Dokumentarkivet
Boksida med porträtt och text
Avskrift
76
»Ungdoms»-perspektiv i fruktträd-
gården. A. LARSSON, foto.
mande sorter intill varandra. Någon direkt utredning om fertilitet och sterilitet hos de olika fruktslagen fanns då ännu ej att tillgå, utan allt arbete i denna väg grundade sig huvudsakligast på antaganden och slutsatser.
Vikten av att utpröva och införa nya sorter, framför allt i marknaden begärliga och hållbara, låg i öppen dag. I trädgårdarna planterades därför på försök en hel del — mestadels grannlands- — sorter, av vilka somliga för landet sedan fått en mycket stor betydelse, såsom t. ex. Signe Tillisch, Filippa, Dronning Louise, Moltkepäron m. fl., medan andra däremot måst kasseras.
Av trädformer valdes på det gamla Norrviken lågstammiga dvärgträd och vanliga vildstamsträd. Dessa senare sattes på ett avstånd av 30 fot, de förra på 15 och sålunda, att mellan vart stamträd sattes ett dvärgträd och, mellan de sålunda uppkomna raderna, i förband en hel rad dvärgträd. Detta visade sig med tiden för de flesta sorterna bliva för tätt, och verkade i synnerhet under våta år menligt på fruktens utbildning och jordens skötsel. När man då tänker på, att jag tillråddes sätta dvärgträden på 8—12 fot, inses lätt, hur föga man den tiden kände trädens tillväxtmöjligheter.
Under tiden utexperimenterades, på gamla Norrviken redan, *dvärgträd på höga stammar,* samma höjd som vildstamsträden, och fann jag dem för jordvårdens och renhållningens skull vida bättre än de vanliga låga, med grenar utgående strax ovan jordytan. Det nya Norrviken kom därför att uteslutande beplantas med sådana högstammiga dvärgträd, och gåvos dessa ett avstånd av 5 meter mellan rad och träd. Även detta avstånd torde emellertid, i synnerhet för vissa äpple sorter vara för litet och böra utökas till 6 à 6¹/₂ meter.
Vad beträffar fruktträdens skötsel, ställde jag genast från allra första början stora krav och förhoppningar på *beskärningen* i samband med *gödslingen.* Detta har nog också visat sig vara både riktigt och viktigt.
Vad beskärningen av fruktträden beträffar, har jag icke haft någon anledning att frångå eller i nämnvård mån ändra på, vad jag förut kommit till för resultat och i mina olika böcker beskrivit. Det enda mera viktiga är, att det, ju äldre träden bliva, visat sig allt nödvän-
»Ungdoms»-perspektiv i fruktträd-
gården. A. LARSSON, foto.
mande sorter intill varandra. Någon direkt utredning om fertilitet och sterilitet hos de olika fruktslagen fanns då ännu ej att tillgå, utan allt arbete i denna väg grundade sig huvudsakligast på antaganden och slutsatser.
Vikten av att utpröva och införa nya sorter, framför allt i marknaden begärliga och hållbara, låg i öppen dag. I trädgårdarna planterades därför på försök en hel del — mestadels grannlands- — sorter, av vilka somliga för landet sedan fått en mycket stor betydelse, såsom t. ex. Signe Tillisch, Filippa, Dronning Louise, Moltkepäron m. fl., medan andra däremot måst kasseras.
Av trädformer valdes på det gamla Norrviken lågstammiga dvärgträd och vanliga vildstamsträd. Dessa senare sattes på ett avstånd av 30 fot, de förra på 15 och sålunda, att mellan vart stamträd sattes ett dvärgträd och, mellan de sålunda uppkomna raderna, i förband en hel rad dvärgträd. Detta visade sig med tiden för de flesta sorterna bliva för tätt, och verkade i synnerhet under våta år menligt på fruktens utbildning och jordens skötsel. När man då tänker på, att jag tillråddes sätta dvärgträden på 8—12 fot, inses lätt, hur föga man den tiden kände trädens tillväxtmöjligheter.
Under tiden utexperimenterades, på gamla Norrviken redan, *dvärgträd på höga stammar,* samma höjd som vildstamsträden, och fann jag dem för jordvårdens och renhållningens skull vida bättre än de vanliga låga, med grenar utgående strax ovan jordytan. Det nya Norrviken kom därför att uteslutande beplantas med sådana högstammiga dvärgträd, och gåvos dessa ett avstånd av 5 meter mellan rad och träd. Även detta avstånd torde emellertid, i synnerhet för vissa äpple sorter vara för litet och böra utökas till 6 à 6¹/₂ meter.
Vad beträffar fruktträdens skötsel, ställde jag genast från allra första början stora krav och förhoppningar på *beskärningen* i samband med *gödslingen.* Detta har nog också visat sig vara både riktigt och viktigt.
Vad beskärningen av fruktträden beträffar, har jag icke haft någon anledning att frångå eller i nämnvård mån ändra på, vad jag förut kommit till för resultat och i mina olika böcker beskrivit. Det enda mera viktiga är, att det, ju äldre träden bliva, visat sig allt nödvän-
