Dokumentarkivet
Handritad karta över Båstad 1913
Avskrift
18
tyg om Malens naturliga förutsättningar att tillfredsställa dem, som här söka rekreation.
I överensstämmelse med malensboarnas språkbruk indelas Malen uti Skogen, Egentliga Malen och Ute-på-Malen.
Parti från Malen.
Skulle en malensbo »skräppa» med något, så bleve det nog med Skogen, han »skräppte». Ty Skogen, huvudbetingelsen för Malens existens som badort, är ett societetsgemak, åt vilket havet och vindarna gjort golv, 1830-talets jordägare i Båstad bekostat pelarna och vår Herre försett med takvälvning. För att borttaga den dysterhet, som eljest plär utmärka barrskogar, ligga Stensån med Örebäck och vattna en dubbelbård av alar och björkar. Och åsen, ehuru själv fattig, låter källådror uppvälla nere i Skogen samt åstadkommer därigenom liknande effekt.
Ett litet stycke öster om Restauranten förgrenar sig skogsvägen i en övre och en nedre väg. Den övre, Tjuvevadsvägen, leder till Stensåns knä, det s. k. Tjuvevad, för sedan över en träbro vidare in i Östra Karups kronoplantering. Den nedre vägen, Röskallsvägen, går utmed ett kärr till provinsgränsen (en gärdsgård), viker där åt norr samt för ner till strandbaden vid Röskall.
19
Skogen var förr allmänning men är nu utskiftad mellan jordägarna. Dock är den ännu orörd och öppen. Det står envar fritt att där utse sig hängmatteplats eller anordna för sig med bord och bänkar. Denna rätt utnyttjas så allmänt, att främlingen vid första anblicken av hängmattelivet i Malens skog blir helt häpen.
Mellan Skogen och Skolhuset ligger Egentliga Malen på en sakta sluttning mot sjön. Större delen av detsamma var för tio år sedan åker; nu har badbolaget å en remsa närmast skogsbrynet sina planteringar och byggnader. Däritill på andra sidan Badhusvägen sluter sig en klunga privatvillor, alla omgiva av trädgårdar *).
Huvudpunkten' i Egentliga Malen är Restauranten. Den uppfördes år 1905. Dessförinnan var matserveringen inrymd i Varmbadhusets övre våning. Under åtta år har Restauranten innehafts av fru N. Holmstrand. Hennes kök kan tillfredsställa stora anspråk. I högsäsongen bespisas å Restauranten cirka 400 personer pr dag. Till restauratrisens stab hör kocken N. Andersson, gemenligen kallad »Farbror i köket», som förestår stekandet och baket. Till hans talanger höra ock framstående skicklighet i vävnad och sömnad. Utserveringen sker å södersidan, vars plan i synnerhet söndagseftermiddagar är till sista plats upptagen. Från midsommar konserterar dagligen ett gott kapell. Restauranten äger spriträttigheter.
Parallelt med Badhusvägen går Postvägen. I västra hörnet mellan denna och landsvägen finnes telefon- och telegrafexpedition; längre ned vid Postvägen ligger poststationen.
En midsommarafton å Malen.
Nöjeslivet på Malen yttrar sig bl. a. genom dans- och musik-
*) Å Malen är anordnad vattenbegjutning av gator och vägar i syfte att hålla luften dammfri.
tyg om Malens naturliga förutsättningar att tillfredsställa dem, som här söka rekreation.
I överensstämmelse med malensboarnas språkbruk indelas Malen uti Skogen, Egentliga Malen och Ute-på-Malen.
Parti från Malen.
Skulle en malensbo »skräppa» med något, så bleve det nog med Skogen, han »skräppte». Ty Skogen, huvudbetingelsen för Malens existens som badort, är ett societetsgemak, åt vilket havet och vindarna gjort golv, 1830-talets jordägare i Båstad bekostat pelarna och vår Herre försett med takvälvning. För att borttaga den dysterhet, som eljest plär utmärka barrskogar, ligga Stensån med Örebäck och vattna en dubbelbård av alar och björkar. Och åsen, ehuru själv fattig, låter källådror uppvälla nere i Skogen samt åstadkommer därigenom liknande effekt.
Ett litet stycke öster om Restauranten förgrenar sig skogsvägen i en övre och en nedre väg. Den övre, Tjuvevadsvägen, leder till Stensåns knä, det s. k. Tjuvevad, för sedan över en träbro vidare in i Östra Karups kronoplantering. Den nedre vägen, Röskallsvägen, går utmed ett kärr till provinsgränsen (en gärdsgård), viker där åt norr samt för ner till strandbaden vid Röskall.
19
Skogen var förr allmänning men är nu utskiftad mellan jordägarna. Dock är den ännu orörd och öppen. Det står envar fritt att där utse sig hängmatteplats eller anordna för sig med bord och bänkar. Denna rätt utnyttjas så allmänt, att främlingen vid första anblicken av hängmattelivet i Malens skog blir helt häpen.
Mellan Skogen och Skolhuset ligger Egentliga Malen på en sakta sluttning mot sjön. Större delen av detsamma var för tio år sedan åker; nu har badbolaget å en remsa närmast skogsbrynet sina planteringar och byggnader. Däritill på andra sidan Badhusvägen sluter sig en klunga privatvillor, alla omgiva av trädgårdar *).
Huvudpunkten' i Egentliga Malen är Restauranten. Den uppfördes år 1905. Dessförinnan var matserveringen inrymd i Varmbadhusets övre våning. Under åtta år har Restauranten innehafts av fru N. Holmstrand. Hennes kök kan tillfredsställa stora anspråk. I högsäsongen bespisas å Restauranten cirka 400 personer pr dag. Till restauratrisens stab hör kocken N. Andersson, gemenligen kallad »Farbror i köket», som förestår stekandet och baket. Till hans talanger höra ock framstående skicklighet i vävnad och sömnad. Utserveringen sker å södersidan, vars plan i synnerhet söndagseftermiddagar är till sista plats upptagen. Från midsommar konserterar dagligen ett gott kapell. Restauranten äger spriträttigheter.
Parallelt med Badhusvägen går Postvägen. I västra hörnet mellan denna och landsvägen finnes telefon- och telegrafexpedition; längre ned vid Postvägen ligger poststationen.
En midsommarafton å Malen.
Nöjeslivet på Malen yttrar sig bl. a. genom dans- och musik-
*) Å Malen är anordnad vattenbegjutning av gator och vägar i syfte att hålla luften dammfri.
