Dokumentarkivet
Tidningsartikel om Ludvig Nobel i Båstad
Avskrift
[Vänstra spalten är delvis avskuren i marginalen]
nder 30-talet var tillström-
n till det populära Båstad
r, att de utländska turister-
r lika många som de svens-
ch om den tiden gällde det
ka in sig i tid, helst ett år i
g.
uppe i allt löpande arbete
han tid att planera en land-
bana för flyg, planer som
te hann fullfölja.
var inte endast Alfred No-
m gjorde omfattande dona-
, även Ludvig och senare
son Olof svarade för dona-
på många omgården till
för Båstad och dess in-
udvigs arbete ingick flitig
rivning för att stimulera
allt engelsmän och skot-
besöka det attraktiva Bås-
ch rekalm förstod han sig
ischer och broschyrer på
a skickades i god tid varje
klubbar i dessa länder och
utdelning. Därmed är vi
e vid att Båstad fick sin
na.
var sommaren 1928 som två
ed engelska familjer kom
Svenska Lloydbåten och
org. När de installerat sig
anegorden kom de till por-
med golfbagarna på axeln
agade:
r är golfbanan?
olfbanan, stammade por-
som inte hört talas om en
och ännu mindre sett en.
visst, golfbanan!
å portieren sökte reda på
g N som snabbt kontaktade
männen, vilka deklarera-
till "varje modern badort
golfbana".
tvis, svarade Nobel och
ngelsmännen rekommen-
———
[oläsligt] fanns ingen 18-hålsbana i Sverige. Carl Bergsten, tennisentusiast och generöx prisdonator sade ironiskt till sin vän Ludvig.
— Lgg inte ned för mycket pengar på den är banan. Det blur ju i alla fall bara Sune Malmström och jag som kommer att spela här.
Ludvig N beslutade emellertid att bygga en 18-hålsbana på de 90 tunnlanden åkerjord vid Boarp och så startade i oktober 1928 arbetet under ledning av engelska arbetsledare, som hade ett 80-tal bönder och pojkar beväpnade med spadar, hackor och spett. Härtill kom hästar, plogar och harvar. Eftersom marken till största delen bestod av öppen jord gick arbetet snabbt. Hösten 1929 var banan klar men då var det givetvis glest med gräs på greens och gott om sten på fairways. Sandmyllan innebar dock att banan efter några år var en av Sveriges bästa.
Fenomenet Cotton
Redan 1930 inbjöd Ludvig Nobel (ordförande i Båstad Golfklubb till sin bortgång 1946) till internationella tävlingar bl. a. en "open invitation" på 72 hål. Framför allt ska noteras att redan kulbbens första år började man med "The Båstad Golf Week". Ted Roberts pro på Kevinge, vann 72-hålaren och norrmannen O Heyerdahl den av Emanuel Nobel skänkta Bastadspokalen. 1931 invaderades banan av engelska, tyska och amerikanska spelare under golfveckan. Då vann Percy Alliss slagtävlingen över 72 hål. Feno-
———
[oläsligt] under ett år.
1933 ökade prisernas antal, Ramlösapriset (silverbägare och 200 flaskor Ramlösa) kom med i bilden.
Båstadsveckan som torde vara Sveriges populäraste golfturnering har alltsedan dess hållits varje år på en bana, som trots den stora beläggningen alltid är i gott skick.
Under arbetet med att kartlägga Ludvig Nobels många initiativ fått tillfälle att konferera med Nancy och Hugo Runfelt.
Engelskan Nancy Gibbons kom till Båstad 1935—36 och tredje gången 1939, då hon gifte sig med Hugo och under 30- och 40-talen blev en av Sveriges bästa golfdamer. Hugo R som tog hem två SM var under 20 år klubbens sekreterare.
Siv Angel har varit med länge och genom att hennes fader Ivan Christofferson 1928 anställdes som greenkeeper vuxit upp med banan. Dessutom började hon när hon blev 13 år bära klubbor åt bl. a. Nancy Runfelt som lärde henne spela golf — Ibland bar Siv två bagar och då glimtade Steilan Banck till: Man kan inte tjäna två herrar står det i bibeln.
Kronprinsen flitig gäst
Kronprins Gustaf Adolf var en flitig gäst på 30- 40- och 50-talen. Ofta kom han från Sofiero med prinsarna Bertil, Sigvard och Karl-Johan. och spelade sina 18 hål. Folke "Plätis" Peterson och Christofferssons pojkar bar klubborna åt kungligheterna och deras arvode var 1 krona för 18 och 50 öre för 9.
———
175 och för juniorer 50 kr. Greenfee var 5 kr weekend 7.50 och 25 för vecka och 75 för månad.
Ludvig Nobel var alltid ute i god tid. Han anställde således — på kronsprinsens rekommendation — Douglas Braiser som tränare redan 1930, alltså innan banan tagits i bruk. Lektionspriset var då 3 kr per timme.
Golfen var då liksom tennisen en överklassport. Idag är den liksom tennisen en folksport.
Pengar ja. I dag kostar det mellan 7 och 10 miljoner att bygga en golfbana på 18 hål. 1929 kostade det Ludvig Nobel och de andra andelsägarna enligt anteckningar av LN ca 25.000 kr. Av detta belopp utgör 5.000 kr arvode för den engelska arkitektfirman.
Iordningställandet av klubbhus, restaurang och bostäder åt enställda var dyrare, men eftersom klubben tack vare Emanuel Nobels generositet hade hyggligt med pengar genomfördes restaureringen samtidigt som banan byggdes. Gårdens boningshus förvandlades till restaurang, hönshuset blev bostäder och stallet omklägningsrum.
För 46 år sedan var det ett 80-tal medlemmar i BGK och gott om plats på banan. I dag är det 750 och intagningsstopp. Över 400 står i kö för att komma med, trots att årsavgiften är 800. (den blir 850 1978).
Ludvig Nobel före sin tid
Pionjären Ludvig N var en energisk naturvårdare och kulturfrämjare. Han kunde mycket själv men hade förmågan att välja goda medarbetare. Norrmannen Karl Güettler var arkitekt
———
Båstads golfbana med allt vad där finns ägs av familjen Olof Nobel, som arrenderat ut banan till BGK och det kontraktet gäller till år 2015.
Klipp ur tidning efter invigningen 1930: "Golffolket har i Båstad sin svenska högborgBanan är primus intrr pares i Skandinavien och en av de främsta i Europa".
Detta är alltså sagan om hur en ättling till svenska oljeshejker skapade Båstad till en av vårt lands trivsammaste vänligaste badorter. PR-mannen Ludvig Nobel visste vad han ville och var väl inte alltid så lätt att ha att göra med, men resultatet blev, att Båstad idag är en rekreationsort för både svenska och utländska turister. En ständigt allt större ström av människor söker sig tack vare bl. a. golf och tennisbanorna till gamla kulturbygden Bjärehalvön. En av attraktionerna kunde dock blivit kortlivad, om inte Ludvig varit så handlingskraftig och bestämd. År 1940, då Danmark och Norge kom med i världskriget, utgick ett påbud från länsstyrelsen att i det nu isolerade Sverige potatis skulle odlas överallt. Allvarliga portföljbärande herrar från länsstyrelsen tittade lystet på Båstadsbanans närmare 90 tunnland underbar potatisjord. Men Ludvig, som enligt ett skotskt uppslag redan 1929 köpt 100 får för att svara för gräsklippningen, höll hårt och envist på, att banan var en fårfarm. Detta gjorde, att myndigheterna efter livliga diskussioner backade ur och lät fåren (och golfspelarna) få behålla sin golfbana.
STEN MELLGREN
———
Ludvig Nobel d.y. placerade genom sin okuvliga energi Båstad på Europas karta som en av vår världsdels bästa tennis- och golfanläggningar.
Olof Nobel fick under 41 år följa sin faders arbete och hjälpa honom genomföra sina idéer.
nder 30-talet var tillström-
n till det populära Båstad
r, att de utländska turister-
r lika många som de svens-
ch om den tiden gällde det
ka in sig i tid, helst ett år i
g.
uppe i allt löpande arbete
han tid att planera en land-
bana för flyg, planer som
te hann fullfölja.
var inte endast Alfred No-
m gjorde omfattande dona-
, även Ludvig och senare
son Olof svarade för dona-
på många omgården till
för Båstad och dess in-
udvigs arbete ingick flitig
rivning för att stimulera
allt engelsmän och skot-
besöka det attraktiva Bås-
ch rekalm förstod han sig
ischer och broschyrer på
a skickades i god tid varje
klubbar i dessa länder och
utdelning. Därmed är vi
e vid att Båstad fick sin
na.
var sommaren 1928 som två
ed engelska familjer kom
Svenska Lloydbåten och
org. När de installerat sig
anegorden kom de till por-
med golfbagarna på axeln
agade:
r är golfbanan?
olfbanan, stammade por-
som inte hört talas om en
och ännu mindre sett en.
visst, golfbanan!
å portieren sökte reda på
g N som snabbt kontaktade
männen, vilka deklarera-
till "varje modern badort
golfbana".
tvis, svarade Nobel och
ngelsmännen rekommen-
———
[oläsligt] fanns ingen 18-hålsbana i Sverige. Carl Bergsten, tennisentusiast och generöx prisdonator sade ironiskt till sin vän Ludvig.
— Lgg inte ned för mycket pengar på den är banan. Det blur ju i alla fall bara Sune Malmström och jag som kommer att spela här.
Ludvig N beslutade emellertid att bygga en 18-hålsbana på de 90 tunnlanden åkerjord vid Boarp och så startade i oktober 1928 arbetet under ledning av engelska arbetsledare, som hade ett 80-tal bönder och pojkar beväpnade med spadar, hackor och spett. Härtill kom hästar, plogar och harvar. Eftersom marken till största delen bestod av öppen jord gick arbetet snabbt. Hösten 1929 var banan klar men då var det givetvis glest med gräs på greens och gott om sten på fairways. Sandmyllan innebar dock att banan efter några år var en av Sveriges bästa.
Fenomenet Cotton
Redan 1930 inbjöd Ludvig Nobel (ordförande i Båstad Golfklubb till sin bortgång 1946) till internationella tävlingar bl. a. en "open invitation" på 72 hål. Framför allt ska noteras att redan kulbbens första år började man med "The Båstad Golf Week". Ted Roberts pro på Kevinge, vann 72-hålaren och norrmannen O Heyerdahl den av Emanuel Nobel skänkta Bastadspokalen. 1931 invaderades banan av engelska, tyska och amerikanska spelare under golfveckan. Då vann Percy Alliss slagtävlingen över 72 hål. Feno-
———
[oläsligt] under ett år.
1933 ökade prisernas antal, Ramlösapriset (silverbägare och 200 flaskor Ramlösa) kom med i bilden.
Båstadsveckan som torde vara Sveriges populäraste golfturnering har alltsedan dess hållits varje år på en bana, som trots den stora beläggningen alltid är i gott skick.
Under arbetet med att kartlägga Ludvig Nobels många initiativ fått tillfälle att konferera med Nancy och Hugo Runfelt.
Engelskan Nancy Gibbons kom till Båstad 1935—36 och tredje gången 1939, då hon gifte sig med Hugo och under 30- och 40-talen blev en av Sveriges bästa golfdamer. Hugo R som tog hem två SM var under 20 år klubbens sekreterare.
Siv Angel har varit med länge och genom att hennes fader Ivan Christofferson 1928 anställdes som greenkeeper vuxit upp med banan. Dessutom började hon när hon blev 13 år bära klubbor åt bl. a. Nancy Runfelt som lärde henne spela golf — Ibland bar Siv två bagar och då glimtade Steilan Banck till: Man kan inte tjäna två herrar står det i bibeln.
Kronprinsen flitig gäst
Kronprins Gustaf Adolf var en flitig gäst på 30- 40- och 50-talen. Ofta kom han från Sofiero med prinsarna Bertil, Sigvard och Karl-Johan. och spelade sina 18 hål. Folke "Plätis" Peterson och Christofferssons pojkar bar klubborna åt kungligheterna och deras arvode var 1 krona för 18 och 50 öre för 9.
———
175 och för juniorer 50 kr. Greenfee var 5 kr weekend 7.50 och 25 för vecka och 75 för månad.
Ludvig Nobel var alltid ute i god tid. Han anställde således — på kronsprinsens rekommendation — Douglas Braiser som tränare redan 1930, alltså innan banan tagits i bruk. Lektionspriset var då 3 kr per timme.
Golfen var då liksom tennisen en överklassport. Idag är den liksom tennisen en folksport.
Pengar ja. I dag kostar det mellan 7 och 10 miljoner att bygga en golfbana på 18 hål. 1929 kostade det Ludvig Nobel och de andra andelsägarna enligt anteckningar av LN ca 25.000 kr. Av detta belopp utgör 5.000 kr arvode för den engelska arkitektfirman.
Iordningställandet av klubbhus, restaurang och bostäder åt enställda var dyrare, men eftersom klubben tack vare Emanuel Nobels generositet hade hyggligt med pengar genomfördes restaureringen samtidigt som banan byggdes. Gårdens boningshus förvandlades till restaurang, hönshuset blev bostäder och stallet omklägningsrum.
För 46 år sedan var det ett 80-tal medlemmar i BGK och gott om plats på banan. I dag är det 750 och intagningsstopp. Över 400 står i kö för att komma med, trots att årsavgiften är 800. (den blir 850 1978).
Ludvig Nobel före sin tid
Pionjären Ludvig N var en energisk naturvårdare och kulturfrämjare. Han kunde mycket själv men hade förmågan att välja goda medarbetare. Norrmannen Karl Güettler var arkitekt
———
Båstads golfbana med allt vad där finns ägs av familjen Olof Nobel, som arrenderat ut banan till BGK och det kontraktet gäller till år 2015.
Klipp ur tidning efter invigningen 1930: "Golffolket har i Båstad sin svenska högborgBanan är primus intrr pares i Skandinavien och en av de främsta i Europa".
Detta är alltså sagan om hur en ättling till svenska oljeshejker skapade Båstad till en av vårt lands trivsammaste vänligaste badorter. PR-mannen Ludvig Nobel visste vad han ville och var väl inte alltid så lätt att ha att göra med, men resultatet blev, att Båstad idag är en rekreationsort för både svenska och utländska turister. En ständigt allt större ström av människor söker sig tack vare bl. a. golf och tennisbanorna till gamla kulturbygden Bjärehalvön. En av attraktionerna kunde dock blivit kortlivad, om inte Ludvig varit så handlingskraftig och bestämd. År 1940, då Danmark och Norge kom med i världskriget, utgick ett påbud från länsstyrelsen att i det nu isolerade Sverige potatis skulle odlas överallt. Allvarliga portföljbärande herrar från länsstyrelsen tittade lystet på Båstadsbanans närmare 90 tunnland underbar potatisjord. Men Ludvig, som enligt ett skotskt uppslag redan 1929 köpt 100 får för att svara för gräsklippningen, höll hårt och envist på, att banan var en fårfarm. Detta gjorde, att myndigheterna efter livliga diskussioner backade ur och lät fåren (och golfspelarna) få behålla sin golfbana.
STEN MELLGREN
———
Ludvig Nobel d.y. placerade genom sin okuvliga energi Båstad på Europas karta som en av vår världsdels bästa tennis- och golfanläggningar.
Olof Nobel fick under 41 år följa sin faders arbete och hjälpa honom genomföra sina idéer.
