Dokumentarkivet
Handritad karta över Båstad 1913
Avskrift
28
RANVIKS PLANTSKOLOR.
I RANVIK vid sjön Immeln grundades 1897 av överste C. Fr. Hyltén-Cavallius en plantskola. Med honom associerade sig år 1900 jägmästare Elis Nilsson. För 6 år sedan inköpte de för ny plantskoleanläggning den 120 m. över havet och strax söder om Båstad belägna Råhögsgården. Det nya företaget, som på sig fick överflyttat namnet Ranviks plantskolor, ställdes år 1911 på aktier.
Plantområdet utgör 17 hektar. Det har en avdelning för skogsträd och en för fruktträd, fruktbuskar samt prydnadsväxter. I den förra rymmas väl cirka 11 miljoner plantor, i den senare 4 milj. Av inhemska skogsträdsorter får Picea excelsa största utrymmet (7 milj.); därnäst kommer Picea alba (¹/₄ milj.). Trädgårdsavdelningens förnämsta ändamål är uppdragning av goda vildstammar för fruktträds- och rosförädling samt av bärbuskar. Förut ha vildstammar (grundstammar) importerats; i den mån odlingen vid Råhög utvecklas skola våra trädgårdsmästare slippa anlita utlandet för sina trädförädlingar. En för vårt land säregen odling, nämligen av convaljer, bedrives i stor skala uti Ranviks plantskolor. Den har lämnat särdeles lyckade resultat så till växtkvalité som ekonomi.
För bevattningen är ett nät av vattenledningar draget över hela området. I anläggningen sysselsättas tidtals bortåt 100 personer med rensningsarbeten.
Avsättningen är högst betydande; vår och höst avgå dagligen hela vagnslaster ranviksalster.
———
29
TOREKOV.
TOREKOVS socken omfattar dels 226,₆ hektar i nordvästra hörnet av Båstadshalvön, dels Hallands Väderö.
Det Torekov, som här utgör föremål för skildring, är emellertid fiskeläget och municipalsamhället Torekov, vilket alltså är en del av socknen Torekov.
Torekov har såsom fiskeläge gamla anor. Konung Magnus Eriksson skall för detsamma ha från Varberg utfärdat ett skyddsbrev av den 18 maj 1344; samtidigt skänkte han åt jungfru Toras (S:t Tomas?) kapell därstädes Hallands Väderö.
Under det stora nordiska krigets dagar blevo Torekovs fiskare vid flera tillfällen utestängda från sjön utav fiendens kapare, och flera gånger utsattes samhället jämte Västra Karup och Hov för fiendens plundringar. En ytterligare motgång var, att fisket under cirka 18 år lämnade synnerligen klena resultat. I anledning av trångmålen begärde Torekov åren 1720 och 1738 att få slippa fiskeskatten, 50 dlr s.m. Omkring år 1767 hade Torekov återvunnit sitt välstånd, och då förmådde innevånarna underhålla två stenbryggor för sjöfarten.
År 1858 ödelades samhället av en häftig eldsvåda. En ny olycka timade år 1891, då en orkanlik storm delvis förstörde hamnen. Kungl. Maj:t har anvisat medel för dess iståndsättande till nödhamn.
I Torekovs socken finnas post-, livräddnings-, lots- och tullstation. Närmaste järnvägsstation är Grevie.
Centrala platsen i Torekovs fiskläge är den gamla kyrkogården, som nu med sina lummiga lövträd är en inbjudande oas. Mittemot den ligger hotell Kattegatt, vilket erbjuder såväl god kost och bra resanderum som en trevlig trädgård, där kaffet efter middagen smakar särdeles gott.
Nere vid stranden ligger Torastenen, om vilken finnes följande sägen, upptecknad år 1598 i »Monumenta præcipua in Schania, Hallandia et Blekingia» av Hermann Chytræus:
RANVIKS PLANTSKOLOR.
I RANVIK vid sjön Immeln grundades 1897 av överste C. Fr. Hyltén-Cavallius en plantskola. Med honom associerade sig år 1900 jägmästare Elis Nilsson. För 6 år sedan inköpte de för ny plantskoleanläggning den 120 m. över havet och strax söder om Båstad belägna Råhögsgården. Det nya företaget, som på sig fick överflyttat namnet Ranviks plantskolor, ställdes år 1911 på aktier.
Plantområdet utgör 17 hektar. Det har en avdelning för skogsträd och en för fruktträd, fruktbuskar samt prydnadsväxter. I den förra rymmas väl cirka 11 miljoner plantor, i den senare 4 milj. Av inhemska skogsträdsorter får Picea excelsa största utrymmet (7 milj.); därnäst kommer Picea alba (¹/₄ milj.). Trädgårdsavdelningens förnämsta ändamål är uppdragning av goda vildstammar för fruktträds- och rosförädling samt av bärbuskar. Förut ha vildstammar (grundstammar) importerats; i den mån odlingen vid Råhög utvecklas skola våra trädgårdsmästare slippa anlita utlandet för sina trädförädlingar. En för vårt land säregen odling, nämligen av convaljer, bedrives i stor skala uti Ranviks plantskolor. Den har lämnat särdeles lyckade resultat så till växtkvalité som ekonomi.
För bevattningen är ett nät av vattenledningar draget över hela området. I anläggningen sysselsättas tidtals bortåt 100 personer med rensningsarbeten.
Avsättningen är högst betydande; vår och höst avgå dagligen hela vagnslaster ranviksalster.
———
29
TOREKOV.
TOREKOVS socken omfattar dels 226,₆ hektar i nordvästra hörnet av Båstadshalvön, dels Hallands Väderö.
Det Torekov, som här utgör föremål för skildring, är emellertid fiskeläget och municipalsamhället Torekov, vilket alltså är en del av socknen Torekov.
Torekov har såsom fiskeläge gamla anor. Konung Magnus Eriksson skall för detsamma ha från Varberg utfärdat ett skyddsbrev av den 18 maj 1344; samtidigt skänkte han åt jungfru Toras (S:t Tomas?) kapell därstädes Hallands Väderö.
Under det stora nordiska krigets dagar blevo Torekovs fiskare vid flera tillfällen utestängda från sjön utav fiendens kapare, och flera gånger utsattes samhället jämte Västra Karup och Hov för fiendens plundringar. En ytterligare motgång var, att fisket under cirka 18 år lämnade synnerligen klena resultat. I anledning av trångmålen begärde Torekov åren 1720 och 1738 att få slippa fiskeskatten, 50 dlr s.m. Omkring år 1767 hade Torekov återvunnit sitt välstånd, och då förmådde innevånarna underhålla två stenbryggor för sjöfarten.
År 1858 ödelades samhället av en häftig eldsvåda. En ny olycka timade år 1891, då en orkanlik storm delvis förstörde hamnen. Kungl. Maj:t har anvisat medel för dess iståndsättande till nödhamn.
I Torekovs socken finnas post-, livräddnings-, lots- och tullstation. Närmaste järnvägsstation är Grevie.
Centrala platsen i Torekovs fiskläge är den gamla kyrkogården, som nu med sina lummiga lövträd är en inbjudande oas. Mittemot den ligger hotell Kattegatt, vilket erbjuder såväl god kost och bra resanderum som en trevlig trädgård, där kaffet efter middagen smakar särdeles gott.
Nere vid stranden ligger Torastenen, om vilken finnes följande sägen, upptecknad år 1598 i »Monumenta præcipua in Schania, Hallandia et Blekingia» av Hermann Chytræus:
