Dokumentarkivet
Handskriven text om Båstads Badhotell
Texten är maskinläst och ännu inte granskad. Den kan innehålla fel.
Sina anläggningar och fastigheter sammanförde min far redan samma år — 1906 — i ett administrerande aktiebolag, ”A.-B. Båstads Villaområde”, ett familjebolag vars namn sedermera — 1928 — ändrades till A.-B. Västra Båstad och vilket han, såsom innehavare av aktiemajoriteten, förestod och ledde fram till sin död.
Ett nytt skede i Båstads utveckling inträdde med tillkomsten av Skänegården och aktieförvärvet i A.-B. Båstads Badhotells ”Strand Restaurant”. Skänegården byggdes år 1916–1918 och togs i bruk sistnämnda år.
Vad är och vad var upprinnelsen till skapandet av Skänegården?
Med de gamla, kringbyggda skänska gårdarna invid Agardhsgatan i Båstad som förebild och närmast under inspiration av ett besök i de stämningsfulla korsgångarna i Karmeliterklostret i Helsingör utlöste sig hos min far en länge närd dröm att planlägga och bygga ett hotell av tegel i Båstad, ”ett hotell som ej skulle få bli närigt högt och ej vanställas av balkonger och verandor och som fast hellre skulle ligga kärt intill marken, behörigen underordnat den närliggande, äldriga kyrkan”, för att tala med min fars egna ord.
”Som ersättning för de estetiskt plågsamma balkongerna skulle gästerna få skugg- och rogivande korsgångar omgivande en innergård med gräsmatta och däri försänkt vattenspegel”, skriver min far i den år 1923 utkomna årspublikationen ”Skånska gårdar och hus”, och han tillägger: ”Detta var programmet, som anförtroddes åt arkitekt Güettler och som han löste med sällspord kärlek”.
Detta var upptakten. Vad som sedan följde ifråga om byggnadsskapelser och sportanläggningar (golfbanan och tennisbanorna samt tennisstadion) m. m. och som bildade fortsättningen på det inledda samarbetet mellan min far som byggherre och Karl Güettler som arkitekt, har så ofta och i andra sammanhang skildrats att jag ej här kan bereda det plats. För svenskt turistliv och hotellväsen hyste min far ett levande intresse.
Ett nytt skede i Båstads utveckling inträdde med tillkomsten av Skänegården och aktieförvärvet i A.-B. Båstads Badhotells ”Strand Restaurant”. Skänegården byggdes år 1916–1918 och togs i bruk sistnämnda år.
Vad är och vad var upprinnelsen till skapandet av Skänegården?
Med de gamla, kringbyggda skänska gårdarna invid Agardhsgatan i Båstad som förebild och närmast under inspiration av ett besök i de stämningsfulla korsgångarna i Karmeliterklostret i Helsingör utlöste sig hos min far en länge närd dröm att planlägga och bygga ett hotell av tegel i Båstad, ”ett hotell som ej skulle få bli närigt högt och ej vanställas av balkonger och verandor och som fast hellre skulle ligga kärt intill marken, behörigen underordnat den närliggande, äldriga kyrkan”, för att tala med min fars egna ord.
”Som ersättning för de estetiskt plågsamma balkongerna skulle gästerna få skugg- och rogivande korsgångar omgivande en innergård med gräsmatta och däri försänkt vattenspegel”, skriver min far i den år 1923 utkomna årspublikationen ”Skånska gårdar och hus”, och han tillägger: ”Detta var programmet, som anförtroddes åt arkitekt Güettler och som han löste med sällspord kärlek”.
Detta var upptakten. Vad som sedan följde ifråga om byggnadsskapelser och sportanläggningar (golfbanan och tennisbanorna samt tennisstadion) m. m. och som bildade fortsättningen på det inledda samarbetet mellan min far som byggherre och Karl Güettler som arkitekt, har så ofta och i andra sammanhang skildrats att jag ej här kan bereda det plats. För svenskt turistliv och hotellväsen hyste min far ett levande intresse.