Skiftesreformerna på 1800-talet lade grunden till en explosionsartad nyodling. Effektivare jordbruksredskap och en introduktion av handelsgödsel höjde avkastningen på åkrarna. Nyodlingarna användes i stor utsträckning till havreodling. Jordbrukets uppsving gav också verkningar i städerna.^[550]

Här vid hamnen uppfördes 1877 ett sädesmagasin av handelsfirman C.F. Ness i Landskrona.^[551] I Landskrona fanns kanske Sveriges största spannmålshandel. Med stor klokhet och energi hade grosshandlaren C. F. Neess skapat denna stora och ansedda affär. Här låg huvudkontoret, men filialer funnos ej blott vid många järnvägsstationer inom närmaste trakten utan även i de flesta västkuststäderna ända upp till Falkenberg. Egendomligt nog och i motsats till våra nuvarande spannmålsaffärer var denna affär huvudsakligast grundad på avsättning till utlandet, mest av havre, som i stor utsträckning odlades i Halland.^[552] Från jordbruken i södra Halland skeppades under 1800-talet mycket spannmål ut via Båstad. Handelsfirman bedrev spannmålshandel på bl.a. England och fick här ett modernt spannmålslager.

Byggnaden uppfördes i gult tegel från Ingelstorp och taket belades först, med papp men redan tre år efter utbyttes det mot skiffer. Skifferplattorna köptes från en skuta, som förliste utanför nuvarande Smårydsvillan. Det sägs att man än i dag vid klart väder kan se sjunkna skifferplattor på botten. Mot sjösidan reste sig en hög torkria och väster om fanns ett stort stall. Bland byggnadsarbetarna kan nämnas murare Johan Lundin (far till Rudolf Lundin) och Gustaf Andersson.

Edvard Sjöbeck blev 1878 föreståndare för magasinet och från 1895 övertog han verksamheten. Han bodde tvärs över gatan (Kyrkogatan 1, Linnéa 1).

Spannmålen transporterades med pråmar ut till de väntande skutorna på redden. Under högsäsong kunde utskeppningen sysselsätta upp till 25 personer.

Då järnvägen kom till Båstad 1885, blev denna en allvarlig konkurrent till sjöfarten. Torkrian brann 1906 och därmed avslutades spannmålshanteringen i Båstad. ”Sjöbecks magasin” blev nu lagerhus för allehanda ”bråte”.^[553]

I ordningen för Aktiebolaget Skansen antogs vid dess konstituerade stämma den 19 april 1917 bl.a. bolagets verksamhet. ”Bolagets verksamhet har till föremål att efter inköp af tomten N:o 46 (128) med därå varande byggnader i Båstads köping utnyttja nämnda fastighet genom drifvande af hotellrörelse och annan i samband dermed stående rörelse.” Bolagsordningen är undertecknad av H.N. Callmer, L. Nobel och Axel Edu. Graff.^[554]

Ingeniör Nobel, genom AB Västra Båstad, förvärvade 1928 byggnaden. I bolagets verksamhetsberättelse för 1928 står att bolaget ”inköpt det sk. Sjöbecksa magasinet för 30.000 kr och undergår en ombyggnad enl. ritningar av Karl Güttler. Magasinet får behålla namnet Skansen. På nedre botten inrymmes konditorirörelse, klubbrum, läkarmottagning m.m. I de två övre våningarna anordnas lokaler för diverse spel.”^[555]

Det sägs att Edvard Sjöbecks döttrar föreslog namnet Skansen efter den förskansning, som lär ha uppförts strax nedanför efter det ryska anfallet 1788.

Omkring 1970 inköpte tennisförbundet byggnaden och efter en serie om- och tillbyggnader är Skansen en restaurang med rymliga konferenslokaler.^[556]

Direkt väster om Skansen låg till en början en kiosk. På 1930-talet fanns här en musikpaviljong, där orkestrar konserterade sommartid.

En tennisbana anlades här senare och även ett bollplank.

År 1976 uppfördes en idrottshall, Skansenhallen kallad, av Stiftelsen för idrottsledarutbildning. Hallen revs år 2000 och stommen användes vid uppförande av en ny idrottshall i Grevie. På platsen uppfördes en hotelldel till Hotell Skansen.^[557]