Dokumentarkivet
Detaljplaner för Båstads kvarter m.m., 1979–1990
Avskrift
BÅSTAD - RIKSINTRESSE FÖR KULTURMINNESVÅRDEN
NATURRESURS-
LAGEN
Naturresurslagen kan sägas syfta till att en god natur- och kulturmiljö bevaras, att landets försörjning av naturresurser tryggas i ett längre perspektiv samt att en ändamålsenlig samhällsuppbyggnad främjas. De olika samhällssektorerna, naturvården, kulturminnesvården, rörliga friluftslivet, försvaret, vägverket m fl, har redovisat sina respektive sektorers nationella intressen.
Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen har i Kristianstads län valt ut 35 områden, som är av riksintresse för kulturminnesvården. De kan beskrivas utifrån nyckelbegrepp som fornlämningsområden, medeltida stadsbildningar, fiskelägen och slottslandskap.
KOMMUNAL
PLANERING
Naturresurslagen utesluter inte tanken på förändringar inom ett område som är av riksintresse. Kulturvärdena skall dock skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada detta intresse.
Riksintressena får i första hand betydelse i de kommunala översiktsplanerna, där kommunernas långsiktiga planering av mark och vatten skall redovisas. Dessa planer skall inte enbart redovisa framtida exploatering utan även områden med bevarandeintressen.
I en förlängning är det tänkt att värdena i första hand skall säkerställas genom detaljplaner eller områdesbestämmelser.
[karta över Båstad med markerad gräns; textpåskrifter oläsliga]
RIKSINTRESSET
BÅSTAD
Ett kustsamhälle som utvecklats till stadsbildning och sedan övergått till att bli ett köpmans- och bondesamhälle. Viktigt är det medeltida gatunätet och bebyggelsens placering, skala och proportioner. Kring sekelskiftet 1900 växte Båstad ut åt väster, framför allt i form av det sk Nobelska villasamhället, stora villor med badortskaraktär.
Båstads läge vid Laholmsbukten har använts av sjöfarande sedan mycket lång tid. Det inkomstbringande sillfisket under 1400-talet är säkert orsaken till samhällets utveckling till stad. En epok som kröns av det stora kyrkobygget i mitten av 1400-talet. Andra byggnader med medeltida anor finns inte kvar främst beroende på en omfattande brand på 1870-talet. En väsentlig del av Båstads karaktär är emellertid det vindlande gatunätet med medeltida ursprung.
Den bebyggelse som återfinns i dagens samhällsbild hör i första hand hemma i 17- och 1800-talen. Gemensamt är placeringen längs
gatan, de långsmala längorna och den relativt höga takresningen. Den äldre bebyggelsen har ofta träpaneler i fasaden medan de yngre, från tiden efter branden, har puts eller tegel.
Intresset för Båstad som bad- och rekreationsort uppkom redan kring mitten av 1800-talet, men det var först kring sekelskiftet som de stora badortsvillorna började uppföras. En av föregångarna i det här sammanhanget var Ludvig Nobel, som lät bygga den sk Skånegården och som tog initiativ till ett helt villasamhälle med badortsvillor, väster om kyrkan.
Förändring av befintlig bebyggelse inom området bör ske med varsamhet och liksom nybebyggelse ansluta till byggnadstraditionen inom varje lokalt område.
NATURRESURS-
LAGEN
Naturresurslagen kan sägas syfta till att en god natur- och kulturmiljö bevaras, att landets försörjning av naturresurser tryggas i ett längre perspektiv samt att en ändamålsenlig samhällsuppbyggnad främjas. De olika samhällssektorerna, naturvården, kulturminnesvården, rörliga friluftslivet, försvaret, vägverket m fl, har redovisat sina respektive sektorers nationella intressen.
Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen har i Kristianstads län valt ut 35 områden, som är av riksintresse för kulturminnesvården. De kan beskrivas utifrån nyckelbegrepp som fornlämningsområden, medeltida stadsbildningar, fiskelägen och slottslandskap.
KOMMUNAL
PLANERING
Naturresurslagen utesluter inte tanken på förändringar inom ett område som är av riksintresse. Kulturvärdena skall dock skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada detta intresse.
Riksintressena får i första hand betydelse i de kommunala översiktsplanerna, där kommunernas långsiktiga planering av mark och vatten skall redovisas. Dessa planer skall inte enbart redovisa framtida exploatering utan även områden med bevarandeintressen.
I en förlängning är det tänkt att värdena i första hand skall säkerställas genom detaljplaner eller områdesbestämmelser.
[karta över Båstad med markerad gräns; textpåskrifter oläsliga]
RIKSINTRESSET
BÅSTAD
Ett kustsamhälle som utvecklats till stadsbildning och sedan övergått till att bli ett köpmans- och bondesamhälle. Viktigt är det medeltida gatunätet och bebyggelsens placering, skala och proportioner. Kring sekelskiftet 1900 växte Båstad ut åt väster, framför allt i form av det sk Nobelska villasamhället, stora villor med badortskaraktär.
Båstads läge vid Laholmsbukten har använts av sjöfarande sedan mycket lång tid. Det inkomstbringande sillfisket under 1400-talet är säkert orsaken till samhällets utveckling till stad. En epok som kröns av det stora kyrkobygget i mitten av 1400-talet. Andra byggnader med medeltida anor finns inte kvar främst beroende på en omfattande brand på 1870-talet. En väsentlig del av Båstads karaktär är emellertid det vindlande gatunätet med medeltida ursprung.
Den bebyggelse som återfinns i dagens samhällsbild hör i första hand hemma i 17- och 1800-talen. Gemensamt är placeringen längs
gatan, de långsmala längorna och den relativt höga takresningen. Den äldre bebyggelsen har ofta träpaneler i fasaden medan de yngre, från tiden efter branden, har puts eller tegel.
Intresset för Båstad som bad- och rekreationsort uppkom redan kring mitten av 1800-talet, men det var först kring sekelskiftet som de stora badortsvillorna började uppföras. En av föregångarna i det här sammanhanget var Ludvig Nobel, som lät bygga den sk Skånegården och som tog initiativ till ett helt villasamhälle med badortsvillor, väster om kyrkan.
Förändring av befintlig bebyggelse inom området bör ske med varsamhet och liksom nybebyggelse ansluta till byggnadstraditionen inom varje lokalt område.
