Dokumentarkivet
Tidningsartikel om Båstad i Idun 1907
Avskrift
— 143 — IDUN 1907
ETT SOMMARPARADIS
BÅSTAD
FRÅN JÄRNVÄGSTATIONEN
INGENIÖR o FRU L. NOBEL.
ATT RYCKA UPP våra svenska kurorter, göra dem tidsenliga och därigenom alltmera lockande för det Sverige, som reser, är en fosterländsk gärning så god som någon. Det vackra Båstad genomgår f. n. en sådan omdaning, tack vare en svensk mans energi, intresse och lust för ekonomisk uppoffring. Det är ingenjör Ludvig Nobel på Djursholm
— gift med författarinnan "Leas" dotter — som af den idylliska kustbyn vid foten of Hallandsås håller på att skapa en än mera tilldragande sommarort än hvad den hittills varit. Efterföljande skildring torde jämte de meddelade vyerna komma att locka mer än en af våra läsare dit ned, då sommaren kommit hit med sol och lifgifvande värme.
NÄR MAN STIGER AF vid Båstads prydliga station på Västkustbanan och blickar ut öfver landskapet, ser man på afstånd Kattegatts blå böljor, hvilka skölja en inbjudande sandstrand. En liten bit uppåt landet höjer sig Hallandsåsens skogklädda sluttningar och mellan dessa och hafvet ser man Båstads åldriga kyrktorn, omgifvet af den lilla köpingens hus, kokett och pittoreskt inramade i frodig grönska. Det hela är en tafla så vacker, att den svårligen går ur ens minne, när man en gång sett den en strålande sommardag.
Och när man sedan i char-à-banc eller droska efter omkring 10 min. åkning hunnit fram till den lilla badorten, känner man sig ingalunda insviken i sina förväntningar. Små nätta, prydliga hus med stora trädgårdar, en rak och många krokiga, trefliga gator möta först ens öga. Fortsätter man så sin väg ned till stranden, utbreder sig en liflig tafla för blicken. På den breda sandstranden leka barn af alla åldrar, ja, ända ut i det långgrunda vattnet gå de med bara ben och uppskörtade kläder för att manövrera sina barkbåtar. Solbrända och röd-
år från år. Vid stranden ligga tvenne stora kallbadhus och ett varmbadhus, alla flitigt begagnade, förstås.
Fortsätter man promenaden västerut, kommer man snart till Strandhotellet, en stor, modern restaurant med hotell för badgäster, det hela prydligt, vackert och inbjudande. I närheten af detta ligger en hel del villor, som hyras ut åt familjer, hvilka önska ha eget hushåll.
Några steg längre åt väster och vi stå framför en grupp villor i treflig stugstil med tegel-, halm- eller torftak och med nyanlagda små täppor kring hvar och en.
Hela denna lilla "Garden City" (8 villor) anlades förra året af ingenjör Ludvig Nobel, som år 1905 med familj vistades i Båstad och då blef så förtjust i stället, att han därstädes inköpte ett jordområde, å hvilket han nu uppfört dessa små "mönstervillor". Han ansåg nämligen Båstad äga särdeles stora förutsättningar såsom sommarhem för familjer, hvilka önska en fast bostad för sommaren för att undvika de mer eller mindre primitiva dylika, som vid de flesta badorter
ETT SOMMARPARADIS
BÅSTAD
FRÅN JÄRNVÄGSTATIONEN
INGENIÖR o FRU L. NOBEL.
ATT RYCKA UPP våra svenska kurorter, göra dem tidsenliga och därigenom alltmera lockande för det Sverige, som reser, är en fosterländsk gärning så god som någon. Det vackra Båstad genomgår f. n. en sådan omdaning, tack vare en svensk mans energi, intresse och lust för ekonomisk uppoffring. Det är ingenjör Ludvig Nobel på Djursholm
— gift med författarinnan "Leas" dotter — som af den idylliska kustbyn vid foten of Hallandsås håller på att skapa en än mera tilldragande sommarort än hvad den hittills varit. Efterföljande skildring torde jämte de meddelade vyerna komma att locka mer än en af våra läsare dit ned, då sommaren kommit hit med sol och lifgifvande värme.
NÄR MAN STIGER AF vid Båstads prydliga station på Västkustbanan och blickar ut öfver landskapet, ser man på afstånd Kattegatts blå böljor, hvilka skölja en inbjudande sandstrand. En liten bit uppåt landet höjer sig Hallandsåsens skogklädda sluttningar och mellan dessa och hafvet ser man Båstads åldriga kyrktorn, omgifvet af den lilla köpingens hus, kokett och pittoreskt inramade i frodig grönska. Det hela är en tafla så vacker, att den svårligen går ur ens minne, när man en gång sett den en strålande sommardag.
Och när man sedan i char-à-banc eller droska efter omkring 10 min. åkning hunnit fram till den lilla badorten, känner man sig ingalunda insviken i sina förväntningar. Små nätta, prydliga hus med stora trädgårdar, en rak och många krokiga, trefliga gator möta först ens öga. Fortsätter man så sin väg ned till stranden, utbreder sig en liflig tafla för blicken. På den breda sandstranden leka barn af alla åldrar, ja, ända ut i det långgrunda vattnet gå de med bara ben och uppskörtade kläder för att manövrera sina barkbåtar. Solbrända och röd-
år från år. Vid stranden ligga tvenne stora kallbadhus och ett varmbadhus, alla flitigt begagnade, förstås.
Fortsätter man promenaden västerut, kommer man snart till Strandhotellet, en stor, modern restaurant med hotell för badgäster, det hela prydligt, vackert och inbjudande. I närheten af detta ligger en hel del villor, som hyras ut åt familjer, hvilka önska ha eget hushåll.
Några steg längre åt väster och vi stå framför en grupp villor i treflig stugstil med tegel-, halm- eller torftak och med nyanlagda små täppor kring hvar och en.
Hela denna lilla "Garden City" (8 villor) anlades förra året af ingenjör Ludvig Nobel, som år 1905 med familj vistades i Båstad och då blef så förtjust i stället, att han därstädes inköpte ett jordområde, å hvilket han nu uppfört dessa små "mönstervillor". Han ansåg nämligen Båstad äga särdeles stora förutsättningar såsom sommarhem för familjer, hvilka önska en fast bostad för sommaren för att undvika de mer eller mindre primitiva dylika, som vid de flesta badorter