Dokumentarkivet
Detaljplaner för Båstads kvarter m.m., 1979–1990
Texten är maskinläst och ännu inte granskad. Den kan innehålla fel.
ARKEOLOGIN OCH KULTURMINNESLAGEN
Den 28:e december 1450 träder Båstad för första gången in i vår skrivna historia. Från den dagen finns ett bevarat skriftligt dokument som omtalar att danske kungen köper den mark som Båstad ligger på, mellan Bokebäck och Hyllebäck. Säljare var fyra bönder i Karstorp, Erikstorp och Sinarp.
Båstads medeltida stadsområde utgör idag en känd, under mark dold, fornlämning. Inom samhället finns också fornlämningar i form av rester av gravar (enstaka högar, höggravfält och resta stenar).
Fornlämningarna skyddas av Kulturminneslagen 2 kap:
1§ Fasta fornlämningar är skyddade enligt lag.
6§ Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.
10§ Den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag bör i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med länsstyrelsen.
12§ Den som vill rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning skall ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.
Samtliga ingrepp i marken, som grävning av ledningsschakt, husgrunder m.m, inom en fornlämning kräver alltså tillstånd av länsstyrelsen.
Med tillståndet följer, i de allra flesta fall, krav på en arkeologisk utredning eller förundersökning. Denna kan komma att följas av en arkeologisk undersökning, som normalt bekostas av exploatören. I vissa fall, främst vid tillbyggnad av privatbostäder, kan förundersökningar eller undersökningar bekostas av Riksantikvarieämbetet, dvs av staten.
De grävningar som hittills gjorts i Båstad har inte kastat något större ljus över stadens medeltid. Det är därför av största vikt att varje markingrepp anmäls så att eventuella kulturlager och byggnadslämningar kan dokumenteras.
Den 28:e december 1450 träder Båstad för första gången in i vår skrivna historia. Från den dagen finns ett bevarat skriftligt dokument som omtalar att danske kungen köper den mark som Båstad ligger på, mellan Bokebäck och Hyllebäck. Säljare var fyra bönder i Karstorp, Erikstorp och Sinarp.
Båstads medeltida stadsområde utgör idag en känd, under mark dold, fornlämning. Inom samhället finns också fornlämningar i form av rester av gravar (enstaka högar, höggravfält och resta stenar).
Fornlämningarna skyddas av Kulturminneslagen 2 kap:
1§ Fasta fornlämningar är skyddade enligt lag.
6§ Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.
10§ Den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag bör i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med länsstyrelsen.
12§ Den som vill rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning skall ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.
Samtliga ingrepp i marken, som grävning av ledningsschakt, husgrunder m.m, inom en fornlämning kräver alltså tillstånd av länsstyrelsen.
Med tillståndet följer, i de allra flesta fall, krav på en arkeologisk utredning eller förundersökning. Denna kan komma att följas av en arkeologisk undersökning, som normalt bekostas av exploatören. I vissa fall, främst vid tillbyggnad av privatbostäder, kan förundersökningar eller undersökningar bekostas av Riksantikvarieämbetet, dvs av staten.
De grävningar som hittills gjorts i Båstad har inte kastat något större ljus över stadens medeltid. Det är därför av största vikt att varje markingrepp anmäls så att eventuella kulturlager och byggnadslämningar kan dokumenteras.
