Dokumentarkivet
Detaljplaner för Båstads kvarter m.m., 1979–1990
Avskrift
RÅD OM VÅRD
———
TAKET
Läckor i taket kan orsaka stora skador. En kontinuerlig översyn är därför viktig. Var särskilt uppmärksam på takfallens anslutning till skorstenar, takkupor och takfönster.
Plana tak har ingen som helst tradition i Sverige. Halm-, vass- och spåntak kräver branta tak för att vattenavrinningen ska bli effektiv. Tegel-, plåt- och papptak tål en mindre taklutning. Detta är viktigt att tänka på om man funderar över att byta takmaterial. Taklutningen, detaljer som takutsprång och vindskidor och skorstenarnas utformning och placering är viktiga för husets karaktär, liksom takfönster och kupor.
Stora takkupor och takfönster förändrar ofta helt husens proportioner och drar uppmärksamheten från fasaderna. Fönster i gavelröstena samt mindre takfönster eller homejor är att föredra framför takkupor.
———
ETT VARMT HUS
Äldre hus är ofta dragiga och dåligt isolerade. Uppvärmningskostnaderna kan emellertid sänkas med ganska enkla åtgärder. Effektivast är tätning kring fönster och dörrar, isolering av vinds- och bottenbjälklag. Översyn och justering av ventilations- och värmesystem är ytterligare ett sätt att minska uppvärmningskostnaderna.
Med en utvändig tilläggsisolering förändras (och i många fall helt förstörs) byggnadens karaktär. Isoleringen av väggarna kan i många fall vara en onödigt omfattande åtgärd eftersom den värme som försvinner genom väggarna enbart är en liten del av den totala värmeförlusten.
Kom ihåg att överdriven tätning kan leda till fukt- och mögelproblem.
———
SNICKERIER
Huset påverkas starkt om man ändrar fönster och dörrar. Som exempel kan inte fönster med en fast mittpost och spröjsar bytas ut mot perspektivfönster eller fönster med lösa spröjsar utan att detta kraftigt förändrar husets utseende.
Gamla snickerier är tillverkade av kådrik, tät fur och är av mycket god kvalitet. Fönster och snickarglädje kan verka dåliga på ytan men ofta är träet fullt friskt och användbart. Att då byta ut de gamla snickerierna mot nya är i längden, med tanke på dagens betydligt sämre virkeskvalitéer, både onödigt och oekonomiskt.
———
LITTERATUR
• Bostadsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Statens planverk (1985): *Underhåll, Upprustning, Ombyggnad*
• Hidemark m fl (1980): *Så renoveras torp och gårdar*
• Riksantikvarieämbetet Byggforskningsrådet (1981): *Spara och bevara.*
• Sixtensson, R (1978): *Träfönster i gamla hus.* Statens råd för byggnadsforskning T9:1978
• Statens planverk (1983): *Fuktskydd i småhus*
• Statens råd för byggnadsforskning (1979): *Kalkfärg på fasad* Info.blad B4:1979
• Svedberg m fl: *Kort vägledning i skånsk byggnadsvård*
• Thurell, S (1977): *Vård av trähus*
• Torgny, O (1984): *Skånelängor*
• Träinformation (1977): *Träfasader.* Underhåll, renovering, tilläggsisolering
• Träinformation (1979): *Färg på trä*
———
[bildtexter i teckningen:]
KRITA
Formalin
KOKT LINOLJA
PIGMENT
VATTEN
RÖDFÄRG
Pigment
Järn-vitriol
OLJEFÄRG
ZINK VITT
Pigment
Titan dioxid
———
TAKET
Läckor i taket kan orsaka stora skador. En kontinuerlig översyn är därför viktig. Var särskilt uppmärksam på takfallens anslutning till skorstenar, takkupor och takfönster.
Plana tak har ingen som helst tradition i Sverige. Halm-, vass- och spåntak kräver branta tak för att vattenavrinningen ska bli effektiv. Tegel-, plåt- och papptak tål en mindre taklutning. Detta är viktigt att tänka på om man funderar över att byta takmaterial. Taklutningen, detaljer som takutsprång och vindskidor och skorstenarnas utformning och placering är viktiga för husets karaktär, liksom takfönster och kupor.
Stora takkupor och takfönster förändrar ofta helt husens proportioner och drar uppmärksamheten från fasaderna. Fönster i gavelröstena samt mindre takfönster eller homejor är att föredra framför takkupor.
———
ETT VARMT HUS
Äldre hus är ofta dragiga och dåligt isolerade. Uppvärmningskostnaderna kan emellertid sänkas med ganska enkla åtgärder. Effektivast är tätning kring fönster och dörrar, isolering av vinds- och bottenbjälklag. Översyn och justering av ventilations- och värmesystem är ytterligare ett sätt att minska uppvärmningskostnaderna.
Med en utvändig tilläggsisolering förändras (och i många fall helt förstörs) byggnadens karaktär. Isoleringen av väggarna kan i många fall vara en onödigt omfattande åtgärd eftersom den värme som försvinner genom väggarna enbart är en liten del av den totala värmeförlusten.
Kom ihåg att överdriven tätning kan leda till fukt- och mögelproblem.
———
SNICKERIER
Huset påverkas starkt om man ändrar fönster och dörrar. Som exempel kan inte fönster med en fast mittpost och spröjsar bytas ut mot perspektivfönster eller fönster med lösa spröjsar utan att detta kraftigt förändrar husets utseende.
Gamla snickerier är tillverkade av kådrik, tät fur och är av mycket god kvalitet. Fönster och snickarglädje kan verka dåliga på ytan men ofta är träet fullt friskt och användbart. Att då byta ut de gamla snickerierna mot nya är i längden, med tanke på dagens betydligt sämre virkeskvalitéer, både onödigt och oekonomiskt.
———
LITTERATUR
• Bostadsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Statens planverk (1985): *Underhåll, Upprustning, Ombyggnad*
• Hidemark m fl (1980): *Så renoveras torp och gårdar*
• Riksantikvarieämbetet Byggforskningsrådet (1981): *Spara och bevara.*
• Sixtensson, R (1978): *Träfönster i gamla hus.* Statens råd för byggnadsforskning T9:1978
• Statens planverk (1983): *Fuktskydd i småhus*
• Statens råd för byggnadsforskning (1979): *Kalkfärg på fasad* Info.blad B4:1979
• Svedberg m fl: *Kort vägledning i skånsk byggnadsvård*
• Thurell, S (1977): *Vård av trähus*
• Torgny, O (1984): *Skånelängor*
• Träinformation (1977): *Träfasader.* Underhåll, renovering, tilläggsisolering
• Träinformation (1979): *Färg på trä*
———
[bildtexter i teckningen:]
KRITA
Formalin
KOKT LINOLJA
PIGMENT
VATTEN
RÖDFÄRG
Pigment
Järn-vitriol
OLJEFÄRG
ZINK VITT
Pigment
Titan dioxid
