Dokumentarkivet
Tidningsartikel om Ludvig Nobel i Båstad
Avskrift
är av den ryska staten på bl. a. gevär, torpeder och minor. Hans söner Robert, Ludvig d. ä. och Alfred fick arbeta hårt i verkstaden, ty fader Immanuel krävde resultat. De stora statliga beställningarna gjorde att affärerna blomstrade. Robert, som tidigare i mindre skala sysslat med fotogenförsäljning i Finland, men förenat sig med fadern och bröderna skickades så småningom till Krim för att leta efter lämpliga träslag till arméns gevärskolvar. Han hamnade i Baku och där hittaade han inte något trä men väl oljekällor, som infödingarna inte visste vad de skulle ta sig till med. Robert och hans bröder visste emellertid bwsked och startade en oljeförsäljning. byggde upp ett imperium för sin olja i Ryssland och Sibirien. Bl. a. konkurrerade man ut Rotschild och Standard Oil i Ryssland.
Alfred Nobel deltog inte särskilt mycket i oljeaffärerna utan sysslade med sin livsuppgift att få fram ett mindre farligt sprängämne än nitroglycerin. Den i Paris tekniskt utbildade Alfred hjälpte emellertid sina bröder med goda råd, ty han var inte endast en vetenskapsman av Guds nåde utan även affärsman. (Behöver vi påminna om Nobelpriserna som gjort Sverige känt världen runt) och givit vårt land en PR som vi inte haft maken till). Dessutom tillsköt Alfred kapital när oljeaffärerna svällde ut.
Båstad vaknar
ur Törnrosasömn
Efter denna orientering är det dags att övergå till hur man snabbt och billigt bygger en golfbana. Dessutom är det en rapport om den fart Ludvig Nobel satte på ett naturskönt men slumrande kultursamhälle, med anor från 1300-talet. Han blev den prins som väckte Båstad ur dess Törnrosasömn.
Det tog inte många månader efter ankomsten till Båstad förrän han var i full gång med att bygga sex "mönstervillor" klara
———
I oktober 1928. då denna bild togs, påbörjades arbetet med Båstads golfbana. Tiderna var dåliga för lantbruket så man gick man ur huse i Boarp med omnejd för att hjälpa Ludvig Nobel och hans andelsvänner för att bygga Sveriges andra 18-hålsbana. Man-
nen stående till höger (med hatt) är gree
två herrarna i hatt är de engelska arbe
GOLFBANAN BLI
———
restaurerade badhusen och introducerade bågskytte. Bildade på nolltid en bågskytteklubb och fick så småningom arrangera ett VM, med långdistansskyttet förlagt till golfbanan.
Han rädde sin vän Abelin att komma till Båstad och bygga Norrvikens underbara Trädgårdar. Han byggde mera villor, vägar, vattenledning och reningsverk (till Skånegården och Strand).
Skånegården
byggs
Skånegården en pärla bland 20-, 30- och 40-talets hotell byggde han 1916—18. Han byggde om Strandhotellet som fick en restaurang av toppklass. Hotell Båstad var hans verk, men han skulle inte bli glad över den misär som drabbat detta en gång så goda hotell.
Bjäre Härads Hembygdsförening är hans verk. 1928 startade han denna och hembygdsgården i Boarp, där sonen Olof, som var sin faders medhjälpare på många frontavsnitt, nu tagit över det ansvar som följer med ordförandeskapet i en förening som äger en av landets vackraste och mest välskötta hembygdsgårdar.
Botade
tandvärk
———
flaggstänger. "Dom ska vara bruna", sade Båstadkungen och skickade hem några burkar färg till vederbörande.
Vägar byggdes
Det var denne PR-sinnade herre — en av Sveriges genom tiderna främste — som såg till att Båstad fick ett riktigt vägnät. Gästfri var denne märklige man också, det framgår av alla de brev han fick, från England framför allt, där man "tackar för underbara upplevelser på Båstads golfbana". Under 30-talet var tillströmningen till det populära Båstad så stor, att de utländska turisterna var lika många som de svenska. Pch om den tiden gällde det att boka in sig i tid, helst ett år i förväg.
Mitt uppe i allt löpande arbete hade han tid att planera en landningsbana för flyg, planer som han inte hann fullfölja.
Det var inte endast Alfred Nobel som gjorde omfattande donationer, även Ludvig och senare hans son Olof svarade för donationer på många omgården till nytta för Båstad och dess invånare.
I Ludvigs arbete ingick flitig brevskrivning för att stimulera framför allt engelsmän och skottar att besöka det attraktiva Båstad. Och rekalm förstod han sig
———
dera någon expert på golfbanor. Dt fick han och det dröjde inte länge förrän Hawtree och Taylor ochNicholson besökte Sverige och besiktigade det område som Nobel i ilfart inhandlat. vid Boarp där banan nu ligger. (Dessa 90 tunnland kostade 60.000 kr).
Efter diskussion inom bekantskapskretsen startade Nobel Båstad Golfklubb upa vilken det tecknades andelar på 100 kr med frihet att teckna hru många som helst. Samtidigt diskuterade man, hur många hål banan skulle ha. io hål föreslog de flesta, ty det fanns ingen 18-hålsbana i Sverige. Carl Bergsten, tennisentusiast och generöx prisdonator sade ironiskt till sin vän Ludvig.
— Lgg inte ned för mycket pengar på den är banan. Det blur ju i alla fall bara Sune Malmström och jag som kommer att spela här.
Ludvig N beslutade emellertid att bygga en 18-hålsbana på de 90 tunnlanden åkerjord vid Boarp och så startade i oktober 1928 arbetet under ledning av engelska arbetsledare, som hade ett 80-tal bönder och pojkar beväpnade med spadar, hackor och spett. Härtill kom hästar, plogar och harvar. Eftersom marken till största delen bestod av öppen jord gick arbetet snabbt. Hösten 1929 var banan klar men då var det givetvis glest med gräs på
———
menet Henry Cotton var också inbjuden och startade men måste på grund av en skadad tumme bryta efter 9 hål. Han hann emellertid visa sin klass genom att på dessa nio hål göra sju treor.
Kunglig mixed
År 1931 bjöd Båstadveckan på framför allt Molly Gourlay (handicap plus 3 ! !) som vann sin första av tre Ryamattor från Måås-Fjetterströms ateljé donerade av Ludvig N Ellis Rising, SGK vann nejlikepriset — ni vet det dör som innebär 50 nejlikor var 14:e dag under ett år.
1933 ökade prisernas antal, Ramlösapriset (silverbägare och 200 flaskor Ramlösa) kom med i bilden.
Båstadsveckan som torde vara Sveriges populäraste golfturnering har alltsedan dess hållits varje år på en bana, som trots den stora beläggningen alltid är i gott skick.
Under arbetet med att kartlägga Ludvig Nobels många initiativ fått tillfälle att konferera med Nancy och Hugo Runfelt.
Engelskan Nancy Gibbons kom till Båstad 1935—36 och tredje gången 1939, då hon gifte sig med Hugo och under 30- och 40-talen blev en av Sveriges bästa golfdamer. Hugo R som tog hem två SM var under 20 år klubbens sekreterare.
———
"Hade man tur fick man bära två 18-hålare och då blev dagsförtjänsten hela 2.50 varav 50 öre i dricks berättar de.
Folke P erinrar om att kronprinsen gärna tävlade mest fyrbollar. Han spelade dock även mixed med miss Molly Goyrlay, kapten för det skotska landslaget.
Årsavgiften
100 kr
På tal om pengar så var årsavgiften 1931 100 kr, för äkta makar 175 och för juniorer 50 kr. Greenfee var 5 kr weekend 7.50 och 25 för vecka och 75 för månad.
Ludvig Nobel var alltid ute i god tid. Han anställde således — på kronprinsens rekommendation — Douglas Braiser som tränare redan 1930, alltså innan banan tagits i bruk. Lektionspriset var då 3 kr per timme.
Golfen var då liksom tennisen en överklassport. Idag är den liksom tennisen en folksport.
Pengar ja. I dag kostar det mellan 7 och 10 miljoner att bygga en golfbana på 18 hål. 1929 kostade det Ludvig Nobel och de andra andelsägarna enligt anteckningar av LN ca 25.000 kr. Av detta belopp utgör 5.000 kr arvode för den engelska arkitektfirman.
Iordningställandet av klubbhus, restaurang och bostäder åt anställda var dyrare, men efter
Alfred Nobel deltog inte särskilt mycket i oljeaffärerna utan sysslade med sin livsuppgift att få fram ett mindre farligt sprängämne än nitroglycerin. Den i Paris tekniskt utbildade Alfred hjälpte emellertid sina bröder med goda råd, ty han var inte endast en vetenskapsman av Guds nåde utan även affärsman. (Behöver vi påminna om Nobelpriserna som gjort Sverige känt världen runt) och givit vårt land en PR som vi inte haft maken till). Dessutom tillsköt Alfred kapital när oljeaffärerna svällde ut.
Båstad vaknar
ur Törnrosasömn
Efter denna orientering är det dags att övergå till hur man snabbt och billigt bygger en golfbana. Dessutom är det en rapport om den fart Ludvig Nobel satte på ett naturskönt men slumrande kultursamhälle, med anor från 1300-talet. Han blev den prins som väckte Båstad ur dess Törnrosasömn.
Det tog inte många månader efter ankomsten till Båstad förrän han var i full gång med att bygga sex "mönstervillor" klara
———
I oktober 1928. då denna bild togs, påbörjades arbetet med Båstads golfbana. Tiderna var dåliga för lantbruket så man gick man ur huse i Boarp med omnejd för att hjälpa Ludvig Nobel och hans andelsvänner för att bygga Sveriges andra 18-hålsbana. Man-
nen stående till höger (med hatt) är gree
två herrarna i hatt är de engelska arbe
GOLFBANAN BLI
———
restaurerade badhusen och introducerade bågskytte. Bildade på nolltid en bågskytteklubb och fick så småningom arrangera ett VM, med långdistansskyttet förlagt till golfbanan.
Han rädde sin vän Abelin att komma till Båstad och bygga Norrvikens underbara Trädgårdar. Han byggde mera villor, vägar, vattenledning och reningsverk (till Skånegården och Strand).
Skånegården
byggs
Skånegården en pärla bland 20-, 30- och 40-talets hotell byggde han 1916—18. Han byggde om Strandhotellet som fick en restaurang av toppklass. Hotell Båstad var hans verk, men han skulle inte bli glad över den misär som drabbat detta en gång så goda hotell.
Bjäre Härads Hembygdsförening är hans verk. 1928 startade han denna och hembygdsgården i Boarp, där sonen Olof, som var sin faders medhjälpare på många frontavsnitt, nu tagit över det ansvar som följer med ordförandeskapet i en förening som äger en av landets vackraste och mest välskötta hembygdsgårdar.
Botade
tandvärk
———
flaggstänger. "Dom ska vara bruna", sade Båstadkungen och skickade hem några burkar färg till vederbörande.
Vägar byggdes
Det var denne PR-sinnade herre — en av Sveriges genom tiderna främste — som såg till att Båstad fick ett riktigt vägnät. Gästfri var denne märklige man också, det framgår av alla de brev han fick, från England framför allt, där man "tackar för underbara upplevelser på Båstads golfbana". Under 30-talet var tillströmningen till det populära Båstad så stor, att de utländska turisterna var lika många som de svenska. Pch om den tiden gällde det att boka in sig i tid, helst ett år i förväg.
Mitt uppe i allt löpande arbete hade han tid att planera en landningsbana för flyg, planer som han inte hann fullfölja.
Det var inte endast Alfred Nobel som gjorde omfattande donationer, även Ludvig och senare hans son Olof svarade för donationer på många omgården till nytta för Båstad och dess invånare.
I Ludvigs arbete ingick flitig brevskrivning för att stimulera framför allt engelsmän och skottar att besöka det attraktiva Båstad. Och rekalm förstod han sig
———
dera någon expert på golfbanor. Dt fick han och det dröjde inte länge förrän Hawtree och Taylor ochNicholson besökte Sverige och besiktigade det område som Nobel i ilfart inhandlat. vid Boarp där banan nu ligger. (Dessa 90 tunnland kostade 60.000 kr).
Efter diskussion inom bekantskapskretsen startade Nobel Båstad Golfklubb upa vilken det tecknades andelar på 100 kr med frihet att teckna hru många som helst. Samtidigt diskuterade man, hur många hål banan skulle ha. io hål föreslog de flesta, ty det fanns ingen 18-hålsbana i Sverige. Carl Bergsten, tennisentusiast och generöx prisdonator sade ironiskt till sin vän Ludvig.
— Lgg inte ned för mycket pengar på den är banan. Det blur ju i alla fall bara Sune Malmström och jag som kommer att spela här.
Ludvig N beslutade emellertid att bygga en 18-hålsbana på de 90 tunnlanden åkerjord vid Boarp och så startade i oktober 1928 arbetet under ledning av engelska arbetsledare, som hade ett 80-tal bönder och pojkar beväpnade med spadar, hackor och spett. Härtill kom hästar, plogar och harvar. Eftersom marken till största delen bestod av öppen jord gick arbetet snabbt. Hösten 1929 var banan klar men då var det givetvis glest med gräs på
———
menet Henry Cotton var också inbjuden och startade men måste på grund av en skadad tumme bryta efter 9 hål. Han hann emellertid visa sin klass genom att på dessa nio hål göra sju treor.
Kunglig mixed
År 1931 bjöd Båstadveckan på framför allt Molly Gourlay (handicap plus 3 ! !) som vann sin första av tre Ryamattor från Måås-Fjetterströms ateljé donerade av Ludvig N Ellis Rising, SGK vann nejlikepriset — ni vet det dör som innebär 50 nejlikor var 14:e dag under ett år.
1933 ökade prisernas antal, Ramlösapriset (silverbägare och 200 flaskor Ramlösa) kom med i bilden.
Båstadsveckan som torde vara Sveriges populäraste golfturnering har alltsedan dess hållits varje år på en bana, som trots den stora beläggningen alltid är i gott skick.
Under arbetet med att kartlägga Ludvig Nobels många initiativ fått tillfälle att konferera med Nancy och Hugo Runfelt.
Engelskan Nancy Gibbons kom till Båstad 1935—36 och tredje gången 1939, då hon gifte sig med Hugo och under 30- och 40-talen blev en av Sveriges bästa golfdamer. Hugo R som tog hem två SM var under 20 år klubbens sekreterare.
———
"Hade man tur fick man bära två 18-hålare och då blev dagsförtjänsten hela 2.50 varav 50 öre i dricks berättar de.
Folke P erinrar om att kronprinsen gärna tävlade mest fyrbollar. Han spelade dock även mixed med miss Molly Goyrlay, kapten för det skotska landslaget.
Årsavgiften
100 kr
På tal om pengar så var årsavgiften 1931 100 kr, för äkta makar 175 och för juniorer 50 kr. Greenfee var 5 kr weekend 7.50 och 25 för vecka och 75 för månad.
Ludvig Nobel var alltid ute i god tid. Han anställde således — på kronprinsens rekommendation — Douglas Braiser som tränare redan 1930, alltså innan banan tagits i bruk. Lektionspriset var då 3 kr per timme.
Golfen var då liksom tennisen en överklassport. Idag är den liksom tennisen en folksport.
Pengar ja. I dag kostar det mellan 7 och 10 miljoner att bygga en golfbana på 18 hål. 1929 kostade det Ludvig Nobel och de andra andelsägarna enligt anteckningar av LN ca 25.000 kr. Av detta belopp utgör 5.000 kr arvode för den engelska arkitektfirman.
Iordningställandet av klubbhus, restaurang och bostäder åt anställda var dyrare, men efter
