Dokumentarkivet
Tidningsurklipp om hembygdsförening och Ö-Petter
Avskrift
Det finns en här vid min sida som påstår, att jag aldrig sagt nej till ett förslag att fara upp till Hov. Och det är nog sant och riktigt, förstås. Ty hos den som haft förmånen att födas och växa upp i denna gudabenådade trakt, och som där från barndomen levt sig in i dess härliga natur, i bygdens liv och skiftande kulturminnen, hos honom eller henne blir hembygdskärleken obotlig.
Den här gången gällde färden Hovs hembygdsförenings domäner i Ängalag med den därstädes belägna ryggåsstugan. Här skapades nämligen på sin tid under den kände hembygdsforskaren och hembygdskännaren folkskollärare Emil Södermans sakkunniga ledning en centralplats för de många hembygdsvännerna i Hov, och sedan även en ryggåsstuga från Haga by i Hov flyttats hit, samlades här en hel del minnessaker från denna fina, gamla bygd med ett välordnat litet hembygdsmuseum som följd. Det kan t. ex. nämnas, att det möblemang, som användes i ryggåsstugan, då den beboddes, följde med stugan, och de möblerna står ännu i dag på sina gamla platser.
Till den hembygdsplats, som här bildades, hör även ett jordområde på betydligt över ett tunnland, bevuxet med yppig blandskog med bok som dominerande inslag. Det torde finnas få hembygdsföreningar, som är ägare till en naturlig hembygdspark av så utomordentlig skönhet som denna.
När vi i sällskap med föreningens ordförande, fru Bertha Åkesson, Hallavara, kommer fram till stugan, finner vi uppkliven på taket, en över 80 år gammal gentleman, som håller på att lägga nytt halmtak på stugan. När vi upplyser att mannen är Ö-Petter, så behövs nog ingen annan presentation. Han är vida känd och uppskattad under detta smeknamn. Annars är hans riktiga namn Petter Magnus Svensson från Båstad. Han har under en tid av sitt växlingsrika liv somt[?] lantbrukare, taktäckare och tusenkonstnär m. m. ha haft en gård på Hallandsåsen med namnet Ö-gården, och så har väl namnet överflyttats till ägaren delvis.
Här på taket har han en "uppassare" från föreningens styrelse, och språklådan är i full gång. Ö-Petter är ett utpräglat och trevligt original, alltid i full verksamhet och med ett oförbrännerligt och gott humör. Här vilar inga ledsamheter länge. När det blev svårt att få någon taktäckare, som ville lägga på taket vid denna årstid, var Ö-Petter genast villig. Väder och vind biter inte på Ö-Petter.
Nu är stuga och park i fint trim. Man har haft besök av landsantikvarie Sven Noreen och trädgårdsdirektör Fjellmar, Norrviken, Båstad, som inspekterat det hela. Landsantikvarien lovade bl. a. att hjälpa till med råd och dåd vid katalogiserandet av de arkeologiska samlingarna, och direktör Fjellmar ställde sin sakkunskap till förfogande vid skötseln av skogen.
Till nästa sommar beräknar man ha allt så välordnat, att man kan ha stugan öppen vissa tider för besök av intresserade. Man har gott hopp om att samlingarna skola komma att utökas genom donationer av föremål från orten. Det finns stort intresse inom församlingen. En man, som var mycket intresserad av Hovs hembygdsförening var framlidne lantbrukaren Benediktus Nilsson, Ingelstorp. Hans intresse delas av hans efterlämnade maka, fru Nathalia Nilsson. Man blir i föreningen tacksam för allt som lämnas från de gamla hemmen i Hov, av vad slag det kan vara, om de är enkla eller mera avancerade betyder ingenting. Som gamla minnen är de alltid välkomna och har högt värde. Det finns i socknen gamla, fina sjökaptenshem med minnen från en minnesrik period i bygdens liv, då skeppsbyggeri och sjömanskap dominerade. Särskilda glasmontrar med givarens namn kommer att tala sitt språk till kommande släkten om livet i denna gamla kulturbygd i gången tid.
PATRIK HALLER.
Ö-Petter i taktäckartagen.
———
[handskrivet:] 30-11 1957
———
Hr Rune Månsson med maka Inga, född Lindström, Båstad.
Atelier Sölling, Båstad.
[handskrivet:] 14-12-58
———
Hr Ingemar Ahlberg med maka, född Nord, Båstad.
Atelier Sölling, Båstad.
Den här gången gällde färden Hovs hembygdsförenings domäner i Ängalag med den därstädes belägna ryggåsstugan. Här skapades nämligen på sin tid under den kände hembygdsforskaren och hembygdskännaren folkskollärare Emil Södermans sakkunniga ledning en centralplats för de många hembygdsvännerna i Hov, och sedan även en ryggåsstuga från Haga by i Hov flyttats hit, samlades här en hel del minnessaker från denna fina, gamla bygd med ett välordnat litet hembygdsmuseum som följd. Det kan t. ex. nämnas, att det möblemang, som användes i ryggåsstugan, då den beboddes, följde med stugan, och de möblerna står ännu i dag på sina gamla platser.
Till den hembygdsplats, som här bildades, hör även ett jordområde på betydligt över ett tunnland, bevuxet med yppig blandskog med bok som dominerande inslag. Det torde finnas få hembygdsföreningar, som är ägare till en naturlig hembygdspark av så utomordentlig skönhet som denna.
När vi i sällskap med föreningens ordförande, fru Bertha Åkesson, Hallavara, kommer fram till stugan, finner vi uppkliven på taket, en över 80 år gammal gentleman, som håller på att lägga nytt halmtak på stugan. När vi upplyser att mannen är Ö-Petter, så behövs nog ingen annan presentation. Han är vida känd och uppskattad under detta smeknamn. Annars är hans riktiga namn Petter Magnus Svensson från Båstad. Han har under en tid av sitt växlingsrika liv somt[?] lantbrukare, taktäckare och tusenkonstnär m. m. ha haft en gård på Hallandsåsen med namnet Ö-gården, och så har väl namnet överflyttats till ägaren delvis.
Här på taket har han en "uppassare" från föreningens styrelse, och språklådan är i full gång. Ö-Petter är ett utpräglat och trevligt original, alltid i full verksamhet och med ett oförbrännerligt och gott humör. Här vilar inga ledsamheter länge. När det blev svårt att få någon taktäckare, som ville lägga på taket vid denna årstid, var Ö-Petter genast villig. Väder och vind biter inte på Ö-Petter.
Nu är stuga och park i fint trim. Man har haft besök av landsantikvarie Sven Noreen och trädgårdsdirektör Fjellmar, Norrviken, Båstad, som inspekterat det hela. Landsantikvarien lovade bl. a. att hjälpa till med råd och dåd vid katalogiserandet av de arkeologiska samlingarna, och direktör Fjellmar ställde sin sakkunskap till förfogande vid skötseln av skogen.
Till nästa sommar beräknar man ha allt så välordnat, att man kan ha stugan öppen vissa tider för besök av intresserade. Man har gott hopp om att samlingarna skola komma att utökas genom donationer av föremål från orten. Det finns stort intresse inom församlingen. En man, som var mycket intresserad av Hovs hembygdsförening var framlidne lantbrukaren Benediktus Nilsson, Ingelstorp. Hans intresse delas av hans efterlämnade maka, fru Nathalia Nilsson. Man blir i föreningen tacksam för allt som lämnas från de gamla hemmen i Hov, av vad slag det kan vara, om de är enkla eller mera avancerade betyder ingenting. Som gamla minnen är de alltid välkomna och har högt värde. Det finns i socknen gamla, fina sjökaptenshem med minnen från en minnesrik period i bygdens liv, då skeppsbyggeri och sjömanskap dominerade. Särskilda glasmontrar med givarens namn kommer att tala sitt språk till kommande släkten om livet i denna gamla kulturbygd i gången tid.
PATRIK HALLER.
Ö-Petter i taktäckartagen.
———
[handskrivet:] 30-11 1957
———
Hr Rune Månsson med maka Inga, född Lindström, Båstad.
Atelier Sölling, Båstad.
[handskrivet:] 14-12-58
———
Hr Ingemar Ahlberg med maka, född Nord, Båstad.
Atelier Sölling, Båstad.