Dokumentarkivet
Tidningsartikel om Ludvig Nobel i Båstad
Avskrift
[oläsligt] (Behöver [oläsligt] pannlina [oläsligt]
belpriserna som gjort Sverige
känt världen runt) och givit vårt
land en PR som vi inte haft ma-
ken till). Dessutom tillsköt Alf-
red kapital när oljeaffärerna
svällde ut.
Båstad vaknar
ur Törnrosasömn
Efter denna orientering är det
dags att övergå till hur man
snabbt och billigt bygger en golf-
bana. Dessutom är det en rapport
om den fart Ludvig Nobel satte
på ett naturskönt men slumrande
kultursamhälle, med anor från
1300-talet. Han blev den prins
som väckte Båstad ur dess Törn-
rosasömn.
Det tog inte många månader
efter ankomsten till Båstad för-
rän han var i full gång med att
bygga sex "mönstervillor" klara
1906. Han ville ha god kvalitet på
de bostäder han skulle hyra ut till
alla turister som han föresatt sig
att locka till Båstad. Själv slog
han sig ned i villa Sorrento med
hustru Valborg och tre barn.
Gustav V till
Båstad
Det var Ludvig Nobel d. y. som
startade organisandet och byg-
gandet av det Båstad vi nu har.
Han satte igång tennisen, byggde
banor och animerade genom per-
sonlig uppvaktning kung Gustav
V att komma till Båstad 1929 och
det fortsatte kungen med i 15 år
och deltog själv i tävlandet. Lud-
vig byggde ut tennisanläggning-
en mer och mer — en bana blev
sju — och gjorde Båstad till ten-
nisens Mecka. Sonen Olof ordfö-
rande i BLTC, fortsatte i faderns
spår och ökade på donationerna.
Ludvig bildade simsällskap,
———
byggs
Skånegården en pärla bland
20-, 30- och 40-talets hotell bygg-
de han 1916—18. Han byggde om
Strandhotellet som fick en re-
staurang av toppklass. Hotell
Båstad var hans verk, men han
skulle inte bli glad över den mi-
sär som drabbat detta en gång så
goda hotell.
Bjäre Härads Hembygdsföre-
ning är hans verk. 1928 startade
han denna och hembygdsgården
i Boarp, där sonen Olof, som var
sin faders medhjälpare på många
frontavsnitt, nu tagit över det
ansvar som följer med ordföran-
deskapet i en förening som äger
en av landets vackraste och mest
välskötta hembygdsgårdar.
Botade
tandvärk
Ludvig startade i samarbete
med Albert Ruback orgelstunder
i Båstads vackra gamla kyrka
och fick där kontakt med Birgit
Nilsson, "vår andes vackra stäm-
ma i världen". Den energiske
Ludvig övertalade Märta Måås-
Fjetterström att flytta från Vad-
stena till Båstad och där väva si-
na vackra mattor. Men — han
hindrades av intriger att bygga
Europas finaste simstadion ne-
danför Strand. Detta var den en-
da motgång som drabbade denne
initiativrike patriark. Ty pat-
riark var han.
Det framgår bl. a. därav, att
han inte kunde se att de flickor
och pojkar som på 30- och 40-
talen bar klubbor åt spelarna ha-
de tandvärk. De fick order at gå
till doktor Sandberg och "hälsa
från mej så lagar han dina tän-
der. För räkningen svarar jag".
Inte heller tålde han att se vita
———
upplevelser på Båstads golfba-
na". Under 30-talet var tillström-
ningen till det populära Båstad
så stor, att de utländska turister-
na var lika många som de svens-
ka. Pch om den tiden gällde det
att boka in sig i tid, helst ett år i
förväg.
Mitt uppe i allt löpande arbete
hade han tid att planera en land-
ningsbana för flyg, planer som
han inte hann fullfölja.
Det var inte endast Alfred No-
bel som gjorde omfattande dona-
tioner, även Ludvig och senare
hans son Olof svarade för dona-
tioner på många omgården till
nytta för Båstad och dess in-
vånare.
I Ludvigs arbete ingick flitig
brevskrivning för att stimulera
framför allt engelsmän och skot-
tar att besöka det attraktiva Bås-
tad. Och rekalm förstod han sig
på. Affischer och broschyrer på
engelska skickades i god tid varje
år till klubbar i dessa länder och
de gav utdelning. Därmed är vi
framme vid att Båstad fick sin
golfbana.
Det var sommaren 1928 som två
bilar med engelska familjer kom
från Svenska Lloydbåten och
Göteborg. När de installerat sig
på Skånegorden kom de till por-
tiern med golfbagarna på axeln
och frågade:
— Var är golfbanan?
— Golfbanan, stammade por-
tieren, som inte hört talas om en
sådan och ännu mindre sett en.
— Javisst, golfbanan!
Varpå portieren sökte reda på
Ludvig N som snabbt kontaktade
engelsmännen, vilka deklarera-
de att till "varje modern badort
hör en golfbana".
Givetvis, svarade Nobel och
bad engelsmännen rekommen-
———
ha. io hål föreslog de flesta, ty det
fanns ingen 18-hålsbana i Sveri-
ge. Carl Bergsten, tennisentu-
siast och generöx prisdonator sa-
de ironiskt till sin vän Ludvig:
— Lgg inte ned för mycket
pengar på den är banan. Det blur
ju i alla fall bara Sune Malmst-
röm och jag som kommer att spe-
la här.
Ludvig N beslutade emellertid
att bygga en 18-hålsbana på de 90
tunnlanden åkerjord vid Boarp
och så startade i oktober 1928 ar-
betet under ledning av engelska
arbetsledare, som hade ett 80-tal
bönder och pojkar beväpnade
med spadar, hackor och spett.
Härtill kom hästar, plogar och
harvar. Eftersom marken till
största delen bestod av öppen
jord gick arbetet snabbt. Hösten
1929 var banan klar men då var
det givetvis glest med gräs på
greens och gott om sten på fair-
ways. Sandmyllan innebar dock
att banan efter några år var en av
Sveriges bästa.
Fenomenet
Cotton
Redan 1930 inbjöd Ludvig No-
bel (ordförande i Båstad Golfk-
lubb till sin bortgång 1946) till in-
ternationella tävlingar bl. a. en
"open invitation" på 72 hål.
Framför allt ska noteras att re-
dan kulbbens första år började
man med "The Båstad Golf
Week". Ted Roberts pro på Ke-
vinge, vann 72-hålaren och norr-
mannen O Heyerdahl den av
Emanuel Nobel skänkta Bas-
tadspokalen. 1931 invaderades
banan av engelska, tyska och
amerikanska spelare under golf-
veckan. Då vann Percy Alliss
slagtävlingen över 72 hål. Feno-
———
innebar 50 hejlikor var 14:e dag
under ett år.
1933 ökade prisernas antal,
Ramlösapriset (silverbägare och
200 flaskor Ramlösa) kom med i
bilden.
Båstadsveckan som torde vara
Sveriges populäraste golfturne-
ring har alltsedan dess hållits
varje år på en bana, som trots den
stora beläggningen alltid är i gott
skick.
Under arbetet med att kartläg-
ga Ludvig Nobels många ini-
tiativ fått tillfälle att konferera
med Nancy och Hugo Runfelt.
Engelskan Nancy Gibbons
kom till Båstad 1935—36 och tred-
je gången 1939, då hon gifte sig
med Hugo och under 30- och 40-
talen blev en av Sveriges bästa
golfdamer. Hugo R som tog hem
två SM var under 20 år klubbens
sekreterare.
Siv Angel har varit med länge
och genom att hennes fader Ivan
Christofferson 1928 anställdes
som greenkeeper vuxit upp med
banan. Dessutom började hon
när hon blev 13 år bära klubbor åt
bl. a. Nancy Runfelt som lärde
henne spela golf — Ibland bar Siv
två bagar och då glimtade Stel-
lan Banck till: Man kan inte tjäna
två herrar står det i bibeln.
Kronprinsen
flitig gäst
Kronprins Gustaf Adolf var en
flitig gäst på 30- 40- och 50-talen.
Ofta kom han från Sofiero med
prinsarna Bertil, Sigvard och
Karl-Johan, och spelade sina 18
hål. Folke "Plätis" Peterson och
Christofferssons pojkar bar
klubborna åt kungligheterna och
deras arvode var 1 krona för 18
och 50 öre för 9.
———
175 och för juniorer 50 kr. Green-
fee var 5 kr weekend 7.50 och 25
för vecka och 75 för månad.
Ludvig Nobel var alltid ute i
god tid. Han anställde således —
på kronprinsens rekommenda-
tion — Douglas Braiser som trä-
nare redan 1930, alltså innan ba-
nan tagits i bruk. Lektionspriset
var då 3 kr per timme.
Golfen var då liksom tennisen
en överklassport. Idag är den
liksom tennisen en folksport.
Pengar ja. I dag kostar det mel-
lan 7 och 10 miljoner att bygga en
golfbana på 18 hål. 1929 kostade
det Ludvig Nobel och de andra
andelsägarna enligt anteckning-
ar av LN ca 25.000 kr. Av detta be-
lopp utgör 5.000 kr arvode för den
engelska arkitektfirman.
Iordningställandet av klubb-
hus, restaurang och bostäder åt
enställda var dyrare, men efter-
som klubben tack vare Emanuel
Nobels generositet hade hyggligt
med pengar genomfördes restau-
reringen samtidigt som banan
byggdes. Gårdens boningshus
förvandlades till restaurang
hönshuset blev bostäder och
stallet omklägningsrum.
För 46 år sedan var det ett 80-ta[l]
medlemmar i BGK och gott om
plats på banan. I dag är det 750
och intagningsstopp. Över 400
står i kö för att komma med, trots
att årsavgiften är 800. (den bli[r]
850 1978).
Ludvig Nobel
före sin tid
Pionjären Ludvig N var e[n]
energisk naturvårdare och kul-
turfrämjare. Han kunde mycke[t]
själv men hade förmågan att vä[l]-
ja goda medarbetare. Norrman-
nen Karl Güettler var arkitek[t]
belpriserna som gjort Sverige
känt världen runt) och givit vårt
land en PR som vi inte haft ma-
ken till). Dessutom tillsköt Alf-
red kapital när oljeaffärerna
svällde ut.
Båstad vaknar
ur Törnrosasömn
Efter denna orientering är det
dags att övergå till hur man
snabbt och billigt bygger en golf-
bana. Dessutom är det en rapport
om den fart Ludvig Nobel satte
på ett naturskönt men slumrande
kultursamhälle, med anor från
1300-talet. Han blev den prins
som väckte Båstad ur dess Törn-
rosasömn.
Det tog inte många månader
efter ankomsten till Båstad för-
rän han var i full gång med att
bygga sex "mönstervillor" klara
1906. Han ville ha god kvalitet på
de bostäder han skulle hyra ut till
alla turister som han föresatt sig
att locka till Båstad. Själv slog
han sig ned i villa Sorrento med
hustru Valborg och tre barn.
Gustav V till
Båstad
Det var Ludvig Nobel d. y. som
startade organisandet och byg-
gandet av det Båstad vi nu har.
Han satte igång tennisen, byggde
banor och animerade genom per-
sonlig uppvaktning kung Gustav
V att komma till Båstad 1929 och
det fortsatte kungen med i 15 år
och deltog själv i tävlandet. Lud-
vig byggde ut tennisanläggning-
en mer och mer — en bana blev
sju — och gjorde Båstad till ten-
nisens Mecka. Sonen Olof ordfö-
rande i BLTC, fortsatte i faderns
spår och ökade på donationerna.
Ludvig bildade simsällskap,
———
byggs
Skånegården en pärla bland
20-, 30- och 40-talets hotell bygg-
de han 1916—18. Han byggde om
Strandhotellet som fick en re-
staurang av toppklass. Hotell
Båstad var hans verk, men han
skulle inte bli glad över den mi-
sär som drabbat detta en gång så
goda hotell.
Bjäre Härads Hembygdsföre-
ning är hans verk. 1928 startade
han denna och hembygdsgården
i Boarp, där sonen Olof, som var
sin faders medhjälpare på många
frontavsnitt, nu tagit över det
ansvar som följer med ordföran-
deskapet i en förening som äger
en av landets vackraste och mest
välskötta hembygdsgårdar.
Botade
tandvärk
Ludvig startade i samarbete
med Albert Ruback orgelstunder
i Båstads vackra gamla kyrka
och fick där kontakt med Birgit
Nilsson, "vår andes vackra stäm-
ma i världen". Den energiske
Ludvig övertalade Märta Måås-
Fjetterström att flytta från Vad-
stena till Båstad och där väva si-
na vackra mattor. Men — han
hindrades av intriger att bygga
Europas finaste simstadion ne-
danför Strand. Detta var den en-
da motgång som drabbade denne
initiativrike patriark. Ty pat-
riark var han.
Det framgår bl. a. därav, att
han inte kunde se att de flickor
och pojkar som på 30- och 40-
talen bar klubbor åt spelarna ha-
de tandvärk. De fick order at gå
till doktor Sandberg och "hälsa
från mej så lagar han dina tän-
der. För räkningen svarar jag".
Inte heller tålde han att se vita
———
upplevelser på Båstads golfba-
na". Under 30-talet var tillström-
ningen till det populära Båstad
så stor, att de utländska turister-
na var lika många som de svens-
ka. Pch om den tiden gällde det
att boka in sig i tid, helst ett år i
förväg.
Mitt uppe i allt löpande arbete
hade han tid att planera en land-
ningsbana för flyg, planer som
han inte hann fullfölja.
Det var inte endast Alfred No-
bel som gjorde omfattande dona-
tioner, även Ludvig och senare
hans son Olof svarade för dona-
tioner på många omgården till
nytta för Båstad och dess in-
vånare.
I Ludvigs arbete ingick flitig
brevskrivning för att stimulera
framför allt engelsmän och skot-
tar att besöka det attraktiva Bås-
tad. Och rekalm förstod han sig
på. Affischer och broschyrer på
engelska skickades i god tid varje
år till klubbar i dessa länder och
de gav utdelning. Därmed är vi
framme vid att Båstad fick sin
golfbana.
Det var sommaren 1928 som två
bilar med engelska familjer kom
från Svenska Lloydbåten och
Göteborg. När de installerat sig
på Skånegorden kom de till por-
tiern med golfbagarna på axeln
och frågade:
— Var är golfbanan?
— Golfbanan, stammade por-
tieren, som inte hört talas om en
sådan och ännu mindre sett en.
— Javisst, golfbanan!
Varpå portieren sökte reda på
Ludvig N som snabbt kontaktade
engelsmännen, vilka deklarera-
de att till "varje modern badort
hör en golfbana".
Givetvis, svarade Nobel och
bad engelsmännen rekommen-
———
ha. io hål föreslog de flesta, ty det
fanns ingen 18-hålsbana i Sveri-
ge. Carl Bergsten, tennisentu-
siast och generöx prisdonator sa-
de ironiskt till sin vän Ludvig:
— Lgg inte ned för mycket
pengar på den är banan. Det blur
ju i alla fall bara Sune Malmst-
röm och jag som kommer att spe-
la här.
Ludvig N beslutade emellertid
att bygga en 18-hålsbana på de 90
tunnlanden åkerjord vid Boarp
och så startade i oktober 1928 ar-
betet under ledning av engelska
arbetsledare, som hade ett 80-tal
bönder och pojkar beväpnade
med spadar, hackor och spett.
Härtill kom hästar, plogar och
harvar. Eftersom marken till
största delen bestod av öppen
jord gick arbetet snabbt. Hösten
1929 var banan klar men då var
det givetvis glest med gräs på
greens och gott om sten på fair-
ways. Sandmyllan innebar dock
att banan efter några år var en av
Sveriges bästa.
Fenomenet
Cotton
Redan 1930 inbjöd Ludvig No-
bel (ordförande i Båstad Golfk-
lubb till sin bortgång 1946) till in-
ternationella tävlingar bl. a. en
"open invitation" på 72 hål.
Framför allt ska noteras att re-
dan kulbbens första år började
man med "The Båstad Golf
Week". Ted Roberts pro på Ke-
vinge, vann 72-hålaren och norr-
mannen O Heyerdahl den av
Emanuel Nobel skänkta Bas-
tadspokalen. 1931 invaderades
banan av engelska, tyska och
amerikanska spelare under golf-
veckan. Då vann Percy Alliss
slagtävlingen över 72 hål. Feno-
———
innebar 50 hejlikor var 14:e dag
under ett år.
1933 ökade prisernas antal,
Ramlösapriset (silverbägare och
200 flaskor Ramlösa) kom med i
bilden.
Båstadsveckan som torde vara
Sveriges populäraste golfturne-
ring har alltsedan dess hållits
varje år på en bana, som trots den
stora beläggningen alltid är i gott
skick.
Under arbetet med att kartläg-
ga Ludvig Nobels många ini-
tiativ fått tillfälle att konferera
med Nancy och Hugo Runfelt.
Engelskan Nancy Gibbons
kom till Båstad 1935—36 och tred-
je gången 1939, då hon gifte sig
med Hugo och under 30- och 40-
talen blev en av Sveriges bästa
golfdamer. Hugo R som tog hem
två SM var under 20 år klubbens
sekreterare.
Siv Angel har varit med länge
och genom att hennes fader Ivan
Christofferson 1928 anställdes
som greenkeeper vuxit upp med
banan. Dessutom började hon
när hon blev 13 år bära klubbor åt
bl. a. Nancy Runfelt som lärde
henne spela golf — Ibland bar Siv
två bagar och då glimtade Stel-
lan Banck till: Man kan inte tjäna
två herrar står det i bibeln.
Kronprinsen
flitig gäst
Kronprins Gustaf Adolf var en
flitig gäst på 30- 40- och 50-talen.
Ofta kom han från Sofiero med
prinsarna Bertil, Sigvard och
Karl-Johan, och spelade sina 18
hål. Folke "Plätis" Peterson och
Christofferssons pojkar bar
klubborna åt kungligheterna och
deras arvode var 1 krona för 18
och 50 öre för 9.
———
175 och för juniorer 50 kr. Green-
fee var 5 kr weekend 7.50 och 25
för vecka och 75 för månad.
Ludvig Nobel var alltid ute i
god tid. Han anställde således —
på kronprinsens rekommenda-
tion — Douglas Braiser som trä-
nare redan 1930, alltså innan ba-
nan tagits i bruk. Lektionspriset
var då 3 kr per timme.
Golfen var då liksom tennisen
en överklassport. Idag är den
liksom tennisen en folksport.
Pengar ja. I dag kostar det mel-
lan 7 och 10 miljoner att bygga en
golfbana på 18 hål. 1929 kostade
det Ludvig Nobel och de andra
andelsägarna enligt anteckning-
ar av LN ca 25.000 kr. Av detta be-
lopp utgör 5.000 kr arvode för den
engelska arkitektfirman.
Iordningställandet av klubb-
hus, restaurang och bostäder åt
enställda var dyrare, men efter-
som klubben tack vare Emanuel
Nobels generositet hade hyggligt
med pengar genomfördes restau-
reringen samtidigt som banan
byggdes. Gårdens boningshus
förvandlades till restaurang
hönshuset blev bostäder och
stallet omklägningsrum.
För 46 år sedan var det ett 80-ta[l]
medlemmar i BGK och gott om
plats på banan. I dag är det 750
och intagningsstopp. Över 400
står i kö för att komma med, trots
att årsavgiften är 800. (den bli[r]
850 1978).
Ludvig Nobel
före sin tid
Pionjären Ludvig N var e[n]
energisk naturvårdare och kul-
turfrämjare. Han kunde mycke[t]
själv men hade förmågan att vä[l]-
ja goda medarbetare. Norrman-
nen Karl Güettler var arkitek[t]
