Dokumentarkivet
Tryckt text om Båstads kyrka
Avskrift
34
missnöjde och förebrå sig, att de icke hade gagnat det enda tillfälle till ändring, som i mannaminne erbudits och tilläfventyrs aldrig mera återkommer."
Dagen efter, det var en söndag, underskrevs petitionen till konungen, och med första postlägenhet kom den iväg. Biskop Faxe tillstyrkte ändringsförslaget, och den ⁹/₂ 1833 utfärdades ett k. brev angående Hovs överflyttning till Båstad från V. Karup. Ett annat k. brev av ⁸/₄ 1859 förordnade om verkställigheten därav. För båstadsboarna inneburo bestämmelserna därom den missräkningen, att Hov blev moderförsamling och Båstad annex.
Kyrkoherde Horster fick emellertid utbyta det avlägsna Torekov mot det närbelägna Hov. Därigenom blev hans pastorat både mindre besvärligt och mera förmänligt.
———
Skolundervisning och lärare i Båstad.
Enligt officiella uppgifter fick Båstad sin första folkskola år 1839. Men redan år 1820 hade staden en s. k. Skolkassa. Följaktligen har samma år funnits av samhället understödd barnundervisning. Bestämda uppgifter om denna saknas. Emellertid har under 1820-talet trenne skolor varit i arbete uti Båstad. För varje i undervisningen deltagande barn erlades viss avgift pr månad. Och det kan med ganska stor visshet antagas, att Skolkassan hade till ändamål att bekosta fattiga barns deltagande i privatskoleundervisningen.
Den för abcdarier avsedda skolan förestods av en fru Berggren, dotter av i Båstad boende stiftsjungfrun Stjärnspets*). Avgiften var 12 sk. — Fru Berggren undervisade även i kvinnlig slöjd. Hennes skollokal var belägen i Agardhsgatan, uti den fastighet, som nu äges av handskfabrikör Berg.
I samma gata, å nuvarande n:r 3 undervisade Lars Peter Johansson, bror till sjökaptenen Johansson, stadens barn. Läroböckerna voro katekes och psalmbok. Priset var satt till 1 plåt.
*) Det berättas, att Stjärnspets årligen erhöll 200 rdr Banko av kronouppbörden.
———
35
En något högre skolform var anordnad hos kapten Ludvigssons i Övre gatan, uti den fastighet, som nu bebos av Båstads kyrkoherde. Där hette magistern Olsson. Han var bördig från Kristianstad, och hans hustru var född Leth. Disciplinen i hans skola var sträng. Det felande barnet skulle räcka ut handen med flatsidan uppåt. Och så smällde magistern på "flatan" med en linjal. Att de små barnahänderna därigenom utsattes för en odräglig smärta, var ju klart. Olssons pris var 1 rdr. Han dog i Båstad.
År 1831 blev pastor Hans Petter Lindegren från Laholm skollärare i Båstad uti hyrd lokal. Ett par år dessförinnan hade han äktat Maria Karolina Bond, dotter av en pappersbruksförvaltare från England, vilken bl. a. ägt anställning å Ängeltofta som förman för ett lag engelska hantverkare. Lindegren dog 1833.
Intill år 1839 hade församlingen icke ägt någon skollokal. Men nämnda år den 14 maj avsynades ett av A. Hultberg byggt skolhus, vilket hade kostat 900 rdr Banko. Skolsalen var 5 kvstänger 20 kvfot. Skolhuset inrymde dessutom 2 bostadsrum, kök och spiskammare för läraren.
Denna skolas förste tjänsteinnehavare hette Hellqvist. Nästa lärare blev Nils Svensson från Östra Karup. Han var halt.
Uti n:r 10 av Lunds Stifts Tidning 1859 annonserades lärarebefattningen ledig till ansökan. Lönen utfästes till 300 riksdaler, fria rum samt 100 rdr till ljus, eldbrand och städning. A. P. Källander erhöll befattningen.
År 1863 var tjänsten ånyo vakant. Lönen ökades med 100 rdr. N. Hallgren erhöll platsen. Han var född 1812, hade aflagt teol. ex. 1831 och lärareexamen 1834. Vid lärarebefattningen i Båstad kvarstod han till år 1884. Då han kom till Båstad, bedrev mor Boel Thomsson småbarnsundervisning vid Bäckabron. De flesta av Båstads nuvarande 60-åringar torde ha åtnjutit undervisning av henne. Hennes pris var satt till 12 sk. i veckan.
Från år 1874 höll Hallgren sig med vikarier. De voro i tidsföljd: O. Cederberg, M. Zackrisson, Ola Larsson, Elisabet Sandberg (oex.) och August Fridolf. Vad Zackrisson beträffar har ett uppträde vid Östra Karups gästgivaregård kastat skugga över hans minne. — Den 1 jan. 1885 tillträddes den ordinarie lärarebefattningen av ny innehavare.
År 1860 upprättades en högre folkskola i Båstad. Från 1864 till och med 1908 har den förestått av herr R. V. Holmer, född i Vä år 1833.
missnöjde och förebrå sig, att de icke hade gagnat det enda tillfälle till ändring, som i mannaminne erbudits och tilläfventyrs aldrig mera återkommer."
Dagen efter, det var en söndag, underskrevs petitionen till konungen, och med första postlägenhet kom den iväg. Biskop Faxe tillstyrkte ändringsförslaget, och den ⁹/₂ 1833 utfärdades ett k. brev angående Hovs överflyttning till Båstad från V. Karup. Ett annat k. brev av ⁸/₄ 1859 förordnade om verkställigheten därav. För båstadsboarna inneburo bestämmelserna därom den missräkningen, att Hov blev moderförsamling och Båstad annex.
Kyrkoherde Horster fick emellertid utbyta det avlägsna Torekov mot det närbelägna Hov. Därigenom blev hans pastorat både mindre besvärligt och mera förmänligt.
———
Skolundervisning och lärare i Båstad.
Enligt officiella uppgifter fick Båstad sin första folkskola år 1839. Men redan år 1820 hade staden en s. k. Skolkassa. Följaktligen har samma år funnits av samhället understödd barnundervisning. Bestämda uppgifter om denna saknas. Emellertid har under 1820-talet trenne skolor varit i arbete uti Båstad. För varje i undervisningen deltagande barn erlades viss avgift pr månad. Och det kan med ganska stor visshet antagas, att Skolkassan hade till ändamål att bekosta fattiga barns deltagande i privatskoleundervisningen.
Den för abcdarier avsedda skolan förestods av en fru Berggren, dotter av i Båstad boende stiftsjungfrun Stjärnspets*). Avgiften var 12 sk. — Fru Berggren undervisade även i kvinnlig slöjd. Hennes skollokal var belägen i Agardhsgatan, uti den fastighet, som nu äges av handskfabrikör Berg.
I samma gata, å nuvarande n:r 3 undervisade Lars Peter Johansson, bror till sjökaptenen Johansson, stadens barn. Läroböckerna voro katekes och psalmbok. Priset var satt till 1 plåt.
*) Det berättas, att Stjärnspets årligen erhöll 200 rdr Banko av kronouppbörden.
———
35
En något högre skolform var anordnad hos kapten Ludvigssons i Övre gatan, uti den fastighet, som nu bebos av Båstads kyrkoherde. Där hette magistern Olsson. Han var bördig från Kristianstad, och hans hustru var född Leth. Disciplinen i hans skola var sträng. Det felande barnet skulle räcka ut handen med flatsidan uppåt. Och så smällde magistern på "flatan" med en linjal. Att de små barnahänderna därigenom utsattes för en odräglig smärta, var ju klart. Olssons pris var 1 rdr. Han dog i Båstad.
År 1831 blev pastor Hans Petter Lindegren från Laholm skollärare i Båstad uti hyrd lokal. Ett par år dessförinnan hade han äktat Maria Karolina Bond, dotter av en pappersbruksförvaltare från England, vilken bl. a. ägt anställning å Ängeltofta som förman för ett lag engelska hantverkare. Lindegren dog 1833.
Intill år 1839 hade församlingen icke ägt någon skollokal. Men nämnda år den 14 maj avsynades ett av A. Hultberg byggt skolhus, vilket hade kostat 900 rdr Banko. Skolsalen var 5 kvstänger 20 kvfot. Skolhuset inrymde dessutom 2 bostadsrum, kök och spiskammare för läraren.
Denna skolas förste tjänsteinnehavare hette Hellqvist. Nästa lärare blev Nils Svensson från Östra Karup. Han var halt.
Uti n:r 10 av Lunds Stifts Tidning 1859 annonserades lärarebefattningen ledig till ansökan. Lönen utfästes till 300 riksdaler, fria rum samt 100 rdr till ljus, eldbrand och städning. A. P. Källander erhöll befattningen.
År 1863 var tjänsten ånyo vakant. Lönen ökades med 100 rdr. N. Hallgren erhöll platsen. Han var född 1812, hade aflagt teol. ex. 1831 och lärareexamen 1834. Vid lärarebefattningen i Båstad kvarstod han till år 1884. Då han kom till Båstad, bedrev mor Boel Thomsson småbarnsundervisning vid Bäckabron. De flesta av Båstads nuvarande 60-åringar torde ha åtnjutit undervisning av henne. Hennes pris var satt till 12 sk. i veckan.
Från år 1874 höll Hallgren sig med vikarier. De voro i tidsföljd: O. Cederberg, M. Zackrisson, Ola Larsson, Elisabet Sandberg (oex.) och August Fridolf. Vad Zackrisson beträffar har ett uppträde vid Östra Karups gästgivaregård kastat skugga över hans minne. — Den 1 jan. 1885 tillträddes den ordinarie lärarebefattningen av ny innehavare.
År 1860 upprättades en högre folkskola i Båstad. Från 1864 till och med 1908 har den förestått av herr R. V. Holmer, född i Vä år 1833.
