Gårdens ursprung är osäker. Slutleden i namnet betyder enskild mark med hus, hustomt. Förleden syftar troligen på munkar och klosterliv. En gissning kan vara, då Båstad grundades mellan bäckarna och kyrkan byggdes mitt i den blivande staden, blev den västra delen ej bebyggd. Stor del av marken kom att tillhöra kyrkan. Här uppfördes prästlöneboställe och klockareboställe. Gården Munktoft kan ha ägts eller upplåtits till ett munkkloster.^[458]

Från ett utdrag ur lagfartsboken kan man hitta några av de tidigare ägarna: H.P. Dreijenström köpte fastigheten 1776, Maria Dreijenström 1815, J.A. Engelau 1834, I.E. Pettersson 1840, I-G Holmgren 1841, P. Mörck 1869, A.C. Cedergren 1870. Vid branden 1870 skonades fastigheten. Färgare Pommer, som vid branden hade mist sitt färgeri, fortsatte här sin rörelse i huvudbyggnadens västra del.

Strax före sekelskiftet köpte Kristina Rulin och hennes man gården. Nu på äldre da´r hade de sålt sin gård Berget-Hennet (Erikstorp 4:11) och flyttat ner hit till Båstad. Då Kristina Rulin blev änka, byggde hon sig ett hus uppe vid gatan och sålde gården till åkare Lars Magnus Hjelm. Han bedrev häståkeri i gården. I vinkel med huvudbyggnaden men alldeles i gräns med kyrkojorden uppförde han ett stall.

Då barberare Alex Werner 1902 kom till Båstad, öppnade han sin frisersalong i fru Rulins nyuppförda hus vid gatan. I en tidningsannons den 15 maj 1902 stod: ”Ärade herrar i Båstad och omnejd! Undertecknad vill härmed meddela att jag öppnat en Rak- och Frisersalong i Båstad, der allt hvad till yrket hörer såsom rakning, klippning, champonering, frisering, friktion och spettsbränning kommer att fermt och noggrant utföras. Rakknifvar emottages till slipning under garanti. Bostad: Enkefru Rulins gård vid kyrkan. Innesluter mig i ärade herras benägna åtanka; tecknar Högaktningsfullt Alex Werner”

Senare hade urmakare Emyr sitt urmakeri här. I huvudbyggnaden bedrev vid sekelskiftet fru Holmgren (byggm. Holmgrens mor) bageri.^[459] Annons i Badgästtidningen 1912: ”Betty Anderssons Hembageri i Stolpa gården, Nedre gatan, Rekommenderas. Filial hos fru Lilli Holmgren, Hjelmska gården mitt emot kyrkan.”^[460]

Gården såldes 1916 på offentlig auktion enligt följande tidningsannons: ”Auktion å fastighet i Båstads köping. Genom offentlig auktion som å stället förrättas lördagen den 26 augusti 1916 kl. 11.30 f.m. låter L.M. Hjelms i Båstad konkursbo försälja sin utmed Storgatan därstädes belägna fastighet, till hvilken hörer c:a 2000 kvadratmeter jord och hvarå finnes uppförda; ett boningshus af trä, inredt till 8 rum, 2 kök och 2 ekonomihus. För inköpeskillingens behöriga erläggande erfordras borgen. Öfvriga försäljningsvillkoren tillkännagifvas vid auktionens början. Båstad den 18 augusti 1916. Lambert Forsberg.” Alex Werner köpte gården. Stallet, som Hjelm uppfört, flyttade Werner in fyra meter från tomtgränsen och byggde om till bostadshus. Lägenheterna i det gamla boningshuset hyrdes ut. En av hyresgästerna var skomakare Ahlström, som också drev sin rörelse här.

Änkefru Kristina Rulin överlät sitt hus uppe vid gatan till sin brorson, snickaren Martin Svensson. I början av 1950-talet hyrde Svensson ut den östra delen av huset till en bilskola. Inför breddningen av gatan i mitten av 1950-talet löstes huset in och revs. Svensson hade av sin faster Face(?) ärvt deras hus i Erikstorp (Erikstorp 1:31) och dit flyttade de nu.

Mellan åren 1960-1965 fanns i huvudbyggnaden Munktofts Kaffeservering, ett sommarcafé i hemmiljö. Hemslöjdens sista år (1966) var försäljningen förlagd hit, då innehavaren Arna Larsson ej längre kunde vara kvar i ryggåsstugan på Lindallén.^[461]

I trädgården står en stuga. Den uppfördes på Helsingborgsutställningen 1903. Efter utställningen såldes den och flyttades till Båstad.^[462] ”Skärgårdsstuga till Båstad. Den från Helsingborgsutställningen bekanta skärgårdsstugan exponerad därstädes af en snickerifirma från Karlskrona har inköpts af urmakare Axel Lindvall, Halmstad. Herr Lindvall skall i dagarna låta uppför stugan i sin trädgård i Båstad.”^[463] Denna trädgård låg på Hamngatan 19. Mot slutet av 1920-talet flyttades stugan till Munktoft. ^[464] Axel Lindwall erbjöd Ludvig Nobel att köpa och flytta stugan. Nobel tackade nej, då han ansåg priset var för högt (Se vidare utdrag från Ludvig Nobels korrespondens.)^[465]