Dokumentarkivet
Handritad karta över Båstad och Malen 1913
Avskrift
6
närliggande tid nått nära 5,5 meter över nuvarande vattenståndet.
Flerestädes inom området finnas torvmossar; den största i Båstads närhet är Ellemosse (Ö. Karup) uppe på åsen, 485 tunnland stor.
Norr om åsen, vid provinsgränsen, anträffas i vissa jordlager en porös, gulvit kalksten, s. k. gruskalk, som härrör från snäckskal, vilka krittidens hav anhopat å grunt vatten. I gruskalken finnas massor av petrifikat, bland vilka i synnerhet belemniterna tilldra sig uppmärksamhet. Bland allmogen äro de kända under namn av »vätteljus». Belemniterna voro en slags bläckfiskar, vilkas benstomme hade form av pinnar, tillspetsade i ena änden och urgröpta i den andra. Ett annat pretrifikat i gruskalken har en frapperande likhet med trådknappar. Enligt uppgift av professor Sv. Nilsson skola i kritbildningarne också finnas hajtänder. — Gruskalkbildningar förekomma även i Ignaberga (sydost om Hässleholm) samt öster om Karlshamn.
———
7
BÅSTADS JÄRNVÄGSSTATION.
DÅ i början av 1880-talet Skåne—Hallandsbanan, såsom Västkustbanan då hette, skulle utstakas, hade bl. a. Ängelholm och Båstad ådragit sig misshag hos järnvägsbolagets främste, konsuln P. Olson i Hälsingborg. I följd därav blevo nämnda kommuner straffade med olämpliga stationsförläggningar. Det är sålunda av denna orsak Båstads köpings innevånare ha 2 km. till sin station, då den precis lika gärna kunde ha legat närmare, t. ex. vid Klinkehög, i synnerhet som dylik linjesträckning skulle ha ställt sig billigare.
Båstads järnvägsstation.
Men intet så illa, att ej något gott finnes uti det. Järnvägsstationen har på sin 25-metershöjd ett makalöst härligt läge, och den anländande gästen får från första ögonblicket ett starkt intryck av Båstads storslagna natur. Och då man bryter upp från sommarvistelsen är det ju ej oävet, att det leende landskapet är med vid tåget och påyrkar återseende.
Det bästa intyget på att Båstads och Malens badorter äro mycket besökta är den officiella statistiken över persontrafiken vid järnvägsstationen. År 1911 gjordes till och från Båstad 102,575 resor, därav 8,620 på I och II klasserna. Bland S. J:s 495 stationer har också Båstad ett högt rangnummer beträffande persontrafiken.
Andra sidan stationsbyggnaden håller vid tågtiderna en lång rad åkdon — understundom räknar man till 30 stycken. För 50 öre åker man till köpingen eller Malen.
närliggande tid nått nära 5,5 meter över nuvarande vattenståndet.
Flerestädes inom området finnas torvmossar; den största i Båstads närhet är Ellemosse (Ö. Karup) uppe på åsen, 485 tunnland stor.
Norr om åsen, vid provinsgränsen, anträffas i vissa jordlager en porös, gulvit kalksten, s. k. gruskalk, som härrör från snäckskal, vilka krittidens hav anhopat å grunt vatten. I gruskalken finnas massor av petrifikat, bland vilka i synnerhet belemniterna tilldra sig uppmärksamhet. Bland allmogen äro de kända under namn av »vätteljus». Belemniterna voro en slags bläckfiskar, vilkas benstomme hade form av pinnar, tillspetsade i ena änden och urgröpta i den andra. Ett annat pretrifikat i gruskalken har en frapperande likhet med trådknappar. Enligt uppgift av professor Sv. Nilsson skola i kritbildningarne också finnas hajtänder. — Gruskalkbildningar förekomma även i Ignaberga (sydost om Hässleholm) samt öster om Karlshamn.
———
7
BÅSTADS JÄRNVÄGSSTATION.
DÅ i början av 1880-talet Skåne—Hallandsbanan, såsom Västkustbanan då hette, skulle utstakas, hade bl. a. Ängelholm och Båstad ådragit sig misshag hos järnvägsbolagets främste, konsuln P. Olson i Hälsingborg. I följd därav blevo nämnda kommuner straffade med olämpliga stationsförläggningar. Det är sålunda av denna orsak Båstads köpings innevånare ha 2 km. till sin station, då den precis lika gärna kunde ha legat närmare, t. ex. vid Klinkehög, i synnerhet som dylik linjesträckning skulle ha ställt sig billigare.
Båstads järnvägsstation.
Men intet så illa, att ej något gott finnes uti det. Järnvägsstationen har på sin 25-metershöjd ett makalöst härligt läge, och den anländande gästen får från första ögonblicket ett starkt intryck av Båstads storslagna natur. Och då man bryter upp från sommarvistelsen är det ju ej oävet, att det leende landskapet är med vid tåget och påyrkar återseende.
Det bästa intyget på att Båstads och Malens badorter äro mycket besökta är den officiella statistiken över persontrafiken vid järnvägsstationen. År 1911 gjordes till och från Båstad 102,575 resor, därav 8,620 på I och II klasserna. Bland S. J:s 495 stationer har också Båstad ett högt rangnummer beträffande persontrafiken.
Andra sidan stationsbyggnaden håller vid tågtiderna en lång rad åkdon — understundom räknar man till 30 stycken. För 50 öre åker man till köpingen eller Malen.
