← Alla dokument

Dokumentarkivet

Urklippssida om Anna Olsson och Poul Hagen

1954 · 1 sida

Sida 1 av 1: Urklippssida om Anna Olsson och Poul Hagen
Visa sidan i bildarkivet

Avskrift

Båstads äldsta infödda
fyller nittio år

[handskrivet: 28/8 54] [handskrivet: 28/8 54] [handskrivet: NST]

Ett fenomenalt minne har fröken Anna Olsson, Båstad, som den 30 augusti fyller nittio år. NST:s medarbetare hade häromdagen ett samtal med nittioåringen, som inför högtidsdagen berättade ett och annat från en avlägsen tid och gav några intryck från forna tiders Båstad.

Fröken Olsson är infödd båstadbo, hon är född på samma plats som hon nu tillbringar ålderns dagar och hon har fortfarande ett intellekt, som många yngre kan avundas henne. Hon kommer ihåg saker och ting, inte bara sedan "seklet var ungt", utan sådant som hände ett trettiotal år innan nittonhundratalet skrevs för första gång. Anna Olsson kommer således mycket väl ihåg den förödande brand, som på morgonen den 9 juni 1870 hemsökte Båstad och lade ungefär hälften av alla byns hus i aska. Branden började, säger fröken Olsson, i Pommers fastighet vid övre gatan — där Landgrens charkuteri nu är beläget, vid Köpmansgatan — och elden spred sig med en förfärande hastighet och tog så gott som allt med sig som stod i dess väg. Brandskyddet var inte då ordnat som nu och även om alla arbetade och slet för att begränsa elden, var det ett tämligen hopplöst företag. Till slut fick man dock bukt med "den röde hanen", men samhället företedde då en sorglig anblick med en massa hemlösa människor, som inte visste vart de skulle ta vägen. Knappt sexåriga Anna Olsson räddades i sista minuten från lågorna och samma var förhållandet med hennes 2 år yngre broder. Den gård som fröken Olsson nu bebor och som byggdes upp strax efter branden, var på den tiden en kringbyggd bondgård vartill hörde 22 tunnland jord, varav huvudparten belägen över en kilometer från gårdsbyggnaderna. På dessa utmarker är numera bl. a. Samrealskolan och idrottsplatsen belägna liksom flera bostadshus och fruktodlingar. Efter branden, berättar fröken Olsson, byggdes gården upp och man drev lantbruk ännu några år för att sedan upphöra. Efter 1870 uppfördes en hel del hus i samhället i stället för de nedbrända, men självklart blev dessa enligt den tidens stil. I stället för den gamla kringbyggda gården består Anna Olssons ägande fastighet av två bostadshus, ett vid Hamngatan och ett vid Agardhsgatan men mellan dessa finns det fortfarande en port, som i någon mån minner om vad som [texten avbruten] smyckat med flaggor, grönt och girlander. Ja, det var helt förklarligt ett stort ögonblick och att folk gick milsvis för att "se på tåget" är inte heller att förundra sig över.

Stor fest på Pershög när "sessan" gifte sig med Danmarks kronprins

Anna Olsson berättar att Båstad även i hennes barna- och ungdomsår var känd som badort och att inte så lite folk anlände till platsen sommartid. Det var dock ett inte mot vad som komma skulle, men folk trivdes väl i Båstad även på den tiden. De direkta nöjena var kanske inte så stora och så många, men badgästerna roade sig i alla fall.

Stor fest minns fröken Olsson att det anordnades på Pershög — som, fast i mindre skala, fanns till redan på den tiden — när Karl XV:s enda barn, prinsessan Lovisa, år 1869 bortgiftes med Danmarks dåvarande kronprins, Frederik, sedermera kung Frederik VIII. Den gången kom de rojalistiska känslorna riktigt i svallning och på Pershög hölls det tal och hurrades för de unga tu och glädjen över förbundet mellan de båda brödrafolken var då minst lika stor, som när en svensk prinsessa 66 år senare förmäldes med en blivande konung av Danmark. Anna Olsson minns mycket väl att det kördes många droskskjutsar till Pershög den omtalade dagen och körsven för en hel del av dessa var drängen på Anna Olssons fädernegård.

———

BÅSTAD

[handskrivet: 22 sept] [handskrivet: 195]

77-årig dansk konstnär hade första utställningen i Båstad

Poul Hagen heter en köpenhamnsmålare som under många år tillbringat somrarna i Båstad och som under den gångna s. k. sommaren haft utställning där. Hr Hagen är en god konstnär och är som sådan högt uppskattad. Det märkliga i sammanhanget Båstad — där det sommartid finns utställningar och konstnärer i massor — är att det var Hagen som år 1900 arrangerade den första konstutställningen i samhället.

Poul Hagen anade väl inte då att denna första konstexpo skulle efterföljas av flera hundra andra. Utställningen arrangerades på Strandhotellet och väckte berättigat intresse. Hagen hade därefter så gott [texten avbruten]

och familjen bodde sistnämnda år några veckor på Margretetorps gästgivargård. Härifrån företogs en dag en åktur till Båstad och Poul Hagens fader blev omedelbart så betagen [av] Båstad att han beslöt sig för att tillbringa somrarna där. Redan någon dag efter första besöket installerade sig familjen i en förhyrd lägenhet i Båstad och återkom därefter år efter år till samma förhyrda lya eller till Hagen d. ä. 1894 uppfört nuvarande Hasselbacken. Poul Hagens föräldrar har givetvis gått ur tiden, Hasselbacken kommit i andra händer men Poul Hagen överger inte sitt kära Båstad för den sakens skull. När första världskriget 1914 bröt ut var Hagen i Båstad men skyndade sig hem till Danmark. Under de år kriget pågick [texten avbruten]

———

[Urklipp inklistrat upp och ned:]

...stens på spel genom att kräva ett direkt ja eller nej för EDC vid omröstningen. Man sade också att han inte ville tillåta fler försenade manövrer.

Om "européerna", som EDC-fördragets anhängare nu kallas, försöker rädda situationen genom att begära uppskov med debatten, kommer konseljpresidenten utan tvivel att uppmana nationalförsamlingen att förkas... [texten avbruten]

———

...passagerare kan ha lyckats rädda sig. Dragsökningen fortsätter emellertid.

Dragsökningarna efter förare och passagerare, som eventuellt kan ha följt med bilen i Rödstjärnets vatten pågick hela dagen. Åtta polismän under landsfiskal Wilholms[?] ledning arbetade till sent på kvällen i strålkastarljus, men ännu vid 21.30-tiden hade man inte fått någon visshet om bilisternas öde. Förutom de båda vindrutorna stod [texten avbruten]