Kompletta fastigheter

Hus och öppna platser i gamla Båstad är en dokumentation om hus, dess människor och verksamheter. Uppgifterna bygger på vad andra har berättat eller skrivit ner. Husen är ordnade efter dagens fastighetsbeteckning i alfabetisk ordning. Motstridiga uppgifter och andra felaktigheter förekommer, då källmaterialet inte har granskats och kontrollerats. Rättelser och kompletteringar mottages med tacksamhet till Föreningen Gamla Båstad.

Kompletta fastigheter

220 fastigheter med fastighetsbeteckning, gatuadress och historiktext

Agardhsgården 2 – Agardhsgatan 65

Agardhsgården / Grönegård

När Jurgen Agardh på 1770-talet kom till Båstad slog han och hans hustru Agneta Ollman sig ner i Nedre gatans östra del i en gård med beteckningen n:o 100. Gården hade tillhört Jurgens hustrus släkt. Agnetas farfar häradsskrivaren Adam Petter Ollman bodde här med hustrun Magdalena Sofia Leche. Efter Adam Ollmans död gifte Magdalena om sig med skrivaren Hans Klerk, som nu blev vice häradsskrivare. Vid Magdalenas död 1777 övertog Jurgen och Agneta Agardh gården.[0]

Efter Jurgens död 1809 övertog sonen Jöns Frederic handelsrörelsen. Han var gift med Helena Elisabeth Schonberg. Jöns Frederic dog redan 1814 och ny ägare till gården blev J. August Schonberg, som var gift med Jöns Frederics syster Botilda. August Schonberg flyttade senare först till Höganäs och därefter till Lund. [1], [2]

I slutet av 1800-talet ägdes gården av förre gästgivaren Lindberg från Ö. Karup. En täkt portgång ledde in i den då kringbyggda gården. Porten var försedd med en stor ringklapp. I denna gård hade köpmannen H.P. Kallenberg en gång haft sin handelsbod. Själv bodde han då i Skeppargården (Trehörningen 11, Agardhsgatan 70).[3]

  1. [0] —
  2. [1] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  3. [2] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  4. [3] Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60

Akacian stg 1857 – Kastanjeallén 12

Dockagården

En variant till gårdsnamnet Dockagården har varit Dockastället. Förledet Dock- är genitiv av ett släkt eller binamn Dock. Slutledet -stället är bjäremål och betyder mindre eller medelstor bondgård.[4]

Båstads Saltsjöbad bildades 1894 och rekonstruerades 1899. Detta bolag inköpte Dockagården med tillhörande jord. Byggnaderna såldes senare till landstingsmannen Stefan Jönsson. [5]

(Fru Livén, Östersund, var inskriven badgäst här 1911.)[6]

I fastighetens södra del, utmed Italienska vägen växte två stora akasier, som planterades 1860. Strax intill mot Kastanjeallén står en blodbok, som planterades 1900.[7] Akasierna sågades ner veckan före jul 2016.[8]

  1. [4] Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964
  2. [5] HP, 12 dec. 1925
  3. [6] Badgästen, 1911
  4. [7] Hans Christensen
  5. [8] Tomas Peterson

Akacian 5 – Torekovsvägen 6

Akacia

Villan byggdes troligen omkring 1910 av byggfirman Rönnberg och Gustafsson. Senare ägare var en Daun. På tidigt 1940-tal sålde Oscar Hjort villan till byggmästare Johan Höjman. Höjman renoverade den och inredde lägenheter. Familjen Höjman bodde själv i villan ett antal år.[9]

  1. [9] Åke Höjman

Akvarellen 1 – Strandpromenaden 56

Villan uppfördes av småskollärarinnan Wind från Våxtorp omkring 1930. I början av 1950-talet köpte Kurt Nyberger villan.[10]

  1. [10] Muntlig eller okänd källa

Akvarellen 5 – Sjövägen 2

Timmerhandlare Johansson från Ljungby lät uppföra en villa här 1919 eller 1920. Han kallade den Ljungbystugan. Den inköptes senare av von Geijer på Vegeholm. I slutet av 1980-talet revs villan för att ge plats för en ny.[11]

  1. [11] Muntlig eller okänd källa

Akvarellen 15 – Tennisvägen 33

Strandängsskolan

Skolbyggnadskommittén utredde omkring 1950 ny skolbyggnad i Båstad. Ritningar för det nya skolbygget var färdiga. Ordf. i kommittén överlärare Eric Carlsson hade samlat skolrepresentanter för Båstad, V. Karup, Hov, Torekov, Ö. Karup, Hasslöv och Skummeslöv. Representanter för grannkommunerna önskade om möjligt att barnen skulle inhämta undervisning i de egna församlingarna, även om kostnaderna skulle bli stora.[12]

  1. [12] Tidn.klipp

Akvarellen 17 – Köpmansgatan 75

Radiohandlaren Hjalmar Magnusson, även kallad ”Radio-Magnusson”, hade sin radioaffär här troligen på 1930-talet.[13]

  1. [13] Kalle Gustavsson

Akvarellen 29 – Strandpromenaden 60

Gustav Jönsson lät uppföra villan 1922. Bolin köpte villan 1960 till sommarhus.[14]

  1. [14] Muntlig eller okänd källa

Akvarellen 30 – Strandpromenaden 62

Villan uppfördes av Nils Hector 1923 eller 1924. Den inköptes senare av von Geijer på Vegeholm till sommarhus.[15]

  1. [15] Muntlig eller okänd källa

Akvarellen 34 – Sjövägen 4

Villan uppfördes troligen av fiskare Carl Andersson. Han sålde den till skrothandlare Johansson. Nästa ägare blev proffessor Arne Bjärhammar, som köpte den till sommarhus.[16]

  1. [16] Muntlig eller okänd källa

Akvarellen 38 – Sjövägen 6

Syster Malin, som var distrikssköterska på 1930-talet, lät uppföra villan. Senare ägare blev Carl Mårtensson.[17]

  1. [17] Muntlig eller okänd källa

Akvarellen 46 – Köpmansgatan 75

Här fanns en tidnins- och godisaffär på 1930-talet, som innhades av Vendela Andreasson. Mannen Sigfrid var målare, men hjälpte ofta till i affären.[18]

  1. [18] Britt-Stina Thörnlund

Apeln 1 – Nordströms sträde 11

I början av 1800-talet var fastigheten obebyggd och ägdes av skeppare L.P. Johansson.[19]

  1. [19] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

Argus 3 – Tennisvägen 35

Dockhuset

Huset är troligen uppfört på 1960-talet. Det var elektrikern och sedemera räddningschefen Per Dock, som lät uppföra villan. Han bedrev här från sin bostad under ett par år på 1970-talet elfirman Elektro-Dock.

Kommunen köpte villan omkring 1980 för skoländamål. Skolkontoret fanns inrymt här fram till 1995, då det flyttades upp i kommunhuset. Därefter har lokalerna använts för ungdomsprojekt och föreningsverksamhet. Under år 2001 har man diskuterat att riva huset, då ventilations- och fuktproblem hindrat en ändamålsenlig användning. Platsen kan bättre användas för säkrare fordonstrafik till och från skolan.[20]

  1. [20] Muntlig eller okänd källa

Atlas 21 – Ranviksvägen 2

Nyrup

Villa Nyrup uppfördes av Nils Petter Svensson ca 1908. Nils Petter var från Påarp och flyttade till Båstad på äldre da´r. Han hade varit lantbrukare och landstingsman. Hans dotter gifte sig med niklas Nilsson på ”Niklasa går´” (Pilen 31, Ängelholmsv. 4).[21]

(Major Bremberg var inskriven badgäst här sommaren 1911.)[22]

Aurora 17 m.fl.

Hagagatan 12

Sollidens Handelsträdgård

Strax efter sekelskiftet startade Gustaf Svensson trädgårdsmästeri här. Fastigheten, som då omfattade i stort sett hela kvarteret, kan tidigare ha tillhört ett lantbruket vid Pershögsgatan. År 1939 köpte trädgårdsmästare Anders Andersson trädgården av Gustaf och Jenny Svensson. Makarna Svensson lät 1928 uppföra villan vid Pershögsgatan, som de behöll efter försäljningen av trädgården.

Badhusparken 1

Hamngatan/Strandgatan

Badhusparken

Vid 1800-talets mitt var Badhusparken ett ”pärelann” omgärdat av stengär´en och prydliga staket. En gångväg från Strandgatan vid kapten Nilssons gård, nuv. Turistgården, tvärande ner mot hamnen delade området. Den åtrådda potatisjorden delades upp i ”Kruses lycka” och ”kapten Nilssons lycka”.[23]

Kommunalstämman beslöt i mars 1897 att inköpa ett jordstycke mellan Strandgatan och Badhusparken för 550 kr. Stämman gav M. Graff, Chr. Johansson och J. Pettersson i uppdrag att ombesörja ordnandet och planterandet å nämnda jordstycke.[24]

Här i parken fick Båstad år 1900 sin första anlagda tennisbana under ledning av Axel Berg von Linde. B-von, som han ofta kallades, berättar här själv hur det gick till: “Ingen bana fanns, och på det enda ställe, där en sådan kunde anläggas (intill gymnastikpaviljongen) växte två träd mitt på planen. Att få taga bort dem, visade sig vara ett svårt problem, ty ‘gubbarna’ i styrelserna höllo styvt på de lätt räknade träden i planteringen. En dag i augusti hade emellertid ‘kommunalen’ kräftkalas på Pershög och litet senare på natten utverkades ett halvt samtycke (kanske något mindre) att få hugga ned sagda träd. Exekutionen förrättades omedelbart på natten av mitt gäng, och när gubbarna nästa morgon så småningom dragit sig med mot ‘parken’, så spelade ungdomarna tennis på en efter dåtida förhållanden rätt så användbar plan.”[25]

”Båstads Badanstalts Aktiebolags begäran att i Badhusparken få uppföra en ny gymnastikpaviljong beviljandes. Däremot reserverade sig herr Sjöbeck under förmenande, att området tillhörde hamnen.”[26]

Gymnastikbyggnaden lät Ludvig Nobel uppföra. Den innehöll då två gymnastiksalar i bottenplanet och en lägenhet på vindsplanet. Huset inrymde också badläkarens mottagning. Gymnastikdirektör Torvald Holmberg bedrev här sjukgymnastik. Byggnaden har också inrymt biljettförsäljning för tennisen och Persy Rosbergs tennisaffär ”Percy´s Shop”.[27]

  1. [21] Barbro Lundin
  2. [22] Badgästen, 1911
  3. [23] HD, Fritjof
  4. [24] Båstads Tidning 10 mars 1897
  5. [25] Bjärebygden, 1973
  6. [26] Municipalnämnden §5, 27 mars 1906
  7. [27] Byggnadsnämnden; Bernhard Karström

Banken 1 – Köpmansgatan 15

Graffagården – Gamlegården

Vid branden 1870 ägdes fastigheten av garvaren A.M. (Axel Magnus) Graff (1829-1917). För utom garveriet drev han också lantbruk. Till lantbruket hörde jord på Malen vid nuv. Nybovägen samt i Tarren. Graff ansökte 1872 om lån i Båstads Sparbank för återuppbyggnad av de eldhärjade husen. I gathusen fanns i början av 1900-talet en mjölkaffär och från 1923 var Emil Svenssons Järnaffär inrymd här. Järnhandlare Lundberg övertog sedan järnaffären och innehade den till strax innan huset revs.

Byggnaden inne på gården inrymde gaveriet och i dess södra del fanns kontoret. Byggnaden längs Pershögsg var stall. Fram på 1910-talet lades lantbruket ner. Stallet byggdes om till biograf. Den 5 juli 1918 gavs premiärföreställning på Scala-biografen. Ägare var Axel Graff, son till A.M.Graff, och biografens föreståndaren blev Alex Werner, biljettförsäljare Rudolf Lundin, maskinist Arvid Thörning, vaktmästare Hilding Sjölin, städerska Josefina Ståhl och för pianomusiken svarade Ellen Franzén. Tidigare hade Båstad fått uppleva ambulerande filmförevisningar, men Scala-biografen blev den första fasta biografen. I Folkets Hus på Malen bedrevs senare under en tid också en fast biograf. Axel Graff drev biografen fram till 1923, då Rudolf Troné, Klippan, övertog rörelsen. År 1927 övertogs densamma av Rudolf Lundin, Karl-Axel Svensson och Carl Paulsson. Efter Axel Graffs bortgång förvärvade ett konsortium, bestående av J.Th.Jönsson, Rudolf Lundin och Karl-Axel Svensson, såväl fastighet som rörelse. År 1945 blev J.Th Jönsson ensam ägare. [28]

Omkring 1970 försåldes hela fastigheten. Samtliga byggnader revs och på tomten uppfördes livsmedelsaffären ICA Gamlegården.[29]

  1. [28] NST, 7 dec. 1968
  2. [29] Muntlig eller okänd källa

Banken 2 – Pershögsgatan 11

Huset är byggt strax efter branden 1870. På 1900-talets första hälft ägdes fastigheten av handsksömmerskan Josefina Ståhl.[30]

  1. [30] Muntlig eller okänd källa

Banken 3 – Pershögsgatan 9

Huset är uppfört strax efter branden 1870. Fastigheten har ägts av bl.a. skomakare Nilsson och senare av Fredriksson, även han skomakare. Från år 1950 ägdes fastigheten av professorn vid lantbrukshögskolan i Ulltuna Aron Westerlund. Westerlund och hans fru testamenterade fastigheten till lantbruksvetenskapliga studentkåren i Uppsala, som tillträdde fastigheten efter Westerlunds död 1975.[31]

  1. [31] Muntlig eller okänd källa

Banken 7 – Köpmansgatan 21

Axel Ysberg ägde fastigheten under första hälften av 1900-talet. Han startade här Båstads Färghandel 1911. Ysberg, som från början var urmakare, drev här till en början ur- och guldsmedsaffär men övergick snart till att sälja färg och kemikalier. Han hade även under en tid bensinförsäljning. Eric Löfström övertog 1939 färghandeln för att 1982 överlämna den till Sten Håkansson. Fru Ellen Ysberg, som var sömmerska, drev i lokalen intill färghandeln från 1920 en manufakturaffär.[32] I husets västra del startades 1920 Båstadortens Kreditförening. År 1926 gjordes en tillbyggnad väster ut, för att ge banken bättre lokaler. Några personer bakom banken kan nämnas bl.a. Oscar och Philip Hjort, Lambert Forsberg, F.A. Kull och Alex Werner. Kamrerer i banken var först Carl Bjerstedt och därefter Emil Hoffbard. År 1955 förvärvade banken fastigheten.[33]

I huset längs Ordensgatan bodde åkare Oscar Skoog, som drev åkeri här. Han började som kusk på Viktorias Åkeri våren 1912. Efter tiden på Viktoria drev han egen rörelse. Han övergick aldrig till bil. Hans efterträdare Arthur Pettersson fortsatte även han med hästskjuts till omkring 1970 då rörelsen lades ner.[34]

  1. [32] Muntlig eller okänd källa
  2. [33] Bjärebygden 1959?
  3. [34] HP?; Axel

Banken 8 – Köpmansgatan 19

Fastigheten ägdes 1814 av änkan Maria Lindberg.[35]

Någon gång efter branden 1870 uppfördes gathuset. På 1890-talet bedrev gjutare Jens Hansen järnvaruaffär här. Hansen, som kom från Danmark, startade gjuteri på Västangård år 1879 (1879-1906). Mycket av det han tillverkade där sålde han i affären. Hans döttrar Emilia och Elise drev manufakturaffär i husets östra del. Sedan Hansen lämnat fastigheten öppnades här en manufakturaffär med namnet Dalafilialen. Här såldes produkter från spinneriet i Dala. (Varegården 1:36) I folkmun blev affären kallad “Lasa-filialen”. Här tog man även emot begagnat stickylle för återanvändning i spinneriet.

År 1925 övertog charkuterist Arvid Landgren Strands Charkuteriaffär, som han drev här. Efter några år flyttade han snett över gatan. Gustaf Westerlund startade också här sin herrekiperingsaffär. Här har även under en kortare tid funnits en blomsteraffär. På 1930-talet fanns här även en skoaffär och glasvaru- och parfymaffär. Den senare innehades av Carl Sjöström. På 30- och 40-talen fanns Öwalls Foto här. Ernst Öwall övertog 1934 Sigrid Graffs Fotoateljé, vilken hon 1898 hade övertagit av en fotoateljé i Helsingborg, som här i Båstad hade startat en filial på 1880-talet. Efter Öwalls Foto fanns här Wennerbergs Radioaffär.

I huset som vetter gaveln mot gatan, fanns omkring åren 1918-20 en Konsumbutik. Den var en filial till butiken på Malen. Boktryckare Bernhard Svensson köpte 1919 fastigheten för 31.000 kr av fru Linda Schlyter. Hit flyttade han sitt tryckeri (Båstads Tryckeri) från Solgården på Pomonaallén. I huset inne på gården drev åkare Berg åkeri på 1920-talet. År 1932 startade Karl Pettersson skomakeri här. Pettersson, som var född i Hov, började som lärling hos Marcus Jönsson på Malen, varefter han arbetade hos olika mästare. År 1957 flyttade han skomakeriet till Kullgatan. De båda gårdshusen är uppförda strax efter sekelskiftet.[36]

  1. [35] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [36] Muntlig eller okänd källa

Barret 15 – Ängelholmsvägen 26

Fastigheten har från början varit ett jordbruk med mark från Köpmansgatan upp till Ranvik. Under slutet av 1930-talet planterade lantbrukaren Sigfrid Svensson fruktträd på ägorna.[39] Till sin hjälp med planteringen hade han Carl Svensson, känd som ”Småryds-Kalle”. Som brukligt var odlades marken de första åren medan träden var små med andra grödor. Svensson odlade grönsaker men också lin. Mellan åren 1941 och 1950 arrenderade Sven Bredvard-Jensen fruktodlingen. Därefter drev Svensson själv odlingen med hjälp av anställda.[40]

Sigfrid Svensson arbetade mycket för Båstads Sparbank, först som dess ordförande (1929-1939) sedan som räkenskapsförare, d.v.s. bankkamrer och chef. Han var dessutom landstingsman.[41]

Bellevue

(Läge tveksamt, söder om Ängelholmsvägen och nära Trädgårdsvägen, Kv.Berget?)

”Kaffe-Paviljongen Bellevue, Båstads nyaste sommarcafé, öppnades i dag den 21 Juni för allmänheten. Den i morisk stil hållna serveringslokalen lyser besökaren redan på långt håll till mötes, annonserande sig själf och det utmärkta kaffe som, efter hvad innehafvarinnan, fröken A. Hansson, försäkrat oss, kommer att serveras. Som redan namnet antyder har man en härlig utsikt från Bellevues terrass, hvilken, inom parantes sagt, ligger 61 meter över havet, hvarför det är att antaga att de som en gång gjort marschen dit upp, kommer att gärna göra den om igen.” [42]/Badgäst-Tidningen 21 juni 1913/

Sommarcaféet Bellevue startades 1913. Byggnaden kommer således inte från Baltiska Utställningen i Malmö 1914, såsom man tidigare har trott.

”Bellevue visade sig vara ett idylliskt sommarkafé, som under några år från 1915 låg på åssluttingen några hundra från nuvarande Stiftsgården /öster om Buena Vista/. Ursprungligen var det den s.k. moriska paviljongen på Baltiska utställningen i Malmö som båstadsbon Oscar Almqvist inköpt, återuppfört och omdöpt.”[43]

”Jag minns mycket väl Bellevue, säger Werner Svensson. Det var ett kafé som drevs några år i Båstad uppe på backen strax väster om Lommagården … Byggnaden fanns först på Baltiska utställningen i Malmö 1915 och var i morisk stil. Sedan den gjort sitt på utställningen köptes den av en ängelholmsbo och placerades i Båstad. 1916 började man så bedriva kaférörelse i BellevueJag minns inte riktigt hur många år verksamheten pågick men det var nog 4-5 år.”[44]

  1. [39] Anders Peterson
  2. [40] Fruktodlingar i Båstad under ett sekel; Fören. Gamla Båstad
  3. [41] Båstads Sparbank 100 år, 1959
  4. [42] Badgäst-Tidningen 21 juni 1913
  5. [43] Hallandsposten 3 december 1970
  6. [44] NST

Berget 2 – Trädgårdsvägen 32

Vårliden

Fruktodlare Bernhard Bengtsson lät uppföra villan 1939. Han har själv ritat villan.[45]

  1. [45] Svensk bebyggelse, Skåne, 1945

Biet 12 – Köpmansgatan 62

Björnans

Huset byggdes redan i slutet av 1800-talet och kallades länge för Björnahuset (eller bara Björnans) efter änkan Johanna Björn som levde här tillsammans med sönerna August och Carl. Hon brukade ofta sitta på trappan och röka pipa.

Efter henne har flera andra familjer bott där bl.a. muraren Albert Nilsson och hans stora familj, samt handskmakaren Carl Johan Bjufström och hans son Anders som var toffelmakare. Huset revs 1978.[46]

  1. [46] HP, 1 nov. 1978

Blocket 7 – Strandpromenaden 46

Svenssonska mejeriet

Huset byggdes troligen på 1880-talet (Det är osäkert om det är samma byggnad som står här idag). Båstads Mejeriförening, som bildades 1897, hyrde det ”Svenssonska mejeriet” det första året. Det är tänkbart att mejeriverksamhet hade bedrivits här tidigare. Från 1893 fanns i Båstad ett litet andelsmejeri. Några namn förekommer i mejerisammanhang: Karl (?) Kull från Laholm, Uddman från Förslöv och Lasse Persson (far till Tage Lassen) samt mejerskan Helena Agneta Jönsson.[48]

Senare blev här tvätteri, som drevs av en Thulin och hans dotter Gertrud.[49]

  1. [48] Båstads Historia, Rune Hassby och Muntlig eller okänd källa
  2. [49] Muntlig eller okänd källa

Bollen 2 – Kastanjeallén 2

Strandhotellet, Strand

Strandhotellet uppfördes våren 1904. Se vidare ”Företag, föreningar och företeelser”.

Strandhotellet byggdes om 1934.[51]

I Strands östra del var sommaren 1966 popklubben ”Beach Club 66” inrymd. I denna mörka och rökiga men mysiga lokal uppträdde olika popband. De kvällar, då inga uppträden var, fungerade klubben som diskotek — Båstads första diskotek. Klubben var endast öppen för medlemmar, dvs alla som ville komma in måste lösa medlemskort. En kväll besöktes klubben av boxaren Sonny Liston, som då bodde på Skånegården. Han presenterades av Britt Wadner, känd från Radio Syd.[52]

  1. [51] Bernhard Karström
  2. [52] Stefan Peterson

Bollen 2 – Kastanjeallén 4

Västanvåg (Vestanvåg)

”Byggmästare Adolf Jönsson uppförde här en stor trävilla med balkonger, torn och verandor, och så då den var ny var nog så stilig efter den tidens smak. Senare tiders ägare lät den emellertid totalt förfalla. En dam, som kallades ’vita duvan’ bodde där en tid, men den passade bättre åt ugglor och korpar. Skräckinjagande ful och förfallen med slängande dörrar och fönster och tillhåll för äventyrslysta pojkligor, gjorde ingeniör Ludvig Nobel intensiva ansträngningar att få köpa den och i början av 1940-talet kunde den rivas och planen framför Strand restaurant vann oerhört på att den kom bort och där anlades gräsplan omgärdad av en låg mur.”[53]

(Friherrinna Uggla, Stockholm, var inskriven badgäst här sommaren 1911.)[54]

År 1919 ägdes villan av landstingsmannen J. Johnsson i Hallaryd. I oktober detta år gör Ludvig Nobel ett försök att köpa villan.[55]

  1. [53] HD 20 dec. 1957 Gustav Nylander
  2. [54] Badgästen, 1911
  3. [55] GB Arkiv, Ludvig Nobels korrespondens

Bollen 2 – Kastanjeallén 4 (tomt nr 42)

Granborgs håla

”Granbergs håla. Denna hade sitt namn efter Ola Petter Granborg, vars hus på 1860- och 1870 talen låg på hörnet mitt för nuvarande villa Seabright. Kalkmärgeln gled och rasade ständigt, huset blev underminerat och vid regnväder måste invånarna ta sin tillflykt till Lottahuset bredvid. Slutligen störtade huset utför branten.”[56] Torsten Andersson, bror till Vincent ”Vinne”, berättade en gång om husraset. En sen regnig kväll knackade det på dörren till Torstens farföräldrar, som bodde strax intill. Det var Granborg och hans hustru, som var uppskrämda. Det knakade så oroväckande i deras hus. Andersson erbjöd dem att sova över sitt hus för att på morgonen, då det blivit ljust, gå över och se till huset. När solen gått upp begav de sig bort till Granborgs hus, men inget fanns kvar. Huset hade rasat ner för slänten och allt låg sönderslaget nere vid strandkanten.[57]

  1. [56] HD 10 jan. 1960, Gustav Nylander
  2. [57] Torsten Andersson

Borgen stg 419 – Tarravägen 5

Buena Vista Feriehemmet Stiftgården

Byggnaden uppfördes mellan åren 1904-1906 av ing. John Andersson. Andersson var torpapojke från Blekinge och emigrerade till USA. Där och senare på Cuba blev han efter hårt arbete och självstudier storbyggmästare med järnvägar, broar och tunnlar som specialitet. Efter en tid i Djursholm flyttade han och hans hustru Cecilia till Båstad. Den första tiden hyrde de i professor Sante Matssons villa strax intill, där deras villa uppfördes. Buena Vista, som Andersson själv kallade sin villa, uppfördes i spansk imperialstil med inslag av jugend och biedermeiner i interiören. Med inspiration från sin tid på Cuba var han sin egen arkitekt. Han lät hela byggnaden krönas av en stor takterrass. Vårt klimat frestade dock för hårt på denna takkonstruktion och snart måste terrassen bytas ut mot ett för våra förhållande lämpligt tak. Det berättas en historia från byggtiden. Sanningshalten är kanske minimal. Första våningen uppfördes med havsslipade stenar hämtade från stranden. De övriga våningarna murades med vit kalktegel. Takterrassen skulle nu tätas med tjära. En ung lärling fick slita hårt med att på stegar bära upp spannar med tjära. Nu bar det sig inte bättre än att han förlorade greppet om en av spannarna. Tjäran rann ut nerför den vita väggen, som ett svart vattenfall. Pojken stod skräckslagen på sin stege. Förfärad av vad som skulle hända skyndade han sig ner, tog sin cykel och vågade aldrig komma tillbaka. År 1915 flyttade Andersson till Köpenhamn, där han tillträdde en befattning som USA:s vice generalkonsul.[58]

”Det är en märklig man som här rest sig sin ålderdomsborg.” Detta står att läsa i tidningen Badgästen från 1911. ”Hans namn är John F. Andersson, omkring 60 år gammal och amerikansk medborgare. Men annars är han svensk så god som någon annan. Han är född i Blekinge i det gamla Jämshög. Utan någon medärfd förmögenhet kastades han vid mycket unga år ut i världen. Femton år gammal, kom han först till England, slet och sparade och fortsatte snart vidare ut, till Amerika och Australien. Till att börja med arbetade han hos andra, men var snart nog sin egen. Han blef en framstående ingenjör, som fick stå till tjänst med sina kunskaper och sin erfarenhet vid de mäst kräfvande företag. Brobyggnader och järnvägsanläggningar voro hans specialitét. Han hade lyckan med sig, det var alltid en slant öfver, när beställningen gjorts färdig, och af slantarna blef det en förmögenhet. Efter att ha varit borta i nära tre årtionden, vände han för något år sedan hem, bosatte sig först i Djursholm, men hamnade till sist i Båstad, det ljufligaste ställle, där en man, som vida farit och mycket värkat, kan hvila ut och njuta af hemlandets härlighet.

Nästan alla världsdelar och alla länder har ingenjör Andersson gästat, och öfverallt ifrån har han medfört rika minnen. Icke blott minnen af ideell art. Redan i unga år begynte han att samla egendomliga och typiska ting, som han under sina färder stötte på. Det han hopfört ökades under årens lopp mer och mer, och nu är det ett helt museum af det mäst mångsidiga slag, som är inrymdt inom villa Buena Vistas murar.

I denna byggnad äger hvarje möbel, hvarje matta, hvarje prydnadspjäs sitt värde såsom konstvärk eller från en eller annan vetenskaplig synpunkt. Alla de otaliga skatterna nästan trängas om utrymmet, och det skulle fordras veckor och månader för att kunna tilldodogöra sig allt som här finnes att inhämta. Utan minsta öfverdrift kan det sägas, att ingen enskild svensk hopbragt så omfattande och mångsidiga samlingar.

Den etnografiska samlingen, som till största delen är inrymd i villans öfversta våning, är synnerligen rik. Här finnes vapen — spjut, pilar, yxor och gevär — från nästan alla folkslag och alla tider, klädesplagg af de mäst skilda slag, husgerådssaker o. d. Den japanska kulturen är särskildt väl belyst genom såväl krigiska som fredliga föremål från olika epoker. Två stora salar äro uteslutande ägnade åt Ceylon och dess religiösa seder; hvad man här får se lär vara enastående i sitt slag. Konstindustriella saker från olika länder finnas i rik mångfald. Ett par kinesiska porslinsurnor betecknar ingenjör Andersson själf såsom det värdefullaste. Han har själf hemfört dem från Kina, där han förvärfvade dem under boxarupprorets dagar.

De bildande konsterna äro också talrikt representerade. Taflor finnas här i öfver ett hundratal. Alla äro väl inte lika värdefulla, men åtskilliga af dem äro gedigna alster. Af stort intresse äro en del svenska konstvärk, oljemålningar af Per Helleström, Nordenberg, Axel Kulle, Skånberg, Severin Nilsson o. s. v.

Här kan det ej bli tal om att ens antyda allt hvad dessa samlingar innehålla. Vi nämna blott att ingenjör Andersson äger den största enskilda myntsamlingen i Sverige. Den rymmer öfver 30,000 nummer; däraf mer än 1,000 guldmynt. De anglosachsiska mynten äro starkast företrädda, men på mångsidighet är här ingen brist. Så t. ex. är nästan hvarenda romersk käjsare representerad, och svenska mynt finnas ända från de allra äldsta kända, liksom äfven Orienten lämnat en vacker tribut till skattkammaren. Såsom betecknande för denna samlings höga värde kan omtalas, att endast guldmynten kostat i inköp öfver 40,000 kronor.

Ingenjör Andersson äger också stora samlingar af mineral och af fjärilar. Den omfattar cirka 7,000 n:r, vetenskapligt ordnade, och det mäst storartade är, att hvartenda djur fångats af hr A själv eller hans maka under deras vidsträkta resor.

Man kan ej tillbringa några timmar angenämare och med bättre utbyte än genom att vandra omkring bland dessa många dyrbarheter af skiftande art. Det är ett storvärk af en person att ha bragt samman denna kulturella rikedom. Ingen man i vårt land har gjort maken.

En delaf sina samlingar har hr A. för afsikt att donera till staten.

Åtskilliga utmärkelser har fallit på den energiske mannens lott. Bl. a. är han kommendör af Vasaorden.”[59]

Från Hotell Buena Vista har följande levnadsbeskrivning erhållits.” Sannsagan om Sune Andersson, som han egentligen hette, börjar 1866 då han som 17-åring lämnar fattigdom och slitet på stenhuggeri och pappersbruk hemma i Blekinge. Han tar hyra på en båt till Amerika, men rymmer sin kos när båten väl är framme för att söka lyckan på annat håll. I Ohama, Nebraska, tar han arbete vid ett brobygge över Missourfloden, ett jobb som blir det stora lyckokastet i hans liv. Han blir snabbt en driftig arbetsledare som snart startar eget. Inom några år är han etablerad och blir den som får bygga Washingtonbron över Harlemfloden. Den blir 275 meter lång och kostar 2,7 miljoner dollar att bygga. Han bygger också fyrtornet på Fourteen Foot Bank i Delawarebukten, 22 mil utanför den amerikanska kusten. The Relief Sever är ett annat av Anderssons projekt, en jättetunnel i Brooklyn, hamnen Pearl Harbor är ytterligare ett. Kring sekelskiftet var dessa byggen jätteprojekt.

John Francis Andersson som han vid det här laget börjat kalla sig, åtnjuter nu ett mycket gott anseende. Han har utvecklat teknink för att påla för brobyggen under vatten och blir den förste som konstruerar och bygger tunnlar under vatten. Det sägs att hans renommé var så gott att han ofta fick utföra byggjobb utan att den amerikanska regeringen bekymrade sig om vad det skulle komma att kosta. Även i Enland var han verksam. I London byggde han en bro över Themsen. Av det engelska kungahuset blev han adlad till Sir Francis.

Andersson bosatte sig senare på Cuba. Där ägde han både gruvor och järnvägar. Under spansk-amerikanska kriget besköts området, där han bodde. En granatbomb föll ner i hans trädgård. Turligt nog var projektilen en blindgångare, men för Andersson blev kriget ett avgörande. Han lämnade landet 1898 och återvända till Sverige. Han bodde först i Djursholm, men bestämde sig snart för Båstad. John Andersson och hans hustru återvände senare till Amerika och San Diego.[60]

Nästa ägare ägare blev operasångaren Carl Hagman.

Den skönsjungande tenoren Carl Julius Hagman

Den 12 april 1864 föddes i Ängelholm i Sandbergska gården, som ägdes av guldsmeden Sandberg, ett gossebarn, som i sinom tid skulle göra succé som operasångare i Stockholm och sedan även skörda internationella framgångar. Vid dopet fick han namnen Carl Julius. Hans föräldrar var bleckslagaremästaren Carl Johan Hagman och dennes maka Christina Lundberg. Carl Julius var deras förstfödde och Christina skulle inte få fler barn.

Fadern Carl Johan var född den 15 juni 1836 i Östraby socken i Färs härad och son till klockaren och skolmästaren Nils Peter Hagman, född i Fränninge, och hans hustru Maria Flygare från Kiaby, som var barnmorska. Modern Christina Lundberg föddes den 8 januari 1841 i Hasslövs socken i Halland och var dotter till mjölnaren Anders Lundberg och hans hustru Boel Hansdotter.

När Carl Julius var ett år gammal flyttade familjen till Göteborg men därifrån utvandrade fadern 1869 till Tyskland och bosatte sig i Frankfurt. Två år senare flyttade Christina med sin lille son till Halmstad. Hon kallade sig där fru Hagman och uppfostrade av allt att döma ensam sin son.

Carl Julius var elev några år vid Halmstads högre läroverk och anställdes så småningom som materialförvaltare vid Halmstads mekaniska verkstad. Eftersom han begåvats med en bra sångröst anlitades han som solist i amatörsammanhang. Då han vid ett tillfälle medverkade i en musikalisk-dramatisk soaré i hemstaden uppmärksammades hans talang av teaterdirektören Emil Sundvall. Carl Julius engagerades som medlem i Sundvalls resande teatersällskap.

Därmed var hans lycka gjord. Albert Ranft, som i sinom tid skulle bli Sveriges ledande teaterman, lockade honom över till sig och Stockholm. Där tog han några sånglektioner hos musikdirektör Oscar Lejdström och 1886 framträdde han på Nya teatern. Hans framgångar på denna scen i flera operetter och opror ledde till att han därpå engagerades vid den nystartade Vasateatern och där framträdde i flera huvudroller. 1888 var han Paris i Sköna Helena och spelade mot den redan berömda primadonnan Anna Pettersson Norrie, som var Helena. Han blev snabbt publikfavorit och alla skulle höra och kanske än mera se ”vackra Hagman”.

1889 mantalskrev sig Hagman i huvudstaden och engagerades samma år vid Kungliga Operan ”i egenskap av sångare” med en lön av 300 kronor i månaden. Om han av sjukdom eller annan orsak var ur stånd att tjänstgöra skulle för varje ”representation” avdragas trettio kronor. Redan den 20 december 1888 hade han debuterat på operans scen i den manliga huvudrollen som fiskaren och revoltledaren Masaniello i Aubers opera ”Den stumma från Portici”. Carl Julius Hagman fick bra recensioner. I en av dem noterade signaturen Figaro att han ”både till yttre form och masque och spel och till sin vackra tenor fyllde rollen” och förutspådde att trägna studier i alla riktningar borde göra honom till en konstnär av rang efter denna ovanliga framgång.

Under den kommande säsongen kreerade Hagman också rollerna som Erik i Värmlänningarna och Josef i Mehuls numera närmast bortglömda opera ”Josef i Egypten”. Om den senare rollprestationen skrev en recensent: ”Herr Hagman ser så bra ut, att många af åskådarinnorna i salongen säkert skulle härvidlag vilja spela rolen af … hm ..Potifars hustru. Dertill ligger sångpartiet väl för hans röst och han uppbär det med schwung.”

Under detta år vid Stockholmsoperan framträdde Hagman också i ett svenskt verk, komponerat av Helena Munktell. I denna nyskrivna opera, ”I Firenze”, sjöng han rollen som den fattige konstnären Stefano, som med sin talang och sin hederlighet vinner både en pristävling och den rika hertiginnan, som skall dela ut priset. På samma sätt skulle också Carl Julius Hagmans öde gestalta sig.

Vid ett gästspel i Norges huvudstad, som då fortfarande hette Kristiania, hade en förmögen bryggeriägare vid namn Magnus Olsen lagt märke till Hagman och erbjöd sig finansiera utbildning i Italien för honom. Tack vare denna generositet kunde sångaren ge sig i väg på en tvåårig studie-resa till Milano. Han utbildades först av en lärare vid namn Lamperti och därefter av Leone Giraldoni, som med sin fina barytonröst bland annat framträtt vid urpremiären av Verdis operor på La Scala. Giraldoni engagerades i början av 1890-talet som lärare vid Moskvas konservatorium och Hagman följde då med honom till Ryssland.

Troligen hade Hagman även musikaliska framgångar i Moskva men det som framför allt hände var att han träffade en rysk dam och att de båda till slut gifte sig. Hustrun var förmögen och fabriksägare och Carl Julius blev framgångsrik industriidkare. Han hedrades med svenska och utländska ordnar och fick i Ryssland titeln kollegieråd. Även om Hagmans var bosatta i Ryssland kom de ofta till Sverige. Resorna mellan länderna ägde rum ombord på deras ånglustyacht Nadeschda, som var döpt efter hustrun.

På somrarna sökte Carl Julius sig tillbaka till sin barndomsbygd och redan de sista åren av 1800-talet bodde han då med sin hustru i Båstad. Omkring år 1900 hade Carl Julius köpt Smårydsgården som present till sin hustru men Nadeschda ville inte bo där. Hagman hade svårt att hitta en ny köpare och försökte upprepade gånger förmå hovjuvelerare Wilhelm Bolin, som tillhörde umgänget i Moskva, att köpa gården men Bolin var länge ovillig. Till slut lovade han köpa men på villkor att Carl Julius rakade av sig det stora moskovitiska helskägg, som den tidigare sköne ynlingen hade lagt till med. Så blev det och Bolin gjorde så småningom Småryd till en av Sveriges största fruktodlingar.

Efter första världskriget och ryska revolutionen flyttade Hagmans till Sverige och bosatte sig definitivt i Båstad. Hagman titulerade sig brukspatron. Mot slutet av sitt liv ägde Hagmans den magnifika villan Buena Vista.

Den 8 januari 1921 avled Carl Julius Hagman 56 år gammal i Båstad. Jordfästningen ägde rum i kyrkan i Båstad, som var nästan till trängsel fylld. Officianten prisade Gud, som ”fört den lille fattige gossen fram till den höga ställning, som han väl knappast ens vågat drömma om” och som ”gav honom denna tjusande sångstämma, som häryckte människor” och så småningom ”gjorde honom till den framstående arbetsgivare och chef, som han blev”. Nadeschda var ensam närmast sörjande. Några barn hade ej fötts i äktenskapet. Efter akten fördes Carl Julius stoft till Helsingborg och han begravdes på samma plats som sin år 1901 avlidna moder på Nya kyrkogården i Helsingborg. Hustrun Nadeschda dog först 1938 och begravdes då tillsammans med maken och svärmodern.

I en stockholmtidning skrevs om den avlidne operasångaren vid hans frånfälle: ”Många gamla stockholmare skola säkerligen erinra sig hans utomordentligt vackra röst och hans betagande utseende. Säkerligen var han den skönaste tenor, som någonsin uppträdt i Sverige.”

Tore Månsson[61]

År 1923 köptes Buena Vista av “Föreningen för Handel och Industri”. De använde den som semesterhem och gav villan namnet Feriehemmet.

Lunds Stift förvärvade 1955 villan och fram till omkr. 1990 var den stiftsgård. Dess första föreståndare var stiftsadjukt Uno Fried. Biskop Nils Bolander tog 1959 kontakt med pastor Ingmar Simonsson i Malmö och bad honom göra om ”kaffestället uppe i Båstad” till något mer. Simonsson var stiftsgårdens föreståndare från 1959 till 1969. Han byggde upp verksamheten här till ett kultur- och debattforum, där kyrkan mötte åsikter och uppfattningar ute i samhället. Simonsson engagerade sig bl.a. narkotikadebatten. Han kom även att bli en förgrundsgestalt vid tennisdemonstrationerna 1968. Han efterträddes av Sven Hernqvist.

Idag är villan restaurant och hotell med det ursprungliga namnet Buena Vista.

Det lilla huset vid bäcken är troligen mycket gammalt, men några uppgifter om det finns inte.[62]

Borgen 8 Pershögsgatan 25

Majgården

Majgården var en villa i 1½-plan av tegel och uppfördes av rektor R.W.Holmer troligen 1912. År 1924 förvärvade fröknarna Anna och Ebba Jeppsson villan av arvingarna efter Holmer. De bedrev här pensionatsrörelse fram på 1940-talet. Under några år på 1950-talet användes lokalerna här för skolundervisning. Villan revs 1982.[63]

  1. [58] Muntlig eller okänd källa
  2. [59] Badgästen, 1911
  3. [60] Hotell Buena Vista, 1999
  4. [61] Tore Månsson, Ängelholm
  5. [62] Muntlig eller okänd källa
  6. [63] Muntlig eller okänd källa

Borren 13 – Köpmansgatan 78

Lyckan

Gården Lyckan är från 1800-talets senare hälft. Det var hemmansägaren Petter Jönsson i Tarren, som byggde upp gården. Efter hans död 1893 brukades gården av hans son Isak Pettersson tillsammans med sin svåger August Johansson i Nyled.

Efter en kort tid såldes gården till sjöingenjören Otto Andersson och hans hustru Karolina, som hade återvänt från Amerika. Otto avled 1896 och Karolina blev ensam med 5 barn och ansvaret för gården. Hon lät bygga till mangårdsbyggnaden och drev här pensionatsrörelse vid sidan om lantbruket. Pensionat Lyckan blev känt för sin goda mat och lantliga miljö. Vid järnvägsstationen möttes gästerna av gårdens hästar och vagn. Strax före första världskriget sålde Karolina Andersson Lyckan, för att åter resa till Amerika.

Lyckans nästa ägare blev lantbrukare Wilhelm Ahlgren, som fortsatte att driva både lantbruk och pensionat. Han hade även åkeri här. Karolina Andersson kom tillbaka från Amerika 1919 och köpte tillbaka gården. Men tiderna förändrades och fram mot 1930-talet började gården avyttras. Omkring 28 tunnland mark vid Ängelholmsvägen inköptes av dir. Carl Frunck, sedan köpingen tackat nej till budet. Pensionatsinnehavaren på Tallhögen, Tage Lassen, köpte byggnaderna och drev pensionatet något eller några år. Pensionatet såldes till Erik Svensson, som arrenderade ut det till fru Lilly Möller under några år.

När pensionatstiden på Lyckan var slut köpte Ragnar Johansson fastigheten. Ragnar hade skött Öremölla och nu drev han själv kvarnrörelse här på Lyckan. Han drev också handel med kol och koks m.m.[65]

Frank Johnssons Åkeri inköpte fastigheten på 1960-talet och uppförde en större garagebyggnad på gården.

På 1980-talet revs alla gamla byggnader och garaget byggdes om och till för att inrymma en större livsmedelsaffär samt taxi, bank m.m.[66]

  1. [65] Axel Lundell samt muntlig eller okänd källa
  2. [66] Muntlig eller okänd källa

Briggen stg 750 – Nybovägen 14

Huset byggdes av C. P. Johansson, som hade varit över i Amerika. Dottern, som var gift med en lantbrukare neråt Skåne, övertog senare huset.[67]

  1. [67] Muntlig eller okänd källa

Bygden 2 – Pomonaallén 11

Villan uppfördes av Ludvig Nobel 1906 och var en av de 8 villor han uppförde första året i Båstad. ”I hvar och en af dessa villor finnes på nedre botten ett större samlingsrum med öppen eldstad, så att familjen vid påkommande regn- och ruskväder ej skall vara hänvisad till societets- och hotell-lokaler, utan samlas hemma king en treflig, flammande brasa. Sofrummen på öfre botten äro försedda med enkla, men bekväma järnsängar samt hvitlackerade trämöbler och ljusa gardiner, hvilket gör ett gladt och luftigt intryck. — Ingenjör Nobel, som infört vattenledning i Båstad, har ledt denna ända fram till sina villor.”[70]

  1. [70] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

Bygden 3 – Pomonaallén 9

Villan uppfördes av Ludvig Nobel 1906 och var en av de 8 villor han uppförde första året i Båstad. ”I hvar och en af dessa villor finnes på nedre botten ett större samlingsrum med öppen eldstad, så att familjen vid påkommande regn- och ruskväder ej skall vara hänvisad till societets- och hotell-lokaler, utan samlas hemma king en treflig, flammande brasa. Sofrummen på öfre botten äro försedda med enkla, men bekväma järnsängar samt hvitlackerade trämöbler och ljusa gardiner, hvilket gör ett gladt och luftigt intryck. — Ingenjör Nobel, som infört vattenledning i Båstad, har ledt denna ända fram till sina villor.”[71] Villan revs på 1970-talet och fastigheten delades för att bebyggas med två hus.[72]

  1. [71] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  2. [72] Muntlig eller okänd källa

Bygden 10 – Torekovsvägen 12

Villan uppfördes på 1930-talet efter ritningar av Karl Güttler för överlärare Eric Carlsson.[73]

  1. [73] Fören. Gamla Båstads arkiv – Bygden 10

Bysten 3 – Pomonaallén 2

Fenix

(Grevinnan Posse, Stockholm var inskriven badgäst här sommaren 1911.)[82]

Båstad

Namnet Båstad skrevs 1450 Botzstaede i det köpebrev, som la grunden till staden Båstad. (Se Båstad idokument och rapporter.wps; Köpebrev 1450). Namnet är en sammansättning från fornskånska batstath och betyder båtplats.[83]

1450 Kronan köper ett jordområde mellan bäckarna. Troligen erhåller Båstad stadsrättigheter i direkt anslutning härtill.

1472 Borgmästare och råd nämns i samband med att en gård i Båstad säljs till Poul Laxmand.

1477 Köpstaden Båstad nämns i en kunglig förorning om handel och köpmanskap.

1514 Stadsprivilegierna förnyades av Kristian II.[84]

  1. [82] Badgästen, 1911
  2. [83] Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964
  3. [84] Medeltidsstaden 41, Riksantikvarieämbetet

Båstad 109:67 – Tarravägen 6

Scoutstugan och Lottastugan

Här byggdes i sydöstra delen av fastigheten ett hus troligen omkring år 1900. Det sägs att en fotograf bodde här i början av 1900-talet. Huset revs på 1970-talet. (Bildarkiv nr 4)

Väster om detta hus uppfördes en scoutstuga i slutet av 1940-talet och ytterligare väster ut en lottastuga, troligen också uppförd på 1940-talet.

Båstad stg 597 – Ängelholmsvägen 44

Björnehög

Villan Björnehög uppfördes 1919 av snickaren och byggmästaren Ernst Liedman, son till C.L. Liedman. Han bodde här till sin död 1955. En äldre son övertog villan 1959 av dödsboet.[155]

  1. [155] Muntlig eller okänd källa

Båstad stg 1758 – Skråvägen 12

På gamla klockaretomten (stg 377) vid kyrkan låg ett hus, som innehades av kantor J. Thulin. Trots nya kyrkogårdens tillkomst i början av 1930-talet fick huset stå kvar fram till 1945, då änkan Emma Thulin avled. Huset såldes för bortflyttning och inköptes av chaufför H. Törkrantz, som efter inköp av denna tomt flyttade huset hit.[169]

  1. [169] Engelholms Tidning, 30 okt.1945

Båten stg 762 – Sjövägen 1

Grenabo – Videsjö

Villan ägdes på 1920-talet av professor Söderlund. Han sålde villan för att flytta längre ut på Strandpromenaden (Fiskaren 5 , Floravägen 5). Den nye ägaren var skomakare Gustaf Karlsson från Dalarna. Han var dock inte verksam som skomakare här. Idag har villan namnet Videsjö.[170]

  1. [170] Muntlig eller okänd källa

Båtsmannen 5 – Köpmansgatan 63

Fastigheten har sedan början av 1900-talet ägts av familjen Brandquist.[171]

Varuhuset Resia var här inrymt på 1950- och 1960-talen. Varuhuset Resia, grundades på 1920-talet i Landskrona och hette då Tvålhuset Resia. Denna varuhuskedja med egen produktion av tvål, tandkräm, såpa, parfym m.m. förfogade som mest över 136 filialer i Sverige och var föregångare till såväl Tempo som EPA. Samtliga butiker stängdes på 1960-talet, då konkurrensen från andra aktörer på denna marknad blev alltför stor.[172]

Bäcken

Agardhsgatan, där Killebacken numera är utbyggd söderut.

Här låg i början av 1800-talet (1814) ett litet hus, som ägdes av timmerman N. Gunnarsson. I slutet av seklet ägdes fastigheten av sjöman Gustaf Andersson (farfar till Vincent Andersson). År 1896 köpte fiskaren Anders Nilsson huset av Andersson. Det berättas att Nilsson en gång lyckades bärga en däckslast smördrittlar ute på Kattegatt. Lasten hade skeppats ut från Anholt. Han gjorde här en så god förtjänst, då han i Falkenberg sålde smöret, att han kunde köpa huset i Agardhsgatan.

År 1937 inlöste kommunen huset och rev det för att ge plats för Killebackens fortsatta sträckning upp mot Köpmansgatan.[173]

  1. [171] Tomas Peterson
  2. [172] Sölvesborgbilder (solvesborgochlister.se)
  3. [173] Muntlig eller okänd källa

Bäcken 2 – Agardhsgatan 32

Huset byggdes strax efter branden 1870. Fastigheten har bl.a. ägts av mamsell Hultberg och senare av sjöman Paulsson, som tidigare bodde på Lugnet i Strandgatan (Turisten 5, Strandgatan 18).[174]

  1. [174] Muntlig eller okänd källa

Bäcken 8 – Agardhsgatan 30

Huset byggdes troligen strax efter branden 1870. Det ägdes av målare Murbäck. Han arbetade mycket med skyltmålning. Stenhuggaren och senare handlaren Helge Nilsson startade här i hyrda lokaler hökeri 1885. År 1894 flyttade han över till granntomten, där han uppfört eget affärshus.[175]

  1. [175] Muntlig eller okänd källa

Bäcken 7 – Agardhsgatan 28

I början av 1800-talet denna fastighet, Bäcken 7 och 8 en gård, som i mantalslängden är upptagen under nr 73 och ägdes av färgaren Sundborg. Byggnaderna låg utmed Ordensgatan – Agardhsgatan.[176] Gården ödelades vid branden 1870.

Det nuvarande huset uppfördes 1894 av stenhuggaren och handlaren Helge Nilsson. Nilsson hade 1885 startat hökeri strax intill i målare Murbäcks fastighet (Bäcken 8, Agardhsgatan 30). Att det blev så högt var nog inte ett försök att bygga högre och större än andra. Det sägs att tredje våningen kom till i sista stund, då utsikten där uppe ifrån skulle bli enastående. Hur som helst blev huset i folkmun döpt till ”Hökarens triumf”. År 1919 övertog sonen Hertin Nilsson affärsrörelsen. I affären hade Hertins moster fröken Emma Ekberg, allt sedan starten, arbetat.

Affärsrörelsen upphörde här 1960, då dåvarande innehavaren handlare Carlie flyttade till nya lokaler i Focushuset.[177]

  1. [176] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [177] Muntlig eller okänd källa

Bäcken 8 – Agardhsgatan 30

I början av 1800-talet var fastigheten en del av en större gård. Se Bäcken 7.

Efter branden 1870 uppfördes det nuvarande huset. Här bodde målaren Murbäck. Han var även skyltmålare. ”Murbäck var stöddig och i stil med sitt stenhus. Målarkostymen var styv av färg, med ett rep om midjan och mössan var lik en nutidens basker. Men hans gumma var liten och torr. Skvallerspegeln kunde hon tyvärr inte benytta sig av eftersom förnsternischerna var meterdjupa. I stället fick hon stå utanför med handen över ögonen och kika på förbigående.”[178]

Stenhuggaren och handlaren Helge Nilsson startade här 1885 hökeri. År 1894 flyttade han in i sin nybyggda fastighet strax intill (Bäcken 7, Agardhsgatan 28).[179]

  1. [178] HD 5 maj 1968; Fritjof
  2. [179] Muntlig eller okänd källa

Bäcken 10 – Agardhsgatan 38

Huset är troligen byggt under första hälften av 1800-talet. Enligt bokhandlare David Wesström är huset omnämnt 1861. År 1877 sänktes brandförsäkringspremien, då halmtaket ersattes med sticketak. Om branden 1870 skriver Axel Lundell: ”Den duktige brandchefen kapten Jakobsson, populärt kallad ´Kinesaren´ efter sina seglatser i ostindiska farvatten, hade lyckats samla köpingsborna till försvar mot den röde hanen på ett strategiskt område. Det var vid Hyllebäck vid nämndeman David Wesströms hus. Väster om denna fanns en stor trädgård med höga buskar och träd, som rikligt begöts med vatten, liksom det brandsegel som spändes över fastigheten.”[180] Fastigheten var i släktens ägo fram till 1981.[181]

  1. [180] Bjärebygden 1970
  2. [181] Muntlig eller okänd källa

Bäcken 11 – Agardhsgatan 40

I början av 1800-talet stod fiskaren Olof Thörning som ägare till huset. På senare hälften av seklet ägdes fastigheten av brevbärare Janne Petter Thörning (far till skomakare Gustaf Thörning i Köpmansgatan). Senare ägare var rallaren Emil Nilsson.[182]

  1. [182] Muntlig eller okänd källa

Bäcken 12 – Agardhsgatan 42

Fastigheten ägdes i början av 1800-talet av skräddaren N. Hallenborg. Efter sekelskiftet ägdes den först av målare Erik Johansson och senare av målare Andreasson.[183]

  1. [183] Muntlig eller okänd källa

Dagsländan 8 – Lindallén 42

Villa Dagmar

Villan lät konsul Carl Bergsten uppföra 1914, då hans dotter Dagmar var 13 år. Ritningar till huset utfördes av rektor Thor vid Konstfack (?) i Stockholm efter skisser av Bergsten själv. Trädgården är ritad av Rudolf Abelin på Norrviken.

Konsul Bergsten hade nog ett finger med i spelet då Ludvig Nobel förmådde Gustav V komma ner till Båstad och spela tennis. [184]

”Byggnadsföretag. Å västra villaområdet å den s.k. Oldevigska tomten påbörjades i våras förarbetena till den därstädes snart färdiga kalkstensvillan tillhörig grosshandl. K. Bergsten från Stockholm, badgäst i Båstad. Villan är redan under tak och arbetena å samma går framåt. Den kommer att stå fullt färdig till hösten.

Anläggningen af den till villan hörande stora trädgården står under ledning af trädgårdsdirekt. Rudolf Abelin.”[185]

  1. [184] Olle Angel – Dagmar Malmström
  2. [185] Tidning för Badgäster 4 juli 1914

Dagsländan 17 – Sjötorpsvägen 1

Sjötorp

En sjökapten sålde gården 1870 till Ola och Elna Pålsson (Elna Nilsdotter 1834 -1900). De hade tidigare drivit ”Svenskans” gård i Elestorp. Då gården slogs samman med Backagården, flyttade familjen Pålsson till Sjötorp. De drev gården fram till 1906, då Ludvig Nobel förvärvade den.[186]

  1. [186] Släkttavla Pålsson på Backagården i Elestorp samt muntlig eller okänd källa

Delfinen 2 – Strandpromenaden 74

Björkhamra

Villan Björkhamra är byggd av byggmästare Axel Hammarlund 1917 eller 1918 och ägs nu av sonen Kjell Hammarlund.[187]

  1. [187] Muntlig eller okänd källa

Delfinen 3 – Strandpromenaden 76

Villa Kjell

Villa Kjell byggdes av byggmästare Axel Hammarlund på 1920-talet och ägs i dag av en dotter.[188]

  1. [188] Muntlig eller okänd källa

Dikten 4 – Pomonaallén 12

Villan uppfördes av Ludvig Nobel 1906 och var en av de 8 villor han uppförde första året i Båstad. ”I hvar och en af dessa villor finnes på nedre botten ett större samlingsrum med öppen eldstad, så att familjen vid påkommande regn- och ruskväder ej skall vara hänvisad till societets- och hotell-lokaler, utan samlas hemma king en treflig, flammande brasa. Sofrummen på öfre botten äro försedda med enkla, men bekväma järnsängar samt hvitlackerade trämöbler och ljusa gardiner, hvilket gör ett gladt och luftigt intryck. — Ingenjör Nobel, som infört vattenledning i Båstad, har ledt denna ända fram till sina villor.”[189]

  1. [189] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

Dikten 6 – Pomonaallén 10

Boet

Villan uppfördes av Ludvig Nobel 1906 och var en av de 8 villor han uppförde första året i Båstad. Villan är ritad av arkitekt Rudolf S. Enblom 1906. [190]”I hvar och en af dessa villor finnes på nedre botten ett större samlingsrum med öppen eldstad, så att familjen vid påkommande regn- och ruskväder ej skall vara hänvisad till societets- och hotell-lokaler, utan samlas hemma king en treflig, flammande brasa. Sofrummen på öfre botten äro försedda med enkla, men bekväma järnsängar samt hvitlackerade trämöbler och ljusa gardiner, hvilket gör ett gladt och luftigt intryck. — Ingenjör Nobel, som infört vattenledning i Båstad, har ledt denna ända fram till sina villor.”[191]

Dillen

Vångavägen

Villa Almliden

En trävilla i 1 ½ plan låg vid Vångavägen efter Fridhem. Huset byggdes av en kappsömmerska vid namn Alma. Villan revs omkring 1980 för att ge plats till ”Nya Magasinet”.[192]

  1. [190] GB Höjmans Byggnadsbolag
  2. [191] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  3. [192] Gun (Almas systerdotter)

Drillsnäppan 1 – Lindallén 20

Sorrento

Villan uppfördes av Ludvig Nobel 1906 och var en av de 8 villor han uppförde första året i Båstad. Han bodde själv till en början i denna villa. ”I hvar och en af dessa villor finnes på nedre botten ett större samlingsrum med öppen eldstad, så att familjen vid påkommande regn- och ruskväder ej skall vara hänvisad till societets- och hotell-lokaler, utan samlas hemma king en treflig, flammande brasa. Salen har en treflig matvrå och på öfre våningen finnes en loggia. Sofrummen på öfre botten äro försedda med enkla, men bekväma järnsängar samt hvitlackerade trämöbler och ljusa gardiner, hvilket gör ett gladt och luftigt intryck. — Ingenjör Nobel, som infört vattenledning i Båstad, har ledt denna ända fram till sina villor.”[193]

  1. [193] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

Endräkten stg 800 – Gammelvägen 1

Axelsro

Den gamla ryggåsstugan är flyttad från Småland av konsul Axel Berling i början av 1900-talet. Senare ägare blev Hjelme Lundberg.[210]

Den gamla ryggåsstugan är flyttad från gården Skåningagården i Segeltorp vid Hovs Hallar. Där såldes den på auktion 1883. Stugan användes som café på 1940-talet.[211]

  1. [210] Muntlig eller okänd källa
  2. [211] Föreningen Malens Havsbad

Endräkten stg 801 – Tångvägen 2

Villan byggdes och beboddes av byggmästare Carl Hansson. Villan fick namnet Ingeborg av en av Carl Hanssons döttrar.[212]

  1. [212] Muntlig eller okänd källa

Endräkten 3 – Tångvägen 4

Denna fastighet ägdes av byggmästare Carl Hansson. Familjen hade tidigare drivit ”Strandcaféet”, som var beläget nedanför på stranden. Nu hade Carl Hansson flyttat upp byggnaden hit på fastigheten.[213]

  1. [213] Muntlig eller okänd källa

Enheten stg 782 – Köpmansgatan 89

Taxichafför Frans Carlsson lät uppföra huset i slutet av 1930-talet.[214]

  1. [214] Muntlig eller okänd källa

Enheten stg 783 – Köpmansgatan 91

Fastigheten uppfördes i början av 1940-talet av elektriker Thor Nyberger. I huset inrymdes hans elfirma, som idag heter Båstad-El. Kurt Nyberger övertog rörelsen efter fadern. På 1980-talet överlämnades rörelsen till kompanionen George Andréasson, som efter en tid flyttade verksamheten till köpmansgatan 126 (Hjorten stg 1117).[215]

  1. [215] Muntlig eller okänd källa

Enheten stg 784 – Köpmansgatan 93

Café Continental

Conditor Clas Anderberg lät uppföra huset 1930. Anderberg hade startat sin conditorirörelse på en fastighet strax väster om. Bertil Anderberg övertog rörelsen efter fadern.[216]

Erikstorps by

”Inom socknens (Båstads sn) område förekomma flera fornlemningar och minnesmärken. Här skall fordom funnits ett kloster, helgadt åt S:Erik; nu bär en by, belägen 1/8 mil därifrån, namnet Erikstorp.”[217]

  1. [216] Muntlig eller okänd källa
  2. [217] Historiskt- geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859

Erikstorp 27:2 – Smårydsvägen 52

Larsbackagården

Gården blev utskiftad från Erikstorps by vid laga skifte 1830. Gården var från början en fyrlängad gård med en väl bevarad ryggåsstuga. Den siste lantbrukaren som själv ägde gården var Lars Petter Pettersson. Efter några år på sjön tog han sig namnet Backe och tillbaka på släktgården blev gården ofta benämnd Lars Backes gård. Gården var på 16 tunnland åker, från gamla sockengränsen i öster till nuvarande Paulins väg. Lars Backes bror Paulin Pettersson byggde sig ett hus vid stranden (Erikstorp 24:1, Paulins stuga). Lars Backe sålde gården 1907 eller 1908 till Ludvig Nobel, men tog undan en tomt närmare Båstad (Erikstorp 1:12, Lindallén 102, Backehuset) och byggde där sig ett hus.

Under Nobels tid har gården utarrenderats. Fram till 1913 hette arendatorn Carl Nilsson och mellan åren 1913 och 1939 arrenderade Lars Rosengren gården. Lars Rosengren hade 1934 köpt ett ställe i Tarren, som han flyttade till.[234]

  1. [234] Muntlig eller okänd källa

Evald 22 – Köpmansgatan 30 I början av 1800-talet bestod fastigheten av två delar. Den västra, något större, var obebyggd och ägdes av handelsman A. Olander, medan den östra var bebyggd och ägdes av arbetskarlen S. Jeppsson.[^236]

Alma Sebelius lät uppföra huset 1932 efter ritningar av arkitekt August Svensson. Sebelius drev här handarbetesaffär fram till mitten av 1960-talet.

Hugo Waldermar Jönsson startade här 1932 sin herrekipering, skrädderi och skoaffär; Hugo W. Jönsson. Jönsson började i affärsbranschen 1917 som biträde hos J. Olssons Speceri- och Diversehandel.[237]

  1. [237] Muntlig eller okänd källa

Evald 2 – Köpmansgatan 22

Öfvre Strandhyddan

I början av 1800-talet var fastigheten bebyggd. Gården ägdes av åkerbrukaren O. Sandberg. Fastigheten, som i mantalslängden är upptagen under nr 14, förstördes i branden 1870.[238] Nuvarande byggnad uppfördes strax efter branden. Fram till sekelskiftet fanns här Båstads Nya Manufaktur-, Tricot- och Kortvaruaffär. År 1905 förvärvade barberare Alex Werner fastigheten och i april året därpå flyttade han hit sin rak- och frisersalong från Rulins hus på Munktoft (Munktoft 1 m.fl. Italienska vägen 3). Frisersalongen övertogs först av barberare F. Andersen och därefter av Werners svåger frisör Einar Andersson till ett pris av 13000 kr. I fastigheten fanns från 1910 en tandläkarmottagning. Det var tandläkare Emil Mattsson som “tog emot patienter varje onsdag mellan kl 9 fm och 4 em”.

På 1930-talet öppnades här café och konditorirörelse av fröken Ekelund. Konditoriet kallades Öfvre Strandhyddan, då hon även drev Nedre Strandhyddan på Strandgatan (Hyllebäck 18, Strandgatan 21). [239]

  1. [238] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [239] Muntlig eller okänd källa

Evald 3 – Köpmansgatan 24

I början av 1800-talet var fastigheten bebyggd. Gården ägdes av skepparen M.J. Pettersson och var i mantalslängden upptagen under nr 13.[240] Gården förstördes i branden 1870.

De nuvarande byggnaderna, ett gathus och två gårdshus, uppfördes strax efter branden. Fastigheten har under åren inrymt bl.a. Alma Sebelius Garnaffär, Nya Skomagasinet (1910-talet), Westerlinds Herrekipering, Damfrisers-Salongen, Augusta Johansson (1911-1913). Inne på gården i västra huset fanns Café Högstugan, även kallad “Café Trossen”, och där Citykiosken är idag sålde Matti Jönsson hemlagad choklad. Ägaren av fastigheten och innehavaren till Café Högstugan, Dahlgren, sålde på 1930-talet också bensin (IC-bensin).[241]

  1. [240] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [241] Muntlig eller okänd källa

Evald 4 – Köpmansgatan 26

I början av 1800-talet var fastigheten obebyggd och ägdes av (1814) skeppare N. Petterssons arvingar.[242] Fastigheten, “tomt nr 12 i Båstad” ägdes av A.M. Graff sedan 1855. I oktober 1895 köpte bagaren och hökaren Ola Jönsson tomten av Graff för 1000 kr.[243] ”Bagaren Olof Jönsson härstädes skall å den tomt vid Storgatan, som han för 1000 kronor inköpt av A.M. Graff uppbygga ett snyggt envånings tegelhus med källarvåning och däri inreda tidsenligt bageri.”[244] Jönsson avled 6 oktober 1897. Änkan Amanda Jönsson f. Peterson samt den avlidnes två syskon, boende utrikes, “sålde tomt och hus” till toffelmakaren Axel Hjelm i Erikstorp den 30 december 1897. År 1904 i april köpte Betty Larsson, Engelholm, fastigheten. Bagaren Nils Sjölin förvärvade därefter fastigheten den 29 december 1906 och drev här N. Sjölins Ångbageri och Conditori. Han lät bygga till huset mot väster 1911. Den 1 april 1937 övertog N.H. Fritjofsson fastigheten och innehade den till 1954 då bagare Åke Enochsson förvärvade den.

I fastigheten har förutom bageri även funnits annan verksamhet såsom tandläkarmottagning, sadelmakeri, fotoaffär, tryckeri, klädesaffär och Båstads Nya Charkuteri (1911-1912). Fru Holmgren (byggmästare Holmgrens mor) inköpte en stickmaskin och bedrev stickeri här. Enl. NST (Axel Lundell) 1980 skall telegrafstationen varit inrymd här på slutet av 1890-talet.[245]

”Pomona Frukt-, Grönsaks- och Blomsteraffär öppnades Fredagen den 16 juni i Sjölins gård, Köpmansgatan 7. Sydfrukter, Marmelad, Safter. Färska Grönsaker ständigt på lager Goda varor Billiga priser.”[246] Affären tordes ha börjat här, men flyttades snart till gamla magasinsbyggnaden i Bergs fastighet vid torget (Skagen stg 33, Köpmansgatan 7). Innehavare till affären var fru Pettersson (mor till förvaltare Axel Pettersson)[247]

  1. [242] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [243] Muntlig eller okänd källa
  3. [244] Sydhalland 25 maj 1895
  4. [245] Muntlig eller okänd källa
  5. [246] Badgästen, 1911
  6. [247] Muntlig eller okänd källa

Evald 5 – Köpmansgatan 28

I början av 1800-talet var fastigheten obebyggd och ägdes (1814) av skeppare Magnus Schonbergs änka, som bodde tvärs över gatan (Laxen 9, Köpmansgatan 23).[248] Fastigheten kom att utgöra ”trädgård” till Schonbergska gården ända fram till 1959, då Båstad Sparbank förvärvade tomten och byggde nuvarande bankhus.[249]

  1. [248] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [249] Muntlig eller okänd källa

Evald 7 – Köpmansgatan 32

Här låg fram på 1970-talet ett hus som troligen var byggt i början av 1800-talet eller tidigare och ägdes (1814) av skeppare Alex Kruse. Fastigheten är i mantalslängden upptagen under nr 3.[250]

“Studatorget’! Vad är naturligare än att vi först går och hälsar på förre sjökapten Samuel Graff, där han vänligt mysande i sitt vita skägg går och plåstrar med sin krusbärsmjöldagg. Det otyget mjöldaggen hade just vid sekelskiftet hunnit dit. Skepparhistorierna kommer i mängd. Kapten Graff sade sig vara den förste, som införde de s.k. ‘Amerika-pärerna’ till Båstad. I samma veva kommer lantbrukare Kristian Johansson ‘Krischan bonne’. Han vill ej vara sämre och spär på med historier om ‘öckor’ över Hallandsåsen (lasten var ibland brännvinsfat) och ‘Gubba-Kalens’ vid Margretetorp och deras följe som ibland var svåra att komma förbi. När tröttheten tog överhand, var det att borra ett litet hål i ett fat och suga till sig en snaps med ett halmstrå.”[251] Fastigheten ägdes länge av Carl och Alma Graff (“Vattengraffen”). Carl Graff tillverkade och sålde läskedrycker.

Rörelsen övertogs av Wennström, som flyttade den till fastigheten där Båstad Plåt fanns. I fastigheten har Stig Wennerbergs Radioaffär varit inrymd. På början av 1970-talet förvärvade Systembolaget fastigheten och rev det gamla huset för att ge plats åt den nuvarande affärsbyggnaden.[252]

  1. [250] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [251] Tidn.klipp; G. N-r
  3. [252] Muntlig eller okänd källa

Evald 8 – Köpmansgatan 34

Oxtorget även Grisatorget och Stutatorget

Oxtorget användes förr som marknadsplats, där kreatur och andra jordbruksvaror bytte ägare. I början av 1800-talet sträckte sig torget från Graffagården, över Hagalundsgatan och nordöstra hörnet av bensinstationen. Övriga delen var i början av 1800-talet en obebyggd tomt, som ägdes av handelsman A. Olander.[253] I början av 1900-talet låg i dess västra hörn ett hus som ägdes av snickare Edvard Lundgren. “Mitt emot Graffs bodde timmerman Magnus Lundgren omgiven av en väldig hasselskog. När vi på väg till skolan snattade lite nötter, kunde det hända att vi hörde en röst ovanifrån: ‘Va snagen i etter?”[254] ESSO uppförde bensinstationen omkring 1930. Garagebyggnaderna lät Henning Petersson bygga. I dessa har bl.a. Månssons Plåtslageri (Båstad Plåt), Nils Lundblads Måleri och Hjalmar Paulssons Bilverkstad haft sina arbetslokaler. Johan Månssons Plåtslageri grundades 1908 i Broby och flyttades efter två år till Båstad. Deras stora produkt blev ventilationsanläggningar, till en början i stallar och senare även i andra lokaler.[255]

  1. [253] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [254] Tidn.klipp; G. N-r
  3. [255] Muntlig eller okänd källa

Evald 9 – Hagalundsgatan 4

I början av 1800-talet var fastigheten obebyggd och ägdes av tunnbindare C. Werngren.[256]

  1. [256] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

Evald 18 – Hagagatan 31

I början av 1800-talet var fastigheten obebyggd och ägdes av skeppare N. Petterssons arvingar.[257]

Hit flyttade Månssons Plåtslageri (Båstad Plåt) från Oxtorget (Evald 8, Köpmansgatan 34). På 1980-talet flyttade firman till Ängelholm och byggnaderna revs 10 år senare i väntan på exploatering.[258]

  1. [257] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad af År 1814 Alex Ljungberg
  2. [258] Muntlig eller okänd källa

Evald 19 – Pershögsgatan 21

Fastigheten har varit lantbruk. Nils Börjessons far drev här häståkeri vid sidan om lantbruket. [259]

I tidninngen Badgästen den 15 juli 1911 var följande notis införd. ”Biograf i Båstad. Den välkända Brandtska konsert- och biografturnén kommer att i ett för ändamålet uppsatt större tält å Börjessonska tomten vid Pershög gifva föreställningar från och med i morgon söndag tills vidare. Turnén medför eget musikkapell därvid särskildt fru Brandts harpospel bör framhållas.”[260] Familjen Brandt ägde villan Mitt Hem (Bromsen 21, Köpmansgatan 54)[261]

  1. [259] Muntlig eller okänd källa
  2. [260] Badgästen, 1911
  3. [261] Anders Peterson

Evald stg 112 – Köpmansgatan 20

I början av 1800-talet var fastigheten bebyggd och ägdes av skeppare J.J. Lindgren. Gården är i mantalslängden upptagen under nr 15.[262] Vid den stora branden 1870 ägdes gården av färgare H.P. Pommer. Gården inrymde förutom bostad också Pommers färgeri. Här utförda han färgning av garner och tyger. Kvällen före den 9 juni 1870 hade hans gesäll som vanligt glödgat plåtarna till färgeripressen. Klockan tre på natten vaknade han av rök i huset. Han väckte genast upp sin mästare. Snart var alla i grannskapet på benen, men i den sydvästliga vinden hade elden redan fått fäste i ett flertal hus.

Det nuv. huset uppfördes strax efter branden. “Omkring 1890 inköpte handlaren Julius Söderberg den Ekedahlska fastigheten med där i bedrivna kortvaruaffären.”[263] En annons i Badgästen 1911 lyder: ”J. Söderberg, Båstad. Herr- & Damekiperingsartiklar Bad- & Toilettartiklar Sybehörsartiklar Nysilfver & Nickelsaker. Skrifmaterialier, Cigarrer & Cigarretter, m. m.”[264] Fastigheten har inrymt bl.a. Söderbergs Manufaktur Glas och Porslin samt Effie Nilssons Manufaktur. Fröken Effie Nilsson startade sin affär 1925. År 1939 övertog Margit Eskilsson affärsrörelsen efter 10 års anställning hos Effie Nilsson. Från 1928 fanns här Landgrens Charkuteri.[265]

  1. [262] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [263] Muntlig eller okänd källa
  3. [264] Badgästen, 1911
  4. [265] Muntlig eller okänd källa

Facklan 1 – Åhusvägen 38

Stensborg

Detta tegelhus uppfördes 1906 av byggmästare Aron Bengtsson, som också ritade byggnaden. Julius Andersson köpte huset 1913. Sonen Malte övertog det 1934.[266]

  1. [266] Svensk bebyggelse Skåne, 1945

Falken 8 – Agardhsgatan 67

På slutet av 1700-talet låg här ett såpebruk, som drevs av Jurgen Agardh.[267]

I början av 1900-talet köpte Per Nilsson denna fastigheten och Agardhgården, som sedan 1700-talet hört ihop. Per startade här handelsträdgård. Sönerna Hugo och Oscar övertog efter fadern handelsträdgården. Till trädgården hörde en blomsteraffär, som förestods av deras syster Märta Nilsson. Senare tog Hugo själv över trädgården medan Oscar behöll Agardhsgården. Trädgårdsmästare Gunnar Lindström övertog sedan trädgården efter att gatuhuset styckat av. Fram på 1980-talet upphörde den och marken bebyggdes.[268]

  1. [267] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg samt Bjärebygden 1975
  2. [268] Muntlig eller okänd källa

Falken 12 – Agardhsgatan 71

Bergagården

Berggården ägdes i slutet av 1800-talet av handlanden A.B. Berg (Arvid Bernhard Berg 1836-1910). Han var utbildad färgare och slog sig ner här i gården. Han gifte sig 1874 med Jacobina Mathilda Kruse. Sedan han 1873 lagt ned yrket, idkade han handel med timmer, ved och spannmål. [269]

I gathuset fanns Agneta Nilssons Charkuteri- och livsmedelsaffär, ”Netas affär”. Agneta ”Neta” Nilsson (1864-1968) var även hushållerska till A.B. Berg och hon fick överta gården efter honom. Affären drev hon fram på 1930-talet. Harald Mårtensson innehade den mellan åren 1933-1966. Karl Oskar Jönsson drev den vidare till 1972, då den upphörde. Åren 1972-1974 inrymde affärslokalen ”Netaboden”, en barnklädesaffär.

Huset inne på gården var stall fram på 1920-talet, då det byggdes om för bostadsändamål. Åkare Arvid Johnsson hyrde stallet fram till 1927 för åkeriets hästar.

Då varmbadhuset vid hamnen hade brunnit 1894, inrättades ett provisoriskt badhus i gårdens brygghus. Frans Larsson värmde vatten, Janne ”på Malen” körde saltvatten i gamla tunnor, som tömdes i brandkårens sprutkar och baderskorna Pella och Ida kunde arbetade vidare här i gården tills det nya badhuset stod klart.

PEAB lät riva gården 1975 för att kunna bygga nya bostäder.[270]

  1. [269] Bjärebygden 1963
  2. [270] Muntlig eller okänd källa

Fiskaren stg 810 – Tångvägen 1

Lotterivillan

På tidigt 1920-tal anordnades ett lotteri, där denna villa utgjorde högsta vinsten. I folkmun har villan kallats för Lotterivillan.[272]

  1. [272] Muntlig eller okänd källa

Fiskaren 5 – Floravägen 4

Grenabo

Denna funkisvilla lät professor Söderlund uppföra omkring 1930 som sommar hus. Villans namn, Grenabo, tog Söderlund med sig från sin gamla villa lite längre fram på Strandpromenaden (Båten stg 762, Sjövägen 1). Villan ägs fortfarande av släkten Söderlund.[273]

  1. [273] Muntlig eller okänd källa

Fiskaren stg 811 – Tångvägen 5

Halali

Villan uppförd av konsul Berling från Helsngborg omkring 1910-1915 som sommarhus. Berling, som var ridintresserad, gav villan namnet Halali. Halali är en singnal vid ridjakt som talar om att jakten är slut och att villebrådet har fallit. Fastigheten ägs fortfarande av familjen Berling.[274]

  1. [274] Muntlig eller okänd källa

Flaggan 14 – Nygatan 35

Sommarbo

Huset ägdes på 1920-talet av Knutsson och sedan av dottern Marie, gift med lektor Andrén.[275]

Namnet Villa Sommarbo finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[276]

  1. [275] Muntlig eller okänd källa
  2. [276] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Flaggan stg 845 – Kungsbergsvägen 12

Villa Kurrebo

Huset byggdes av Julius Bengtsson och ägdes av ingenjör Hässler och sedan av Grea Reglan.[277]

  1. [277] Muntlig eller okänd källa

Flamman 3 – Köpmansgatan 108

Karlsro

Namnet Villa Karlsro finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[278]

  1. [278] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Framtiden 1 – Allévägen 1

Malens småskola – Malens lekskola

Skolan byggdes 1912 och fick sitt nuvarande utseende efter en tillbyggnad på 1970-talet. Några av de småskolelärarinner som har undervisat i skolan kan nämnas Erlansson, Bengtsson, Eliasson och Reimer.

I slutet av 1960-talet blev skolan lekskola. År 1997 blev sista (?) året som lekskola.[279]

  1. [279] Muntlig eller okänd källa

Framtiden 2 – Allévägen 5

Idun

Namnet Villa Idun finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[280]

Huset har bl.a. ägts av polisman Albin Kroon. På slutet av 1920-talet ägdes det av kapten Smith.[281] (Civilingenjör Knut Pauli m. familj hyrde i Villa Idun sommaren 1911.[282]

  1. [280] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  2. [281] Muntlig eller okänd källa
  3. [282] Badgästen, 1911

Freden stg 852 – Floravägen 19

Huset byggdes 1906 och ägdes tidigt av en Palmqvist, som skall ha haft en affär i huset Liljeborg (Gläntan stg 861, Köpmansgatan 119). Senare ägare var garvare Karl Ström, som arbetade i Axel Graffs garveri. Efter hans död övertog döttrarna Ingrid och Margit huset.[283]

  1. [283] Muntlig eller okänd källa

Freden 2 – Allévägen 4

Villa Vibo

Fastigheten har bl.a. ägts av disponent Andersson på Spritbolaget. Senare ägare var förman Gustaf Stenberg. Namnet Vibo skall syfta på ”Vi bor här”.[284]

  1. [284] Muntlig eller okänd källa

Freden 3 – Allévägen 6

Huset byggdes av snickare Niklas Pettersson och övertogs senare av dottern och svärsonen Inez och Rudolf Svensson. Fastigheten såldes omkr. 1980 till sommargäster.[285]

  1. [285] Muntlig eller okänd källa

Freden 4 – Allévägen 8

Villa Mariehem

Huset har ägts av bl.a. Hans Peter Svensson och övertogs av dottern Marta. Huset revs på 1960-talet.[286]

  1. [286] Muntlig eller okänd källa

Freden 5 – Köpmansgatan 113

Konsumföreningen uppförde affärshuset 1933. När konsumaffären omkr. 1980 flyttade till Lyckan, såldes fastigheten till Johnny Hall.[287]

  1. [287] Muntlig eller okänd källa

Freden 6 – Köpmansgatan 111

I fastighetens västra del har Malens Nya Bageri & Konditori varit inrymt troligen omkring 1920. Senare under 1920-talet sålde Oscar Angel leksaker här.[288] Fastigheten har också inrymt en beklädnasaffär, som under ett par år på 1920-talet drevs av Uno Linderoth. Efter Linderoth drev Valter Johansson kemikalieaffär här inpå 1930-talet.[289] Gustaf Westerlind tog över efter Valter Johansson och sålde arbetskläder här.[290]

Fastigheten har bl.a. ägts av Fredrik Kristiansson, som här hade bilverkstad. Huset och bilverkstaden övertogs av Oscar Hansen. [291]

  1. [288] Föreningen Malens Havsbad
  2. [289] Muntlig eller okänd källa
  3. [290] Föreningen Malens Havsbad
  4. [291] Muntlig eller okänd källa

Freden 7 – Köpmansgatan 109

Rosenhill

Reinhold Lindberg byggde huset i början av 1900-talet. Fastigheten har bl.a. ägts av fotogenhandlaren Svensson och sedan av rörläggare Knut Ekelund. I huset drev Ester Wennerberg damfrisering.[292]

  1. [292] Muntlig eller okänd källa

Freden 8 – Köpmansgatan 107

Högsäter

Namnet Villa Högsäter finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[293]

  1. [293] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Fridhem 1 – Köpmansgatan 68

Fridhem

Bild GB Bildarkiv nr 1001.

Geten 7 – Kungsbergsvägen 32

Åvik

Namnet Villa Åvik finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[294]

  1. [294] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Gläntan 8 – Köpmansgatan 119

Liljeborg

”Huset lät handlare A. Palmquist uppföra 1904. Den inrymde förutom bostad även lokaler för en speceri- och diverseaffär, som Palmquist startade och innehade till omkring år 1910, varefter affären övertogs av F.O. Hagström, som ägde och bebodde en villa nära stranden (Granen 4, Hjorts gata 4). Han betjänade malenborna och sommartid även badgästerna i affären och dessutom med att ta emot och lämna ut postförsändelser och tidningar. Då det gällde de senare ärenden hade man att gå uppför en trappa och genom en veranda, som på den tiden fanns vettande mot landsvägen, till en lucka i dörren till hans kontor. I rummet innanför verandan fanns även en telefon för allmänheten. ‘Poststationen’ flyttades år 1913 några hus längre ner (Gläntan 3, Hjorts gata 16) och en fröken Antonia Wennström blev förestånderska.”[297]

Senare drevs affären av en fru Holm. Efter några år sålde hon fastigheten och flyttade till Köpmansgatan 107 (Freden 8). Nästa innehavare var H. Kjellsson och omkring 1923 köpte Uno Linderoth fastigheten och drev affären vidare. I affären arbetade Assar Zachrisson (Karlsson). Han började hos Linderoth som springpojk. Då familjen Linderoth bodde på villa Solbacka (Allévägen 11), hyrdes bostaden ut. Efter ungefär 5 år överlät Linderoth affärsrörelsen till troligen N.A. Hector men behöll fastigheten ännu några år.

I början av 1930-talet köpte frisör Axel Wennerberg fastigheten och affärslokalen ändras om till frisersalong. Förutom Axel och hans fru Esther Wennerberg arbetade även sonen Rune här som frisör. Efter några år överlämnades salongen och fru Wennerberg öppnar charkuteriaffär i grannhuset Östangård (Gläntan 11, Köpmansgatan 115). Den nye ägaren var frisör Ragnar Trollér, som hade lärt hos Wennerberg.[298]

Radiohandlare Stig Wennerberg, en annan son till frisör Wennerberg öppnade här radioaffär.

Fiskhandlare Assar Palmér innehade fiskaffär i östra källarplanet.[299]

  1. [297] Fören. Gamla Båstads arkiv – Andrell, Eric, Händelser, Minnen Kuriosa från Malen 1984
  2. [298] Anders Peterson och Eric Andrell
  3. [299] Eric Andrell

Gläntan 11 – Köpmansgatan 115

Östangård

År 1905 köpte Niklas Paulsson fastigheten, en avstyckning från Öremölla, av Hjort. Niklas Paulsson arbetade på Västangård (Torekovsvägen 20) och gifte sig med Emilia Hansen, dottern på gården. Han startade gjuteri här på fastigheten, men affärerna gick dåligt och han tvingades emigrera till Amerika. Emilia innehade sedan mjölkaffär här från 1909 till 1948. Huset har också inrymt chakuteriaffär, som först innehades av fru Wennerberg, sedan av Kristian Gertzner och sist av Gunnar Eriksson. Här lär också ha funnits en arbetarmatservering. Fastigheten övertogs efter Emila av hennes dotter Ella Nordgren.[300]

Granaten stg 874 m.fl.

  1. [300] Ella Nordgren

Granaten 10 – Allévägen 7

Olga

Huset var från början stall, men byggdes om 1918 till bostad av snickare Kristian Rasmusson. Sonen Harald övertog sedan fastigheten.[302]

  1. [302] Muntlig eller okänd källa

Granaten stg 876 – Kungsbergsvägen 15

Villa Urania

Huset byggdes av snickare Kristian Rasmusson. År 1918 sålde Kristian fastigheten till major Scheiber. Huset blev nu sommarbostad. Dottern och svärsonen Lundmark övertog sedan fastigheten.[303]

  1. [303] Muntlig eller okänd källa

Granaten stg 879 – Kungsbergsvägen 13

Villa Pz

Då kapten Hans Panzaehielm flyttade till Båstad 1910, lät han uppföra villan. Hans avled 1912, men hustrun Margareta bodde kvar här till sin död. Hennes husförståndarinna Astrid Palmgren ärvde huset. Hon sålde det till Krister Digman.[304]

  1. [304] Muntlig eller okänd källa

Granaten stg 882 – Kungsbergsvägen 11

Huset är byggt i slutet av 1920-talet av byggmästare Knut Johansson. Han sålde huset omkr. 1942 till Anton Johansson och hans hustru Selma (f. Andreasson).[306]

  1. [306] Muntlig eller okänd källa

Granaten 3 – Kungsbergsvägen 9

Huset byggdes i slutet av 1920-talet av snickare Adolf Granat och hans hustru Nelly. De sålde senare fastigheten till taxichauffören Karl Erik Wickström.[308]

  1. [308] Muntlig eller okänd källa

Granaten stg 886 – Kungsbergsvägen 7

Bohus

Detta är ett av de äldsta sommarhusen på Malen. En av de tidigare ägarna var prof. Malmgren. En senare ägare var direktören för Hallandsposten Henrik Svensson.[309]

  1. [309] Muntlig eller okänd källa

Gården 2 – Köpmansgatan 112

Skrotgården — Vigården

Här hyrde en skrothandlare och här hade han sin verksamhet, när rörläggare Alfed Ekelund omkring 1940 inköpte gården och flyttade hit sin rörledningsfirma från Lillgården (Gården 10, Köpmansgatan 118). Ekelund kallade nu gården för Vigården.[319]

  1. [319] Bruno Ekelund

Gården 6 – Köpmansgatan 114

Guldsmedsgården – Kristinehall[320]

  1. [320] Fören. Gamla Båstads arkiv – karta

Gården 10 – Köpmansgatan 118

Lillgården

På gården fanns en smedja. Dottern till smeden gifte sig med stationskontoristen Lövgren, som bodde i hörnfastigheten Hallandsvägen – Havsbadsvägen.[321]

Gården inköptes av Alfred Ekelund sedan han kommit till Båstad 1913. Inne på gården uppförde han en smedja. Bröderna Oscar och Philip Hjort stöttade honom ekonomiskt. Troligen var bröderna i behov av en lämplig smed och rörläggare på Malen. Rörledningsfirman fanns kvar här till omkring 1940, då verksamheten flyttade till Skrotgården (Köpmansgatan 112 i samma kvarter Gården 2 mfl.). Familjen bodde dock kvar här och nu fick gården namnet Lillgården.[322]

Hallavara

Hovs Hallar

I en artikel i Bagästen nr 2 1911 om Hovs Hallar berörs stenbrytningen.

”……..Vid de längst bort belägna hallarna varseblefvo vi något, som ej helt öfverensstämde med naturen. Det var en slags hiss, som användes till att föra sprängd sten ombord på fartyg, som gå till Berlin och förse staden med gatsten. Förlåt en stackars naturälskare, om en sådan apparat framlockar några eder öfver hans läppar! De äro dock uppriktigt menade och göra anspråk på att blifva förstådda på det rätta sättet. Eller förstår man lättare att Houfs hallar förvandlas till gatufyllning i den tyska hufvudstaden? Nej, någonting sådant går under allt förstånd, hvarför en hiss och dynamit i den dag som är, borde aflägsnas från nämnda ort. Ett strandparti som det vid Houfs hallar är väl värdt att skyddas mot vandalism, och nog räddar sig Berlin på något sätt. ….. Trotter. ”

I nr 4 av nämnda tidning, Badgästen, kan man läsa att konstnär Paul Fischer skänkt en tavla, utsikt över Båstad och Malen från höjden vid Buena Vista, till ett lotteri. Ändamålet med lotteriet är att få fram pengar, så att stenbrytningen vid Hovs Hallar kan förhindras. Tavlan var sommaren 1911 utställd å Strandhotellet.[323]

  1. [321] Anders Peterson
  2. [322] Bruno Ekelund
  3. [323] Badgästen, 1911

Hallen 18 – Hallvägen 1

Hälla

Namnet villa Hälla finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[326]

  1. [326] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Hallen 22 – Kungsbergsvägen 43

Hakonhus

Villan uppfördes 1919 och byggdes ut 1926 av Erik Hakon-Pettersson.[327] Arkitekt var Karl Güettler.[328]

Erik Hakon-Pettersson var civilingenjör och tillhörde familjen kring Landskrona Nya Mekaniska Verkstad, senare Landsverk. Han blev 1914 företagets verkställande direktör. Tyska intressen kom in i företaget 1920. Det tyska stödet kom både som räddning och slutet på tre generationers ägande. I början av 1920-talet byggde Erik Hakon-Pettersson upp en trädgårdsodling, främst nejlikor i Båstad med företagets pengar. Detta ledde till att Erik tvingades lämna Landsverk.[329]

Hakonhus inreddes i den tidens klassiska stil med bl.a. mattor från Märta Måås-Fjetterström. Erik Hakon-Pettersson var mycket trädgårdsintressera och anlade en fantastisk vacker trädgård främst efter engelska förebilder. Rikt utsmyckade murar omgärdade de olika partierna av trädgården, där man kunde njuta av rosor i mängd, rododenron, cypresser och många unika träd och buskar. En fröjd för ögat var också de porlande fontänerna och flera skulpturer. Trädgården visades för besökare och lockade många besökare. Kronprinsparet Gustv Adolf och Louise var flera gånger på besök. Erik Hakon-Petersson var även en duktig amatörfotograf och har efterlämnat många foton från både Hakonhus och Båstad.[330]

  1. [327] Föreningen Gamla Båstad, Almanacka 1993.
  2. [328] Tomas Månsson.
  3. [329] Landsverk i Landskrona, lars von Rosen.
  4. [330] Föreningen Gamla Båstad, Almanacka 1993.

Havssulan 1 – Lindallén 100

Huset ägdes på 1940-talet av prostinnan Ahlberg.[331]

  1. [331] Muntlig eller okänd källa

Havssula 2 – Lindallén 102

Backastugan

Huset lär har byggts av Lars Backe (Pettersson), sedan han sålt sin gård (Larsbacka) till Ludvig Nobel. På 1940-talet äger Ludvig Nobel fastigheten.[332]

  1. [332] Muntlig eller okänd källa

Hemmet 1 – Hallvägen 8

Stugan

Namnet villa Stugan finns på en odaterad karta, toligen från 1920-talet.[333]

  1. [333] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Hemmet 3 – Hallvägen 2

Bredablick

Namnet villa Bredablick finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet

Fru Gleije hyrde i villan sommaren 1911.[336]

  1. [336] Badgästen 1911

Hemmeslöv 44:44 – Fasanvägen 5

Villa Sommarlek

Villa Sommarlek uppfördes 1936 som sommarbostad åt direktör John Hjelme-Lundberg, dåvarande ägare till Junexfabrikerna i Huskvarna. Sportstugan består av två från varandra fristående byggnadskroppar uppförda av monteringsfärdiga träelement från AB Fribärande Träkonstruktioner i Töreboda.

I samband med 1800-talets snabba urbanisering ökade främst de bättre bemedlades önskemål om sommarboende. Bl. a. förbättrade kommunikationer och införandet av lagstadgad semester 1938 möjliggjorde detta successivt även för övriga. Utvecklingen syns tydligt i arkitekturen: från att ha varit representativa kom sportstugorna allt mer att inriktas på att erbjuda sin ägare ett enkelt lantliv. Under 1920-talets senare del ökade friluftslivet markant och ett stort antal områden kom att bebyggas med sportstugor. Huruvida de skulle uppföras i den dittills omtyckta allmogestilen eller i modern funkisstil debatterades flitigt, men oavsett stil var flertalet hus monteringfärdiga.

Ett uttryck för det ökade allmänna intresset för fritid och rörligt friluftsliv var Svenska slöjdföreningens utställning ”Fritiden” i Ystad 1936 där bl. a. tre hus ur länsarkitekt Erik Fribergers s.k. A-Serie visades. Husen uppmärksammades och lovordades mycket, men fick inga köpare.

Sällskapsdelen i arkitekt Fribergers Sommarlek, vilken rymmer kök och sällskapsrum, är utformad som ett rätvinkligt block upplyft på beigemålade stålbalkar. Byggnadens exteriör utgörs av elementens stående panel. På husets södra fasad finns en balkong. Det plana taket är belagt med papp. Ett skärmtak förbinder sällskapsdelen med sovrumslängad; en långsträckt, smal byggnadskropp i en våning, placerad något vinklat i förhållande till sällskapsdelen.

Sovrumslängan står på betongplintar vilka tar upp tomtens nivåskillnader. Utrymmet under huset avgränsas med skivor av Minerit (ursprungliga asbestcementskivor har till stora delar bytts ut, då de p.g.a. ålder blivit sköra och spruckna). Sockelpartiet är indraget en aning i förhållande till väggens träpanel. För att underlätta vattenavrinningen är panelen fasad nedtill. Kring byggnadens terrassdörrar sitter solskyddsluckor i trä, målade i samma färg som fasaden. Utmed sydvästfasaden finns ett skärmtak av genomskinligt plastmaterial samt ett manshögt plank av stående, beigemålade ribbor. Under skärmtaket är marken belagd med ölandssten. På husets norra gavel finns en terrass, vilken i likhet med huset vilar på betongplintar men utrymmet är här helt öppet. Runt terrassen löper ett räcke av beigemålat stålrör. Upp till terrassen leder en trätrappa.

År 1937 byggdes sovrumsdelen till i norr med material och metoder av samma utförande och karaktär som de urspungligt uppförda delarna. Sällskapsdelen utökades samma år med ett modulelement i norr. I såväl sovrumslängan som sällskapsdelen är i stort sett samtliga fönster och dörrar ursprungliga. Skärmtaket över sovrumslängans sydvästra fasad och sällskapsdelens trapppa var ursprungligen en randig markisväv på stålstativ. Interiörerna är mycket välbevarade, men samtliga ytskikt har förnyats.

Villa Sommarlek är medvetet placerad så att dess inneboende skall kunna njuta maximalt av vyn över Laholmsbukten. Ett stycke från huset finns en halvt nedgrävd jordkällare i platsgjuten betong.

Villa Sommarlek är ett välbevarat och tydligt exempel på radikal funktionalism både vad gäller utformning, byggnadsteknik och material. Villan har ett betydande socialhistoriskt värde; inte minst det stora intresse och den debatt som både Stockholmsutställningen och Fritiden fick, visar hur laddad inställningen till modernitet var. Fotografiet från utställningen Fritiden, som visar en upplyft bostad under vilken en bil är parkerad, är så väl känt att Villa Sommarlek har ett stort värde som symbolbyggnad för funktionalism och fritid.

Länstyrelsen i Skåne förklarade 2003 Villa Sommarlek som byggnadsminne.

Herden 3 – Allévägen 15

Hannesburg – Björka

Namnet Villa Hannesburg finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[337]

Snickare Kristian Rasmusson, som var far till målare Rasmusson, byggde villan 1905. Efter 2 år sålde han den till rådman illitirat Selander från Ängelholm. Selander kom hit som pensionär och lär ha varit byggmästare. Barnen övertog villan efter faderns död.[338]

  1. [337] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  2. [338] Muntlig eller okänd källa

Herden 5 – Allévägen 13

Brittgården

Villan med sina två flyglar ritades och byggdes 1925 av snickare Leonard E. Andersson. Leonard var bror till Sterner Larsson på Sterngården (Hinden 9, Havsbadsvägen 18). Byggnaden innehåller 3 lägenheter och förutom året-runt bostaden har här hyrts ut till badgäster under alla år.

Nu på 1990-talet ägs villan av rektor Rune Hassby, son till landstingsmannen Oscar Carlsson.[339]

  1. [339] Muntlig eller okänd källa

Herden stg 903 – Allévägen 11

Solbacka

Villan byggdes troligen 1911 av byggmästare Anton Andersson, men såldes snart till lantbrukare Birger Johansson från Mörarp. Köpman Uno Linderoth ägde den mellan åren 1921 och 1937, då han sålde den till bagare Nils Sjölin. Dottern Alva Sjölin övertog den sedan. Villan har alltid varit året-runt bostad.[340]

  1. [340] Anders Peterson

Herden stg 933 – Havsbadsvägen 16

Drakvillan

Joel Hultin, som var far till Bror Hultin, byggde villan omkring 1910. Efter 2 år sålde han den till professor och ögonläkare Ask från Lund. Hans dotter fru Weman övertog villan efter faderns död.

Namnet Drakvillan har den fått efter den snickarglädje i fornnordisk rommantikstil huset tidigare har haft.[341]

  1. [341] Muntlig eller okänd källa

Hinden stg 906 – Allévägen 16

Tallbo

Från 1920-talet och fram till omkring 1950 bodde här en professor Herrlin från Lund som badgäst. (Grosshandlare Ivan Öhlin m. familj hyrde i villan sommaren 1911.[342] Källarmästare Hans Johansson på pensionat Tallhögen köpte därefter huset för att använda det som pensionatsannex. En byggnadsfirma köpte omkring 1970 huset, rev det, delade tomten och byggde de två hus, som finns där idag.[343]

  1. [342] Badgästen, 1911
  2. [343] Muntlig eller okänd källa

Hinden stg 914 – Köpmansgatan 125

Marieholm

Järnvägstjänstemannen Arvid Löfgren köpte huset redan på 1920-talet. Hans fru Ruth hade café här på 1930-talet.[344]

  1. [344] Muntlig eller okänd källa

Hinden 2 – Allévägen 18

Grindstugan

Huset har sedan 1920-talet används som sommarbostad. Först av rektor Nordenskjöld, han var rektor för handelsgymnasiet i Malmö och sedan av hans dotter Agnes Hülphers.[345]

  1. [345] Muntlig eller okänd källa

Hinden 6 – Köpmansgatan 123

Namnet Villa Harald finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[348]

Hinden 9 – Hinden 8

Havsbadsvägen 18 – Allévägen 20

Minnirehn – Sterngården – Neptun

På 1910-talet fanns här åkeri. Byggnaden på Hinden 8 var då stall. Åkare Rehnström startade åkeriet. Han efterträdes av Lars Andersson, som senare överlämnade åkeriet till sin son Sterner Larsson. Sterner övergick till taxirörelse och stallet blev garge. Huset ägdes då av Sterner och hans syster Naimie Svensson. När Sterner pensionerades, byggde han om garaget till bostad åt sig och sin syster och sålde det gamla bostadshuset.

På 1920-talet somrar fanns här grönsaksaffär och frisör Einar Andersson hade frisersalong.

Pensionat Neptun startades omkring 1970.[349]

Namnet Villa Minnirehn finns på en odaterad karta, toligen från 1920-talet.[350]

  1. [348] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  2. [349] Muntlig eller okänd källa
  3. [350] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Hjorten 9 – Kungsbergsvägen 31

Björkö

Namnet Villa Björkö finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[351]

  1. [351] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Hoppet 9 – Tallvägen 3

Miramar

Villan uppfördes 1902 av Osterman, som tjänstgjorde på järnvägsstationen. Han flyttade dock inte dit förrän 1922, då han pensionerades. Efter sin död 1942 köptes villan av Nils Carlsson i Hasslöv och hans fru, född Hjort.[355]

Namnet Villa Miramar finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[356]

  1. [355] Lasse Osterman, Säffle
  2. [356] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Hunden 1 – Köpmansgatan 120

Björkhaga

Namnet Villa Björkhaga finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[357]

  1. [357] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Hyllebäck 1 – Strandgatan 23

Strandhem

I början av 1800-talet låg här ett hus, som i mantalslängden är upptagen under nr 56 och ägdes av vaktmästaren J. Friberg.[358]

”Öster om Nedre Strandhyddan låg förr ett hus, som ägdes av tvillingarna Telning. Två gravörer, som via Halmstad, hamnat i Båstad. När Telningarnas tid var ute, blev huset omdöpt till ‘Noaks Ark’. Nye ägaren hette nämligen Noak. Noak var en lite-av-varje-kunnig smålänning. Noak, som hade lite svårt med spriten, gifte sig på äldre dar med ‘Lella på åsen’. Med Lellas och logen Båstads Vapens stöd slutade Noak sina dagar som nykterist.”[359] Lella och Noak flyttade senare till Floo (stg 1380)

Byggnadsfirman Rönnberg och Gustavsson byggde ett nytt hus här i början av 1900-talet av överblivet virke. Villan fick namnet Strandhem.[360] Här var Båstads Hembageri och Konditori inrymt omkring 1910. Det förestods av Kerstin Christensson. Förutom försäljning fanns här också servering.[361] Rörelsen flyttade senare till grannhuset Strandhyddan (Hyllebäck 18, Strandgatan 21). Helga Cecar drev här pensionat. Pensionatsrörelsen drevs sedan vidare under ett eller ett par år omkring 1917 av fröknarna Jeppsson. Därefter drevs pensionatet vidare av Vita Bandet med en Nyström som föreståndare omkring 1920. När Märta Måås-Fjätterström hade flyttat till Båstad, hade hon vävatejé här en kort tid.

J. B. Höjman köpte huset i början av 1940-talet och inrymde lägenheter som stod färdiga 1943.

Omkring 1990 inför en planerad renovering revs huset och uppfördes med samma yttre, även nu med lägenheter.[362]

  1. [358] Karta öfver Tomtplatsserne till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [359] HD, Fritjof
  3. [360] Muntlig eller okänd källa
  4. [361] Badgästen, 1911
  5. [362] Muntlig eller okänd källa

Hyllebäcken 2 – Strandgatan 27

I början av 1800-talet låg ett hus här utmed gatan, som i mantalslängden är upptagen under nr 69 och ägdes av skepparen Sven Karström.[363]

  1. [363] Karta öfver Tomtplatsserne till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

Hyllebäck 4 – Agardhsgatan 23

Fastigheten har någon gång på 1800-talet avstyckats från Hyllebäck 22.

Här bodde under slutet av 1800-talet svarvare Lundberg.”Han var känd för alla marknader för sina skönt bemålade hästar med visselpipa i stället för svans.”[364]

  1. [364] HD; Fritjof, 5 maj 1968

Hyllebäcken 6 – Agardhsgatan 29

Malmgården

I början av 1800-talet bestod nuvarande fastighet av tre fristående tomter. Den västra tomten ägdes av skeppare H.P. Schonberg. Det var en tre-längad gård utmed gatan. Öster om och sammanbyggd med Schonbergs gård låg ett hus, som i mantalslängden är upptagen under nr 74. Detta hus ägdes av Nils Stephansson. Nedre delen var en obebyggd tomt, som tillhörde skepparen L. P. Johansson.[365]

Senare delen av 1800-talet ägdes gården av garvare Hultberg. Vid branden 1870 ödelades gården, men Hultberg uppförde den igen. ”I Malmgården residerade garvare Hultberg. Han var lycklig ägare till en oändlig nötpark. Och vad som ännu bättre var: så kallade köttplommon. Träden stod utmed gatans stengärde och i mån av tid var det att plocka upp plommon mellan stenarna.”[366]

Gården ägdes i början av 1900-talet av sjökapten Anton Malmström. Han var svärson till Hultberg. Han testamenterade gården till kommunen.[367]

  1. [365] Karta öfver Tomtplatseserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [366] HD; Fritjof, 5 maj 1968
  3. [367] Muntlig eller okänd källa

Hyllebäcken 7 – Agardhsgatan 33

Bjärupsgården

På mitten av 1700-talet bor Bengt Gudmunsson och hans hustru Ellna här på fastigheten. De får tre barn, Gudmun (f. 1736), Per (f. 1742) och Gunnild (f. 1752). Gunnild gifter sig 1787 med Måns Andersson. De övertar gården och året därpå får de sonen Anders. Måns avlider redan 1790. Änkan Gunnild bor kvar här tillsammans med sin son till sin död 1821.[368]

Enligt karta över tomtplatser i Båstad från 1814 ligger huset utmed gatan och med tomt och hageplats ner till sjön. Fastigheten betecknas nr 75.[369]

Sonen Anders Månsson, som har lagt till namnet Tornkvist, är skeppare. Han gifter sig 1815 med Ola Karströms dotter Helena. De får samma år en dotter Gustav Elisabet. När Gustava är 18 år mister hon sin mor och året därpå sin far. Om hennes öde vet vi inget. Gården byter nu ägare.

Skräddaren Carl G. Fischerström flyttar in i gården 1828. Han är sedan några år gift och får fem barn här i gården, Sabina (f. 1832), Augusta Charlotta (f. 1834), Carl (f. 1839), Gustava (f. 1842) och Maria (f. 1845). Skräddare Fischerström blir 1848 ensam med sina barn. Dotterna Augusta gifter sig 1864 med bagaren Anders Albin Thulin från Grevie. De flyttar in i gården efter skräddare Fischerströms död 1869.[370]

Följande uppgifter från tidningsklipp kan vara en missuppfattning.

Från mitten av 1800-talet ägdes huset av bagare Nils Evert Thulin och hans hustru Boel. ”…bagare Thulin, spjuveraktig och typen för en kälkborgare. Som specialitet hade han saffransbullar. Dessa och annat gott bars varje morgon omkring av Nils Everts Boel.”[371]

Vid branden 1870 ödelägges gården. Det nuvarande huset uppförs omkring 1880 och gårdshuset 10 år senare. I början av 1900-talet ägs gården av dir. Fredrik Rosin. Troligen säljer han fastigheten till rektor Karl A. Bjärup. Bjärup renoverar båda husen på slutet av 1930-talet. Efter makarna Bjärups död ägs fastigheten av en stiftelse, vars uppgift är att bibehålla konstnärinnan Margit Blixt-Bjärups konst i makarnas hem.[372]

  1. [368] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719 -1870; Bertil Koch
  2. [369] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  3. [370] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719 -1870, Bertil Koch
  4. [371] HD; Fritjof
  5. [372] Muntlig eller okänd källa

Hyllebäcken 11 – Agardhsgatan 37

I början av 1800-talet låg här ett hus utmed gatan. Tomten, som i mantalslängden är upptagen under nr 76, sträckte sig ner till stranden. Fastigheten ägdes av Nils Holmgren.[373]

Från mitten av 1800-talet ägdes huset av urmakare Nils Evanoff. I branden 1870 förstördes huset.[374]

Hyllebäcken 14 m.fl.

Agardhsgatan 19

I början av 1800-talet låg här ett hus utmed Agardhsgatan, som i mantalslängden är upptagen under nr 69 och ägdes av änkan A. M. Berggren.[375] Omyndige Christian Dahlin säljer fastigheten 1837 genom sin förmyndare till garvare Jonas Berg.[376] Sonen handskfabrikör Wilhelm Berg övertar sedan huset. Vid branden 1870 ödelägges det, men återuppbyggs. Huset övergår sedan till nästa generation genom sjökapten Wilhelm Berg. Hans barn Birgitta och Jonas Berg säljer fastigheten på 1970-talet.[377]

  1. [373] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [374] Muntlig eller okänd källa
  3. [375] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  4. [376] Bjärebygden 1963
  5. [377] Muntlig eller okänd källa

Hyllebäck 18 – Strandgatan 21

Nedre Strandhyddan

I början av 1800-talet låg här ett hus utmed Strandgatan, som i mantalslängden är upptagen under nr 55 och ägdes av Thil Möller.[378]

Olika uppfattningar om fastigheten förekommer. Nuvarande hus skall vara byggt 1835. Detta årtal står på en bjälke i huset. Vid branden 1870 skulle samtliga hus i området ha förstörts. Detta hus ska dock ha klarat sig . En möjlig förklaring till skiljaktligheterna kan vara att huset vid branden inte helt förstördes, utan att det gick och reparera.

Här bodde en gumma på 1830-talet, som kallades ”Knallan”. Backen upp mot Agardhsgatan kallades därför länge ”Knallalien”.

Kerstin Christensson hade bageri och konditori i grannhuset Strandhem (Hyllebäck 1, Strandgatan 23), som frk. Ekelund övertog och drev här. Hon kallade konditoriet för Strandhyddan och när hon senare också drev ett konditori i Köpmansgatan (Evald 2, Köpmansgatan 22 ), blev detta Nedre Strandhyddan och i Köpmansgatan således Öfvre Strandhyddan.

Här har även Törnkrantz haft café.[379]

  1. [378] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [379] Muntlig eller okänd källa

Hyllebäcken 22 – Agardhsgatan 25

I början av 1800-talet utgjorde denna fastigheten och fastigheten väster om (Hyllebäck 4) en bebyggd tomt, i mantalslängden upptagen under nr 70. Det var en tre-längad gård utmed gatan och ägdes av Hans Nilsson.[380]

Gården ödelades vid branden 1870. Det nuvarande huset uppfördes efter branden. På slutet av 1800-talet bodde här en handskmakare Adam Gustaf Wickström.[381]

  1. [380] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [381] HD; Fritjof, 5 maj 1968

Hälsan 1 – Parkvägen 24

Huset är byggt som bostadshotell till Malens Havsbad och fungerat som sådant fram tills PEAB, vid deras exploatering av området, lät bygga om det med bostadslägenheter.[382]

  1. [382] Muntlig eller okänd källa

Hälsan 2 – Havsbadsvägen 10

Villa Åsbodal – Solsta

Disponenten på Båstads Kalkindustri Johan Petersén lät uppföra villan troligen 1918. Källarmästare Tage Lassen köpte huset omkring 1950 som bostad för egen del. Han lät ändra namnet till Solsta. PEAB inköpte och rev villan vid deras exploatering av området på 1970-talet.[383]

  1. [383] Muntlig eller okänd källa

Hälsan 3 – Havsbadsvägen 12

Strandpensionatet – Lassens Pensionat – Tornvillan

Villan uppfördes strax efter sekelskiftet. Källarmästare Persson var troligen den förste som drev pensionat här. Tage Lassen övertog pensionatet omkring 1938 och den siste som drev rörelsen var Ingrid Svensson.[384]

Namnet Villa Tornvillan finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[385]

  1. [384] Muntlig eller okänd källa
  2. [385] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Hälsan 4 – Havsbadsvägen 14

Villa Aemi

Villan är numera riven. Den lär ha uppförts av 4 systrar och dess namn har bildats genom första-bokstaven i systrarnas namn. Systrarnas mor, fru Hansson, ägde huset in på 1940-talet. Senare inköptes villan av Malens Havsbad och revs omkring 1970.[386]

Namnet Villa Aemi finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet[387]

  1. [386] Muntlig eller okänd källa
  2. [387] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Hälsan 6 – Lillvägen 5

Öfvre Solvik

Huset har ägts av en Strömberg och Jan Erik Frankenius.[388]

  1. [388] Muntlig eller okänd källa

Hälsan stg 923 – Parkvägen 22

Nedre Solvik

Dokter Brinke ägde fastigheten på 1940-talet.[389]

  1. [389] Muntlig eller okänd källa

Hälsan 13 – Lillvägen 7

Villa Nyberg – Bogården

Huset ägdes i början av seklet av en tunnbindare Nilsson. Omkring 1920 ägdes det av en änka Forslund. Hon sålde det till källarmästare Tage Lassen omkring 1950. Tage Lassen ändrade namnet till Bogården efter sin son Bo.[390]

Namnet Villa Nyborg finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[391]

  1. [390] Muntlig eller okänd källa
  2. [391] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Idyllen 1 – Roxmansvägen 14-18

Lugnet, Bostadshotelet och Läkarvillan

Lugnet. Namnet Villa Lugnet finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.

Bostadshotellet. Namnet Bostadshotellet finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.

Läkarvillan eller Doktorsvillan. Namnet Doktorsvillan finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[395]

  1. [395] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Jollen 1 – Roxmansvägen 3

Roxmansvägen 5

Stora Strandgården

Lilla Strandgården

Stora Strandgården har använts som hotellbyggnader till Malens Havsbad. Byggnaderna renoverades och inreddes till lägenheter omkr. 1980.

Lilla Strandgården uppfördes omkr. 1930 som hotellbyggnader till Malens Havsbad. Byggmästare var Aron Bengtsson. Byggnaderna flyttasdes omkr. 1980 till Drivananläggningen, där de utgjorde det nya Vandrarhemmet.[396]

  1. [396] Muntlig eller okänd källa

Jungfrun 1 – Allévägen 28

Nyhem

Huset är byggt ca 1905. (GB Bildarkiv nr 75.)

Namnet Villa Nyhem finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[397]

  1. [397] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Jungfrun stg 1039 – Öresjövägen 1

Ysäter

Ernst Thysell lät uppföra villan 1907. Ett äldre hus benämnt ”Kojan” låg på fastigheten. Ernst sålde huset, då han blev sjuk. Kojan såldes 1918 efter Ernst död. (Kan Kojan vara Lillstugan på stg 1037?)

Stationsskrivare C.G. Filip ägde fastigheten under 1920- till 1940-talen. Senare ägare på 1950-talet var Selma Johansson, som tidigare drev pensionat Enehall. Under en kort tid på 1960-talet var i villan inrymd ett café.[400]

Namnet Villa Ysäter finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet[401]

  1. [400] Muntlig eller okänd källa
  2. [401] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Jägaren 9 – Roxmansvägen 23

Furuhem

Byggnaden har troligen uppförts som bostadshus omkring 1907.[402] Furuhems Husmodersskola startades av fröken Eva Persson 1915. I huset hade sedan några år bedrivits pensionatsrörels. När sommaren led mot sitt slut och de sista pensionatsgästerna lämnat kom unga flickor hit från alla delar av landet.

Utbildningen bestod av kurser i matlagning, bakning och charkuteri; syltning, saftning och torkning av frukt, bär och grönsaker. Vidare fick eleverna lära sig servering och bordsdekorationer. Slöjdundervisningen var en annan betydande del av utbildningen. Det var olika sorters sömnad och vävnad samt läderplastik och träsnideri. Den teoretiska undervisningen omfattar födoämneslära, hälsolära samt enkel bokföreing. Förutom skolans föreståndare var här två anställda lärare. Skolan var en internatskola, där sommarens penionatsrum väl fungerade som elevhem.[403]

En annons införd 1911 i Badgästen lyder: ”Malens Nya Pensionat Villa Furuhem, Malen rekommenderas. Hel inackordering. God hvila – Propra rum. Billiga priser.[404]

Pensionatet övertogs omkring 1950 av Inga och Carl-Henrik Hjort, som också drev Malens Havsbad. Sonen Peter och hustrun Kerstin övertog 1987 pensionatet. Samtidigt flyttades Restaurant Hjorten in i källaren. Hjorten hade Peter Hjort tidigare drivit i källarplanet på Malens Havsbad. Namnet Pensionat Furuhem ändrades år 2000 Hjortens Pensionat.[405]

Namnet Furuhem finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[406]

  1. [402] Muntlig eller okänd källa
  2. [403] Svensk Damtidning, 1925
  3. [404] Badgästen, 1911
  4. [405] Muntlig eller okänd källa
  5. [406] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Jägaren 10 – Östermalmsvägen 3

Skogshyddan

Namnet Villa Skogshyddan finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[407]

  1. [407] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Jägaren 11 – Östermalmsvägen 5

Solliden

Namnet Villa Solliden finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[408]

Järnvägen

  1. [408] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Järven 13 – Allévägen 25

Villa Nostra

Villan har ägts och troligen uppförts av en markistillverkare Ehrenheim från Malmö. Villans namn är Nostra, men av folkhumorn kallad Markisens villa. Dottern i familjen var en duktig tennisspelare.[411]

  1. [411] Anders Peterson

Jätten 3 – Hallandsvägen 16

Dalhem

Namnet gården Dalhem finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[412]

  1. [412] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

Kalkugnen 16 – Hallandsvägen 21

Båstads Kalkindustri AB — Kalkbruket

I tidningen Sydhalland den 16 juli 1908 är följande annons införd: ”Jordbrukskalk från Båstads Kalkindustri A.- B. Finmalen, Högprocentig, Lättlöslig, hos Nils Ljungberg, Laholm. Ensamförsäljare för Halmstad — Båstad samt mellanliggande platser.”[413]

I tidningen Sydhalland den 26 januari 1909 står följande notis: ”Båstads Kalkindustriaktiebolag. Enligt i dagarne träffad öfverenskommelse mellan distriktförvaltningen vid tredje distriktet af statens järnvägar å ena sidan samt Båstads Kalkindustriaktiebolag å andra har nämnda bolag beviljats rätt att å Båstads station indraga en smalspårig järnväg för drift medelst s.k. eldlöst lokomotiv och i sammanhang därmed uppförandet af en lastbrygga därstädes.

Allt arbete för spårets iordningsställande inom järnvägens område skall uttföras genom banafdelningens försorg på bekostnad af bolaget. För att nu lämnadt tillstånd ej må anses förverkadt skola anläggningarna ifråga vara färdia senast den 1 nästkommande oktober.”[414]

  1. [413] Sydhalland, 1908
  2. [414] Sydhalland 1909

Kalkugnen 18 – Hallandsvägen 7

Malensro

Villan har ägts av Oscar Hjort och det är troligt att han också har låtit uppföra den.[415] (Disp. Sven Eklund m. fru hyrde i villan sommaren 1911.)[416] Oscars dotter Elsa Hjort övertog fastigheten efter fadern och sålde den omkr. 1980.[417]

Namnet Villa Malens Ro finns på en odaterad karta, troligen från 1920-talet.[418]

(Kyrkan) stg 361

Kastanjeallén 9

Bjärbo

Villan byggdes av köpman Bjerstedt.[419]

  1. [415] Muntlig eller okänd källa
  2. [416] Badgästen, 1911
  3. [417] Muntlig eller okänd källa
  4. [418] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  5. [419] HD 20 dec.1959, Gustav Nylander

Kyrkan 2 – Kyrkogatan 12

Sigridshof

Tomten avstyckades från kyrkoväktare Ola Ohlssons mark och köptes av major Löwegren. Löwegren uppförde den pampiga villan, som senare fick namnet Sigridshof. [420]Villan uppfördes 1907-1908.[421]

  1. [420] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  2. [421] Torsten Andersson

Kyrkan 3 – Kyrkogatan 16

Huset uppfördes 1879 av kyrkoväktaren Ola Ohlsson. Han hade köpt en större lycka från kyrkan och neråt för 2.000 kr. av sjökapten Nilsson i Strandgatan (Turistgården).[422]

Senare ägare har varit stationsinspektor Lindberg och Ernst Bergman.[423]

  1. [422] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  2. [423] Muntlig eller okänd källa

Kyrkan 4 – Kyrkogatan 18

Mariakyrkan

**Kyrkobyggnaden**

Kyrkan, som ursprungligen är helgad åt Jungfru Maria, är en stadskyrka.

Kykobyggnaden består av ett relativt kort och brett långhus, som åt öster övergår i ett kor, vars yttermur är bruten i sex sidor med strävpelare vid hörnen. Vid långhusets västsida reser sig ett torn, och vid dess sydsida ligger kyrkans sakristia, vilken ursprungligen byggdes för att tjäna som vapenhus.

Tornet är i sin helhet byggt av tegel. I övrigt är kyrkan uppförd av gråsten och tegel blandade på sådant sätt att de stora murytorna äro av gråsten men dekorativa partier, muröppningarnas omfattningar och hela valvsystemet av tegel. Tornet är oputsat men övriga murar putsade. Yttertaken äro belagda med enkupigt tegel; på gavelrösten och strävpelare ligga ålderdomliga s. k. munk- och nunnetegel. På 1700-talet var kyrkan täckt med understruket tegel, vilket år 1812 utbyttes mot ekspån, vilken senare under 1800-talet i sin tur delvis ersattes med blyplåt. Den nuvarande tegeltäckningen tillkom sedan en 1911 utförd eternitbeläggning avlägsnats såsom varande olämlig ur alla syunpunkter, den ekonomiska möjligen undantagen.

Långhuset, från omkring 1460, har från början varit oputsad. Mot gråstenen av tecknade sig effektfullt de av tegel utförda partierna, främst trappgavlarnas med dess gavelkonturen följande blinderingsband. Invid västgavelns norra hälft fanns ett ännu till betydande delar bevarat halvrunt torn, inrymmande trappan till vinden. Den ursprungliga porten med stickbågig öppning och spetsbågig omfattning i flera språng är bevarad i ganska orört skick mellan tornrummet och långhuset. Tvenne delvis igenmurade gavelfönster på ömse sida av tornet visar, hur långhusets övriga fönster kan ha sett ut: spetsbågiga, ganska smala och omgivna av en tegelomfattning med rätvinkliga språng. Det väldiga mittfönstret gav rikligt ljus åt kyrkans huvudskepp, ett förhållande som radikalt ändrades, då tornet uppfördes.

Långhuset avslutades även åt öster av en gavel, som motsvarade den just beskrivna västgaveln. Större delen av denna gavel försvann, så koret tillfogades omkring 1480. Koret har en särskild portal på södra sidan. Den är bevarad i ursprunglig form och är i huvudsak gestaltad på samma sätt som sakristians portal.

Kyrkorummet är ett till synes enhetligt rum, uppdelat i tre helt välvda skepp. Sidoskeppen äro låga och bilda i öster en omgång runt koret. Mittskeppet är relativt högt — betydligt mer än dubbelt mot sidoskeppen. Kyrkan erinrar sålunda om en basilika, men de för en sådan byggnad karakteristiska fönstren i de övre delarna av mittskeppets murar saknas. I koret finns dock högt upp i murarna bortom altaret två runda fördjupningar, vilka en gpng varit öppna och släppt in ljus i mittskeppets övre regioner. På en teckning av C. G. Brunius från 1800-talets mitt syns nämligen på kortaket två takkupor, vilka utan tvekan stått i förbindelse med de nämnda öppningarna.

Valvpelarna är kvadratiska med en rätvinklig pilaster på var sida. I mittskeppet är dessa uppdragna på murarna till anfangen för mittskeppsvalven. I sidoskeppen finns överallt fyrdelade ribbvalv; mittskeppet har i långhuset fyra åttadelade ribbvalv och i koret ett stjärnvalv. Golvet är i gångarna belagt med tegel.

Sakristian med de fönsterformiga och runda blinderingarna i gaveln utgör ett stycke ovanligt god arkitektur. Portalen, som har samma form som korportalen — blott något rikare — är förskjuten något åt vänster från gavelns mittlinje. Anledningen härtill är, att i gavelns högra del funnits ett nu till det yttre igenmurat fönster. Detta liksom sakristians övriga fönster ha av allt att döma från början haft samma form som de ursprungliga fönstren i långhuset. I sakristians östfönster insattes 1944 en glasrelief, ”De tre vise männen”, ett ypperligt konstverk utfört vid Orrefors glasbruk efter ritning av Simon Gate.

Sakristians inre är ett mycket vackert rum, täckt av ett fyrdelat ribbvalv. Av dess byggnadssätt framgår, att valvet är byggt på samma gång som sakristian men senare än långhuset, hela sakristian är sålunda yngre än långhuset. Utefter väggarna löpa murade bänkar, erinrande om rummets ursprungliga funktion av vapenhus. På ytterdörren finnes ett väldigt stocklås. Ingången till långhuset har knappast kvar sin ursprungliga form; från början var den troligen gestaltad som korportalen, med vilken den torde vara ungefär samtidig. Eftersom kyrkan har en ursprunglig västportal, torde ingången på sydsidan icke ha funnits från början; rimligtvis har den tillkommit på samma gång som vapenhuset.

Medeltida kalkmålningar har under 1900-talet framtagits. Dessa, vilka måste ha utförts efter byggandet av koret, torde ha tillkommit omkring år 1500.

Tornets verkan är till stor del beroende av kontrasten mellan vita blinderingar och oputsade röda tegelytor. Särskilt vackra äro gavelröstena med höga fönsterformiga blinderingar i fallande höjder. På östra sidan finnes en svart urtavla, med grå visare och siffror och på den norra observeras en gråsten mitt i tegelmurverket; man vill göra gällande, att den satts in i ett hål som förorsakats av en kanonkula vid ryssarnas bombardemang av Båstad år 1788. I tornets södra och norra mur finnas i bottenvåningen igenmurade bågöppningar. På norra sidan finns invid nordvästra hörnet en s.k. förtagning, sträckande sig 50 skift upp på väggen. Dessa bågöppningar och förtagningar visa, att man från början tänkt sig att på ömse sidor om tornet bygga kapell, vilka genom bågöppningarna skulle ha stått i förbindelse med dettas bottenvåning. Invändigt finner man i tornets bottenvåning stora nischer i norra och södra väggen, utgörande den inre sidan av de utvändigt skönjbara bågöppningarna. På alla väggarna finns upp mot taket bågformiga avsatser, på vilka kapporna i ett valv, som dock aldig kommit till utförande, skulle ha vilat.

Den närmaste släktingen till Båstads kyrka i dess äldsta form var kyrkan i Luntertun. Vi återfinner hos denna kyrka i dess slutliga form det nästan kvadratiska, treskeppiga långhuset med ett halvrunt trapptorn vid västfasaden. Överensstämmelserna gör det troligt, att samme byggmästare varit verksam vid bägge byggena. Västgaveln på Maria-kyrkan i Båstad företer i allmänna drag en uppenbar likhet med Maria-kyrkan i Helsingborg. Mycket talar för att Helsingborgs-kyrkans sista byggnadsskede vid 1400-talets mitt varit den närmaste förebilden. S:t Olai och S:ta Maria kyrkor i Helsingör, vilka bägge synas ha stått under byggnad under tiden närmast efter 1400-talets mitt, kunna i princip ha inspirerat den korta och breda planformen.

Impulsen till att bygga högre placerade valv i mittskeppet utgick troligen från kyrkan i Halmstad, vars tvärsnitt starkt erinrar om Båstads-kyrkans och vilken stod under bygge 1462. Även för korbygget i Båstad torde förebilden ha hämtats från Halmstad. Det finns nämligen påtagliga likheter mellan utformningen av mittskeppsmurarna i bägge kyrkornas kor. Med hänsyn till förebilden skulle uppförandet av Båstad-koret ha kunnat utgöra en direkt fortsättning av långhusbygget. En ekonomisk andhämtningspaus torde dock ha varit nödvändig. En datering av koret — och sakristian — till omkring 1480 synes vara rimlig.

I tornet på Båstads kyrka ha motiv från tornet på den rivna äldre kyrkan i Landskrona och från tornet på Maria-kyrkan i Helsingborg sammanförts. Den förra kyrkan hade kapell på ömse sidor om tornet, och bågarna mellan detta och kapellen hade på bägge ställena samma mycket karakteristiska planform. Torngavlarna i Helsingborg och i Båstad äro varandra mycket lika, särskilt i fråga om blinderingarna. Såväl på Helsingborgs-tornet som på Båstads-tornet förekommer fönsterformiga blinderingar, skjutna långt ut åt hörnen, i Helsingborg i klockvåningen men i Båstad längre ned. I bägge tornen finns till funktionen svårförklariga nischer i en av tornvåningarna. Sambandet mellan de bägge byggnadsverken är uppenbart. Tornet på Maria-kyrkan i Helsingborg dateras till omkring år 1500. Obetydligt senare bör tornet på Maria-kyrkan i Båstad ha tillkommit.[424]

Takbeläggningen omlades 1911. Det gamla spåntaket ersattes med eternitskiffer. Ursprungligen skall taket ha varit täkt med bly.[425]

**Fast inredning**

Altaruppsatsen består av en arkitektonisk omramning kring en målad framställning av Golgata, utförande bakgrunden till ett snidat krucifix från omkring 1460. Ovanför altarprydnaden svävar en basunblåsande ängel. Enligt inskrifter på omramningen skänktes altarprydnaden 1791, medan Anders A. Backman var kyrkoherde.

Predikstolen, målad i vitt och försedd med förgyllda ornament, utfördes 1836 efter ritningar av arkitekten J.A. Hawerman. På pelarten bakom predikstolen är målat ett draperi i blågrått. Ett på predikstolen placerat timglas är enligt en inventarieförteckning från 1791 en gåva av skepparna Per Erlandsson och Johannes Skånberg.

Bänkinredningen är sluten, målad i grått och försedd med gula lister kring fyllningarna. På gavlarna iakttagas på sina ställen märken efter borttagna tandsnitt. Tydligen har bänkinredningen tidigare varit rikare smyckad än nu, vilket även antydes av en uppgift från 1830, enligt vilken förut ”långs åt stolraderna å ömse sidor varit helgonabilder, vilka under förra kyrkoherden prosten Backmans tid blivit borttagna”.

Orgelläktaren finns vid västra gavelväggen ovan ingången till långhuset. Här är orgelverket, som utfördes 1918 av firman J. Magnusson i Göteborg, placerad. Såväl läktare som orgelfasad äro emellertid av äldre datum. De utfördes 1792 av orgelbyggaren Jonas Ekengren från Stockholm, fasaden efter en av Ekengren ”uppgiven” ritning. Om detta betyder, att orgelbyggaren ritat fasaden, är icke klart men dock ingalunda uteslutet. Ekengrens ursprungligen till fasaden hörande, underbart skönt ljudande orgelverk är sedan 1929 uppsatt på en läktare i tornrummet bakom en fasad, ritad av arkitekten Erik Fant. Sedan 1939 finnes i koromgången uppställd en tredje orgel, utförd av Th. Frobenius i Köpenhamn.[426]

Om invigningen av gamla orgeln från 1792 står att läsa i Inrikes Tidningar från den 18 januari 1793 nr 8: ”Båstad, den 27 sept. Invånarne af detta lilla Samhälle, utmärkte för Nit och Trohet mot öfverhet och Fosterland, bekante för rådighet och behjertenhet i Krigsfaror, och inom sig sjelwe lycklige genom enighet i tänkesätt, mognad i öfverläggningar och werkställighet af goda beslut; hafwa åter gifwit et förnyadt wedermäle af deras berömwärda omtanka, at pryda sin Kyrka, som, updragen utur Ålderdomens ruiner, för närwarande täflar med de flesta i Skåne, uti ordning och anständiga decorationer; i det de, för egne medel, hos Orgel-Byggaren Herr Jonas Ekengren i Stockholm låtit förfärdiga och til detta Herrans Hus skänkt et Orgelwerk af 12 Stämmor, hwars angenäma ljud, konstiga sammansättning och täcka Ornamenter witna om Mästarens Konstfärdighet. Söndagen den 12 efter Trinitatis, blev detta wackra Orgelwerk högtideligen inwigt, på det sätt: At Prosten och Kyrkoherden Herr Magister A. A. Backman, genast efter sammanringningen, wid hwilken en ansenlig mängd Ståndpersoner och Folk från nästgränsande Städer och Landsförsamlingar tilhopa kommo, tillika med sin Adjunct i Mässe-Skrud trädde för Altaret, under det en Psalm, utan Musik afsöngs; hwarefter Hr. Prosten, från Predikstolen, med wanlig styrka och prydelighet, höll et Inwignings-Tal, i anledning af orden i Davids Psalm 84: v. 2, 3. O huru lustige äro Dina Boningar HERre Zebaot m.m. Efter hwars slut Herr Prosten återtog sit rum wid Altaret, medan N:o 76 söngs under full Orgel-Musik, som den dagen uppfördes af Konstnären Hr. Ekengren sjelf. Med förnyad Introductions-Musik begyntes allmänna Gudstjensten, hwars högtidlighet ökades, genom en til Inwignings-Ämnet lämpad Aria, hwilken före Predikan af de bästa röster blef afsungen. Sedan Gudstjensten war slutad, församlades et talrikt Sälskap af Båstads Prästerskap och Inwånare, jämte främmande Stånds-Personer, till middagen hos Handelsmannen Herr Jurgen Agardh, hwilken, så i anseende til början, som fullkommandet af detta Orgelwerk hufwudsakeligen bidragit.”[427]

Kyrktuppen på tornets gavelspets är tillverkad av koppar och årtalet 1874 är inristat på tuppens ena sida.[428]

**Inventarier**

Kyrkan har två dopfuntar. Den äldre är huggen ur ett kubiskt gråstensblock och försedd med en skålformig fördjupning på ovansidan. På en sida finns några upphöjda skrivtecken, vilka man velat tolka som ”Per Knutsson”, och längs övre kanten läsas bokstäverna KP NI. Funten torde vara ungefär jämnårig med kyrkan. Den andra funten är av svarvat trä och målad i grått och gult; den nämnes i en inventarieförteckning från 1791. På funten ligger ett stort fat av pressad mässing, tillverkat i Nürnberg under 1500-talets senare hälft, säkerligen för profant bruk.Brättet har följande inskrift: ”Anno 1662 Iens Mortensen Hallender og Iahanne Bens dater forere dette fad til Booste Kierck”.

Träskulpturen Maria med Jesus-barnet i knät är snidad omkring 1460, av vissa ålderdomliga stildrag att döma troligen med en äldre berömd Maria-skulptur som förebild.

Av nummertavlor finns två par, bägge paren med rikt snidade ramar. De två tavlor, som är uppsatta i sidoskeppen vid bågarna mot koromgången, är nästan identiskt lika en nummertavla i Ysby kyrka. De två, som varit uppsatta på ståndare vid korbänkarna, ha tydliga inslag av rokoko i ornamentiken; på sköldar läsas initialerna ”CIS”, ”TMD” och ”Anno 1760”, respektive ”IPS”, ”ESB” och ”Anno1764”. Bägge paren nummertavlor kunna av stilistiska skäl tillskrivas en omkring mitten av 1700-talet verksam träsnidare, klockaren Tue Falk i Hasslöv.

Ett stort golvur har gråmålat träfodral med gula lister; det skänktes 1803 av urmakaren Jöns Mårtensson och dennes hustru Anna Lena; ”fouteralet med allt tillbehör” var en gåva av grov- och klensmeden Johannes Nordström och dennes hustru Petronella.

Bland kyrkans ljusredskap förtjäna två malmkronor att nämnas. Den med åtta armar i en krets har upptill en krans av prydnadsarmar av det slag som anses utmärka kronor av den undert åren 1668-1720 vid Skultuna bruk i Västmanland verksamme krongjutaren Hans Hornafwer. Den andra kronan med 16 armar fördelade på två kretsar har på det stora klotet nedtill förjande inskrift: ”Er denne krone af Hans Iensen Skierne med sin kierre hvstrv Marrene Mans dotter vdi Gvds namn til Basted kierke foretet anno 1662 den 7 september”

Kyrkklockor och kyrkringning

Kyrkan har tre klockor, alla hängande i tornets översta våning. Lillklockan har inskriften: ”Iochumb Elles hadt mich ge gossen 1663”. Mellanklockan är gjuten av Jens Jensen i Halmstad 1635. Storklockan är gjuten av M. och O. Ohlsson i Ystad och skänkt 1927 av Ludvig Nobel och hans hustru.[429]

Före 1927 fanns i kyrktornet en större och en mindre klocka. De hängde i öppna gluggar, som vette mot öster och var utsatta för vind och regn. Själaringning ringdes med båda klockorna. Om inget annat var bestämt pågick den en halv timme med början klockan 10. För mindre barn påbörjades ringningen klockan en kvart i 10 och höll på i en kvart. Det kunde hända att anhöriga till avlidna bad om ringning i tre kvart. Då måste vi vara tre i tornet eftersom en så lång ringning med dåvarande storklockan var mycket påfrestande i synnerhet vintertid då oljan i lagren stelnade.

Kyrkoherde Sjöstedt bestämde emellertid att tiden för själaringning skulle vara lika för alla och pågå en halv timma. Senare hängdes klockorna i en stapel inne i tornet. Efter den tredje klockans tillkomst och om det gällde en man påbörjades och avslutades själaringningen med storklockan. Var det en kvinna som avlidit avslutades ringningen med mellanklockan.

Före den Nobelska klockans tillkomst ringdes första gång en timme före högmässans början med dåvarande storklockan, en kvart före med lillklockan (”Prästringning”) samt slutligen sammanringning med båda klockorna. Efter den tredje klockans tillkomst ringdes första gången två timmar före gudstjänstens början med storklockan, andra gången en timme före med mellanklockan samt sammanringning med alla tre klockorna. Klämtning 9 slag efter gudstjänstens slut. Men vid mindre gudstjänster såsom veckopredikningar och aftonbön begagnades endast de två mindre klockorna. Vid begravningar ringdes på samma sätt som vid själaringningen.

Sommarringning (Angelusringning) pågick från slutet av 1920-talet från den 1 maj till den 30 september klockan 8 på morgonen med lillklockan och klockan 8.30 på kvällen med mellanklockan, lördagskvällar med storklockan. Från midsommartid till mitten av augusti skedde aftonringning i samband med aftonbön (kompletorium) och på onsdagskvällarnas musikstunder. Klämtning med 9 slag utfördes efter aftonbönens slut, annars omedelbart efter ringningen. Efter aftonbönernas slut i mitten på augusti utfördes kvällsringningen i solnedgången.

På tal om denna ringning erinrar jag mig en episod på en kyrkostämma. Fiskare Pettersson opponerade sig mot det myckna ”skramlandet” från kyrkan och tyckte att det störde dem som bodde i närheten alltför mycket. Men gamle G.W. Brandquist gick genast till motattack. Han tyckte inte ringningen kunde vara störande. Det var tvärtom en gammal vacker sed i kyrkorna landet runt, menade han. ”Men”, sade Brandquist, ”vi vet ju sen gammalt att häxor och troll inte tycker om klockringning!” Kommentaren utlöste skratt och applåder.[430]

Prästgårdar

Enligt storskiftet 1769 var marken strax väster om kyrkan betecknad som prästgårdstomt. Enligt fastighetskartan 1814 är tomten benämnd ”Obebygda Prästetomten, innehaves af Herr Kyrkoherden W. Fast”. Om en prästgård har legat där tidigare är osäkert, men det har berättats att så har varit fallet. På mitten av 1700-talet skll prästgården legat på nuvarande Hamngata

Klockare, kantorer och orgeltrampare

Den förste klockaren med namnet Pommer hette Jeppe (1746-1812). Han hade ”lärt orgelverket av en habil organist i Hässlunda” och som ”musikgesäll” blev han klockare i Båstad 1773. Denne Jeppe Pommer brukade under sommaraftnarna spela till dans på fiol i Pershögs vackra bokskog, och han satt då under en större bok, som sedan kallades ”Klockareboken”. Kring denna fanns länge kvar stensättningar, som utgjort ”dansgolvet”. Men hans musikaliska ambitioner sträckte sig längre. Han hängde en mängd glasbitar i bokens grenar och när sommarvinden satte dem i rörelse hördes sällsamma toner, en sorts ”sfärernas musik”.

Jeppes son Andreas (1781-1837) blev faderns efterträdare, och han i sin tur efterträddes av sonen Johannes E. Pommer (1844-1916).

När tjänsten ledigförklarades efter Johannes Pommer uppsattes Jan Paulin Thulin på första förslagsrummet. Han utnämndes till kantor 12 mars 1890 och tjänstgjorde till 1916.

Efter kantor Thulin kom Albert Runbäck. Han tillträdde tjänsten 1917 och avgick 1959.[431] Runbäck avlade vid 17 års ålder organistexamen i Lund 1911 och vid Kungl. Musikkonservatorim i Stockholm 1913 samt slutligen kyrkosångarexamen i Uppsala 1914. Han var känd och uppskattad som kyrkomusiker långt utanför det egna landets gränser. Som orgelspelare hörde han till de allra främsta och han har dessutom berikat kyrkomusiken med många kompositioner, de flesta bearbetningar av koraler och gamla melodier. Runbäck har vidare komponerat musik för solosånger och utgivit flera kyrkomusikaliska böcker. Mest känd är han kanske ändå för de sång- och musikstunder han sommartid gav i Båstads kyrka varje onsdag- och söndagskväll. Det var sällsynt med orgelkonserter av sådan kvalité som dessa och hos många sommargäster och ortsbor blev musikstunderna något av en institution, som man hade svårt för att undvara. Vidare har Runbäck genom radion nått en stor och begeistrad publik. Han medverkade också i de upptagningar i kyrkomusiken som Radiotjänst gjort för sina program, däribland inspelningar från Båstads kyrka. Båstads kyrkokör, som under hans skickliga ledning, utvecklades på ett storstilat sätt. En medlem av kören var vår så berömda operasångerska Birgit Nilsson och det är ingen överdrift att påstå att det var han som först upptäckte hennes verkliga talanger.[432]

Orgeltrampning var en syssla nog så viktig. I en fastighetsförteckning från 1814 återfinns en orgeltrampare vid namn Åke.[433] Kyrkoväktare Nils Petter Brask var orgeltrampare sedan han avslutat sin tjänst 1979 fram till sin död 1880.[434]

Kyrkoväktare

Kyrkoväktare Nils Petter Brask innehade tjänsten från 1869 till1879 och var därefter orgeltrampare fram till sin död 1880. Han var tillika bagare och ganska förmögen, men vid den stora branden år 1870 förlorade han fastighet och lösöre, däribland fyra amerikanska guldmynt till ett värde av 10 riksdaler. Då det var svårt för många av de brandskadade att själva baka sitt bröd, uppdrog Nödhjälpskommittén åt Brask att baka och för detta arbete erhöll han 10 riksdaler.

Brasks efterträdare blev år 1879 Ola Ohlsson, som var född i Yderhult uppe på åsen. Hans årliga lön var 150 riksdaler. När han slutade sin tjänst år 1932 hade arvodet stigit till 200. ”Ola Ringare”, som han allmänt kallades tjänstgjorde under fem kyrkoherdar, nämligen Sven Malmborg, Per Grewell, Natan Olssonn, Johan Sinius Sjöstedt och Olof Hoger.

Ola Ringare hade sinne för affärer. Han byggde 1879 sitt första hus (Kyrkan 3, Kyrkogatan 16) i Kyrkogatan längst upp intill kyrkan. Han hade köpt en större lycka från kyrkan och neråt för 2.000 kr. av sjökapten Nilsson i Strandgatan (Turistgården). Efterhand sålde han från tomter till badgäster, bl.a. till major Löwegren, som uppförde den pampiga villan, som senare fick namnet Sigridshof (Kyrkan 2, Kyrkogatan 12). Själv behöll Ola ett stort område nedanför kyrkogårdsmuren och efterhand byggde han nya hus av olika storlek och arkitektur i en idyllisk miljö. (Av många kallad ”Olasa går”.) Här tränade en gång Båstads Musikkår på den tiden då ”kalkbrännarepågarna” var dominanta musikpersonligheter. Ljudet från Olasa veranda blev tidvis så öronbedövande att Olasa ko, som betde utanför blev skrämd. Olas mor beklagades sig för en grannkvinna. ”Di tudar å di ludar å skrämmer Olasa ko.”

Ola Ringare dog 1941. Denne gode och trogne tjänare ligger begravd under en vacker gravsten vid ingången till kyrkogården.

Ola efterträddes av sin fosterson Hugo Pettersson. Som liten och fattig pojke blev han Olas hjälpreda och ett av hans första förtroendeuppdrag var att varsko ringarna i tornet när begravningstågen nalkades. Vid begravningar förr samlades man vanligen i sorgehusen. ”Prästabonnen” körde likvagnen och efter denna gick de sörjande. Från kyrktornet kunde Hugo sikta processionen när den kom vid Kruses affär på Lyckebacken. Kom begravningståget däremot nere från Agardhsgatan måste Hugo stå i Hamngatan och ge klartecken upp mot tornet.

I en liten koja vid Killebacken föddes Hugo Pettersson. Modern kom från ett välbärgat styrmanshem och hennes morbror var klockare Johannes Pommer. Men omständigheterna gjorde att hon själv måste försörja sina tre små barn. Nöden stod ofta för dörren. Bättre blev det sedan hon fått anställning på Hotell Viktoria, som då förestods av fröken Anna Schweitz, som sedan gifte sig med fabrikör Axel Graff. Fröken Schweitz var en dam med hjärtat på rätta stället och hon sände mycket mat till det fattiga hemmet. Men så blev fru Pettersson sjuk och kunde inte arbeta. Fattigvårdsstyrelsens ordförande beviljade bara ett bidrag på 2 kronor i veckan till familjens försörjning.

Men Hugo hade trots allt många ljusa barndomsminnen. Han talade om glada lekar på ”gröningen” nedanför Killebacken och om utfärder med kamrater till Malens skog.

Efter moderns död tog Ola Ringare hand om honom och hans bror och efterhand blev Hugo ”Olasa Hugo” och kyrkväktarens allt i allo.[435]

**Kyrkogård**

Kyrkogården omgärdas idag av en mur, mot norr av en äldre mur, renoverad på 1990-talet. De övriga sidorna av en mur är uppförda på 1950-talet. I Båstads Tidningen från den 15 juni 1883 framgår det att kyrkostämman beslutat ersätta den gamla kyrkogårdsmuren åt Torekov och torget med haktornshäck. Hamnbolaget erbjöds samtidigt att använda sten från den gamla muren till utbyggnad i hamnen.[436]

Nya kyrkogården upp mot Pershögsskogen tillkom i början av 1930-talet.[437]

Urnlunden på nya kyrkogården anlades omkring 1950. Anläggningskommittén bestod av kommunalkamrer Östen Kärulfgård, ordf., boktryckare Bernhard Svensson, dir. Walfrid Nyh, kyrkofullmäktiges ordf. landstingsmannen Paul Hammarlund samt fru Sigrid Carlsson. Anläggningen har utformats av trädgårdsarkitekt G. V. Wahlberg, Malmö och entreprenör har varit trädgårdsanläggare H. Hammar, Helsingborg. Kontrollant för arbetet har varit chefsträdgårdsmästare Oscar Fjellmar, Norrviken.[438]

  1. [424] Bjärebygden 1959
  2. [425] Badgästen, 1911
  3. [426] Bjärebygden 1959
  4. [427] Bjärebygden 1962, sid.26
  5. [428] Observerat vid byggnadsställningen 2014.
  6. [429] Bjärebygden 1959
  7. [430] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  8. [431] Tidn.klipp NST, Axel Lundell, Bjäre Släktring, Båstad-projektet, Dagmar Mannebäck och Lennart Hansson (Dis-syd)
  9. [432] Tidn.klipp med anledning av hans 60-årsdag
  10. [433] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  11. [434] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  12. [435] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  13. [436] Båstad Tidning, 1883
  14. [437] Muntlig eller okänd källa
  15. [438] Tidn.klipp

Laxen 9 – Köpmansgatan 23

Schonbergska gården

Gården, som förstördes i branden 1870, ägdes i början av 1800-talet av skepparen Magnus Schonberg och kallades allmänt för Schonbergska gården. Sterbhuset sålde gården till handelsfirman A. Olander och Son. Sedan firman försatts i konkurs förvärvades fastigheten av änkefru Petronella Hederstierna den 9 november 1833. Fru Hederstierna och hennes man hade tidigare innehaft Axelstorpsgården och hennes bror, sjökapten och stadsförman Magnus Falk, ägde Falkagården (Agardhsgatan 53).[439]

Fru Hederstiernas svärson C.A. Nilsson övertog därefter fastigheten. Nilsson var Båstads Sparbanks ordförande från 1862 till 1894 samt också dess räkenskapsförare. Här i gården inrymdes bankens första lokaler. I stadgarna för banken från denna tid står bl.a. ”Insättningar af mindre summor på fulla Riksdaler eller öre emottages Lördagen i hvarje wecka kl. emellan 2-4 eftermiddagen,…………Uttagningar ur Sparbanken af insatte medelbör äfven ske å Lördagen kl. emellan 3-4………” I Sparbankens protokoll från den 26 juni 1870 kan man läsa ”I anledning av den svåra eldsvåda, som den 9 ds övergick Båstads samhälle och under vilken räkenskapsföraren i härvarande Sparbank C.A. Nilsson med uppoffrande av sina egna tillhörigheter räddade Sparbankens räkenskaper, Kassa och säkerhetshandlingar, med undantag av protokollsboken som uppbrändes, så bevilja vi att till nämnde Nilsson må därför ur bankens enskilda fond genast utbetalas 500 Rd Rmt……..” Nilsson återuppförde gården och bankens lokaler fanns kvar här till 1919. /4/ Den nya byggnaden uppfördes i tegel med en vinkelbyggnad längs Ordensgatan som bl.a. inrymde brygghus och stor bakugn. Arbetet utfördes av byggmästare Åkesson från Halmstad.

Nilssons dotter gifte sig med löjtnant Ernst von Hauswolff och de övertog sedan fastigheten. Även von Hausswolff var Sparbankens räkenskapsförare (1893-1910).

Nästa ägare till fastigheten blev åter en svärson. År 1924 övertog bankdirektör Josef Elmlund (son till kronolänsman August Elmlund) och hans fru Gulli von Hausswolff gården.[440]

  1. [439] NST, omkr. 1960
  2. [440] Båstads Sparbnk 100 år, 1959 samt muntlig eller okänd källa

Laxen 8 – Köpmansgatan 25

Byggnaden är uppförd strax efter branden 1870 av apotekare Olof Emerentius Morén. Han innehade apoteket 1862-1874 och efterträddes av Otto Emanuel Centerwall. Både Morén och Centerwall bedrev samtidigt med apoteket även bokhandel.

År 1891 tillträdde apotekare Fritz August Kull. Han var en av de sista i landet som hade apoteksrörelse som personligt privilegium på livstid. För utom apoteket hade Kull också tillverkning av mineralvatten och läskedrycker. På apoteksfastigheten, som på den tiden sträckte sig långt ner mot Agardhsgatan, planterade han fruktträd och han får anses som pionjär inom fruktodlingen i Båstad. Apotekare Kull dog 1939 över 90 år gammal.[441]

Apoteket flyttades 1942 till kommunens nya fastighet vid Ängelholmsvägen (Musikhuset) och året därpå förvärvades fastigheten av Edvard Nilsson.[442]

  1. [441] HP; Axel Lundell, 1978
  2. [442] Muntlig eller okänd källa

Laxen 6 – Köpmansgatan 29-31

Hotell Båstad

Byggnaden är troligen uppförd i slutet av 1800-talet. Från omkring 1890 bedrev fröknarna Josefina Nilsson och Oscara Rådberg pensionatsrörelse här. Josefina var dotter till sjökapten J.G. Nilsson här i Båstad, medan Oscara kom från Norrköping.[443] ”En animerad nyårsbal afdansdes den 2 januari å Hotell Båstad. Tillslutningen till festen hade varit ganska liflig och öfver ett femtiotal personer från köpingen och dess omnejd deltogo i tillställningen. Stora salen – förrästen en utmärkt danssal – och den angränsande delen af öfvre våningen var rikt eklärerad och rummen i sin nya montering togo sig väl ut. Supé serverades i matsalen inunder. Saken synes vinna efterföljd, ty på lördag lär ungdommen inom hantverksklassen skola arrangera en ny bal.”[444] Namnet på matserveringen ”Randiga taket” kommer från denna tid. Varannan plåtvåd på taket var målad gul. ”Däremot var det ej värt att gå ner i ‘Randiga Taket’, ty fröken Josefina Nilsson var en skarp kvinna.”[445] Omkring 1910 lämnade fröknarna Nilsson och Rådberg pensionatet.

Den 1 april 1911 stod en genomgripande om- och tillbyggnad klar. Hotell Båstad (Randiga Taket) ägdes vid den här tiden av Ludvig Nobel. Byggmästare var C. Andersson, måleriarbetena var utförda av firman Lindahl & Andreasson och VVS-arbetena av firman Frans G. Larsson & Son. Restaurangen innehades av Båstads Spritaktiebolag och förestods av källarmästare Hjalmar Falk.

En annons i tidningen Badgästen 1911 lyder; ”Hotell Båstad (Randiga Taket) Förstklassig restaurant. Stor matsal med härlig utsikt öfver hafvet, ljusa trefliga kaférum, väl möblerade resanderum samt i allt modernt och hygieniskt inrättadt. Moderata priser. För längre inackordering tillämpas särskilt billiga priser. Tel. 58 Vördsamt HJ. Falk.”[446]

Efter Falk, som blev chef för Strand, kom Susanne Schweitz för en kort tid och därefter blev dir. Walfrid Nyh chef för hotellet.

Nästa genomgripande om- och tillbyggnad utfördes i slutet av 1920-talet efter ritningar av arkitekt Karl Güettler och med J.B. Höjman som byggmästare. Hela byggnaden, som stod klar 1928, inreddes i smakfull stil med bl.a. matsal på bottenvåningen och hotellrum på andra och tredje våning. Under W. Nyhs tid (1930- och1940-talen) anses hotellet haft sin glansperiod. I byggnadens östra del var Systembolaget inrymt under 1930 talet.

Olof Nobel sålde 1953 hotellet till källarmästare Lars Marcus.[447]

Efter många ägare företogs en genomgripande renovering i början av 1980-talet.[448]

  1. [443] Erik Rådberg
  2. [444] Båstads Tidning 6 januari 1895
  3. [445] Tidn.klipp; G. N-r
  4. [446] Badgästen, 1911
  5. [447] Tidn.klipp; G. N-r
  6. [448] Muntlig eller okänd källa

Linnea 3 – Hamngatan 20

Gården (nr 61) ägdes i början av 1800-talet av tunnbindaren P. Werngren.[449]

Gården ödelades i branden 1870, men återuppfördes.

Postmästaren Henrik Olivier von Hausswolff bodde här, när han dog 1882.[450]

Linnéa 7

Kyrkogatan 1

I början av 1800-talet var fastighten en del av dåvarande prästgården. Mot slutet av århundradet ägde skepparen Nikolaus Kruse denna del. Här hade han uppfört ett förråd. Föreståndaren och senare ägaren på spannmålsmagasinet (Skansen) Edvard Sjöbäck köpte huset och byggde om det till bostadshus. Döttrarna bodde kvar här till deras död och Stiftelsen Båstad Tennis köpte det därefter, rev huset och byggde hotellannex till Skansen.[451]

Lyckebacken 2

Köpmansgatan 42

Lyckebackeskolan — Vårdcentralen

Småskolan på Lyckebacken kom till 1893. Skolan revs och vårdcentralen stod klar 1973.[452]

Malen

Malens Havsbad

”Långt innan Malen blef så där officiellt inrangerad bland västkustbadorterna hade den varit en omtyckt vistelse för några tiotal sommargäster, hvilka årligen hos ‘Roxmans’, ‘Skeppar Nilssons’, ‘Kalkbrännarens’ m.fl. funno god och billig inackordering. Dessa badgäster betraktade sig som Båstadsgäster, och Malen ansågs höra till köpingens badortsområde.

Det skyddade läget, den härliga och sunda barrskogen, stranden med sitt ordinärt breda sandbälte, där i olikhet med många hafsbad, Rivierans icke undantagna, sanden är fullständigt bunden och fördenskull lämnar andrören absolut i fred – detta och mycket annat utgjorde ovanligt gynnsamma förutsättningar för en själfständig badort.

Äran af att ha i organisationssyfte ‘upptäckt’ Malen som badort tillkommer i främsta rummet landtbrukaren C. A. Zachrisson, som vinter 1901 – 02 energiskt arbetade för att få ett badbolag till stånd. Elaka och hånfulla ord mötte honom mångestädes, isynnerhet hos dem som befarade konkurrens. I början af år 1903 konstituerades emellertid bolaget med ett minimikapital af kr. 10 000, däraf hr Z. anskaffat 8 000 på sin lista; 300 kronor, som fattades i de 10 000, tecknades vid sammanträdet. Den första styrelsen utgjordes af hrr E. Jakobsson, J. P. Johansson, C. A. Zackrisson, J. Hulthin samt handl. Wingren. Öfriga intressenter vore från Malen och närmaste bygden; endast tre aktier hade gått till Båstads köping.

Till den 15 juni stod badhuset färdigt. Å dess öfre våning, nuvarande gymnastiklokalerna, hade arrangerats restaurangrörelse, som i två år innehades af fröknarne Nilsson.

Under denna tid sköttes läkarvården af d:r C. Nilsson från Båstad. Badgästantalet visade emellertid tendens att ökas. Därför beslöt man anställa särskild läkare för badorten. Hrr Liedman och Baumgardt satte sig fördenskull i förbindelse med d:r C. A. Claus, Ramlösa, i syfte att genom honom få anvisning på duglig badläkare. Resultatet blef, att underläkaren vid Ramlösa, d:r C. Sebardt, år 1905 antogs till badläkare här. Och till hans namn har sedan badortens utveckling på allt sätt anknutit sig. Så var det genom hans bemedling fru N. (Nanny) Holmstrand, en af södra Sveriges mest populära restauratriser, kom att engagera sig hos bolaget.

I följd af dessa personskiften kom badorten att blifva en utbrytning också från Ramlösa, liksom den förut varit en utbrytning från Båstad. Det stora anseende, Malen efter blott sex år förvärfvat i hela landet, är baseradt på icke blott de naturliga förmåner, badorten kan erbjuda sina gäster utan ock det goda rykte som d:r Sebardts framstående läkareskicklighet och fru Holmstrands utmärkta bord uppbyggt och vidmakthållit.

I detta sammanhang bör ock nämnas de personliga uppoffringar, som gjorts af vissa fastighetsägare på platsen.

Så har t. ex. ofvannämnde hr Zackrisson skänkt dels ½ tunnland jord åt bolaget (den jord, på hvilken badhuset ligger), dels den stora körvägen ned till sjön. C. Hjort har likaledes upplåtit väg från namnbågen vid vattenkiosken rakt ner till sjön. Dessutom stå hans skogsägor som allmänna promenadplatser. Äfven fastighetsföreningen Concordia är och kommer att bli en viktig faktor för samhällets sunda utveckling.

Skuggan till denna ljusmålning är att söka i det läge, hvari bolagsaffärerna befinna sig. Men – Rakel kan ej vinnas på en sjuårsperiod. Nu får man finna sig med Lea.”[453]

  1. [449] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [450] Muntlig eller okänd källa
  3. [451] Muntlig eller okänd källa
  4. [452] Stranängsskolan 40 år; Marianne Orsander
  5. [453] GB:s arkiv. Sommarflugan – Bazar- och Festtidning för Malen 1909

Malen 1:41 – Roxmansvägen 7

Skogvaktarbostället – Roxmans stuga

Området, där Malens skog finns idag, var ända fram till de första 20 åren av 1800-talet ett flygsandfält. Den tidens Båstadsbor beslöt att plantera området med barrträd och därigenom binda sanden. Arbetet med planteringen slutfördes omkr. 1825. För att öva tillsyn över nyplanteringen tillsattes år 1832 en vakt vid namn Jacob Nilsson. Skogvaktarbostället byggdes 1835 av Nils Pålsson. Året därpå övertog han skogvaktarsysslan och innehade denna till 1860. Han efterträddes av Karl Roxman, som upprättade vaktsysslan till omkr. 1920. Till bostället fanns även några odlingbara åkrar.

Så småningom införlivades skogvaktarbostället i Malens Havsbad. År 1988 revs huset för att återuppföras som en kopia.[454]

Malen 1:179 el. Malen 1:192

Lyavägen

Kungsberget

Här någonstans skall vid sekelskiftet funnits en dansbana. Detta har snickare Albert Broberg berättat och han nämnde även att här förekom ständiga bråk och slagsmål mellan pojkar från åsen och Båstad.[455]

  1. [454] Muntlig eller okänd källa
  2. [455] Anders Peterson

Munktoft 3 – Munkgatan 4

Söllingshus, Villa Nova

Villan byggdes 1918 av Sölling.[466] Alex Werner köpte den 1928 för 16.500 kr.[467]

  1. [466] Tomas Peterson
  2. [467] Ludvig Nobels korrespondens 1928 (Wendt)

Musslan 13 – Agardhsgatan 43

Stolpagården

Gården är uppförd omkring 1700.[468]

Gården ägdes på 1770-talet av borgaren och skepparen Sven Petter Stolpe och hans hustru Catharina Christina (född Ollman) och betecknades Hus, tomt och hageplats n:o 79. Sven Petter avlider ca 1779 och efter Catharina Christinas död ca 1789 övertar troligen hennes brorsdotter Agneta (f. Ollman) och Jurgen Agardh gården.[469] De står som ägare vid Jurgens död 1809. Gården kallades då Stolpiska gården.[470] År 1811 förvärvar dykerikommissarie och stadsförman Jurgen Klinghamer och hans hustru Sophia (f. Agardh) fastigheten. In på 1900-talet var gården ett lantbruk med jord vid Trollbäcken. Kring sekelskiftet var den känd som auktionsplats för fårauktioner.[471]

Annons i Badgästtidningen 1912: ”Betty Anderssons Hembageri i Stolpagården, Nedre gatan, Rekommenderas. Filial hos fru Lilli Holmgren, Hjelmska gården mitt emot kyrkan.”[472]

Anders Hansson sålde gården 1917 till byggmästare Karl Andersson. Andersson lät modernisera huset 1917 och 1940.[473]

Musslan

  1. [468] Svensk bebyggelse; Skåne, 1945
  2. [469] Bjärebygden, 1959
  3. [470] Bjärebygden, 1975
  4. [471] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg samt Bjärebygden 1959 och 1975
  5. [472] Badgästtidningen 22 juni 1912
  6. [473] Svensk bebyggelse; Skåne, 1945

Neptun stg 34 – Köpmansgatan 5

Torggården

Under 1820-talet fanns i Båstad tre skolor. Två fanns i Agardhsgatan och en något högre skolform var anordnad hos kapten Ludvigsson i Öfvre gatan. Lärare var magister Olsson, bördig från Kristianstad. Disciplinen var sträng. /1/ *OBS! Olika uppfattningar om skolan fanns här eller i nuv. Bokhandlargården. Ernst Thysell /1/ skriver 1913: ”…… hos kapten Ludvigsson i Öfvre gatan, uti den fastighet, som nu bebos av Båstads kyrkoherde.” År 1913 bodde här kyrkoherde Sjöstedt. Bokhandlargården ägdes 1814 av skeppare H.J. Ludvigsson. K.A. Bjärup /2/ skriver* *: ”……en föregångare till huset, som nu rymmer Wesströmska bokhandeln, fanns en högre skolform, vars föreståndare var magister Olsson*……”[476]

Den nuvarande byggnaden uppfördes strax före sekelskiftet av en kapten Larsson. Kyrkoherde Johan Sinus Sjöstedt bodde här mellan åren 1911-1925. Hanna Nilsson köpte fastigheten 1926 och ägde huset fram till sin död på 1960-talet, då konditor Carl Andersson förvärvade det.

Såväl skolan som försäkringskassan har under kortare tider haft lokaler här. Lokalerna har även använt för konstutställningar.[477]

  1. [476] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thtsell, 1913 samt Båstads Högstadie- och Samrealskola 100 år, K.A. Bjärup, 1965
  2. [477] Muntligt eller okänd källa

Neptun stg 36 – Hamngatan 24

Fastigheten uppfördes av kustroddare Holmgren och hans fru Fina Holmgren på 1920-talet. Kustroddare Holmgrens far var skogvaktare för Rivieraskogen.[478]

  1. [478] Muntligt eller okänd källa

Neptun stg 37 – Hamngatan 22

Fastigheten uppfördes av kustroddare Henriksson 1918 eller 1919.[479]

  1. [479] Muntligt eller okänd källa

Neptun stg 39 – Köpmansgatan 1

Gamla skolhuset

”Intill år 1839 hade församlingen icke ägt någon skollokal. Men nämnda år den 14 maj avsynades ett av A. Hultberg byggt skolhus, vilket hade kostat 900 rdr Banko. Skolsalen var 5 kv. stänger 20 kv. fot. Skolhuset inrymde dessutom 2 bostadsrum, kök och spiskammare för läraren. Denna skolas förste tjänsteinnehavare hette Hellqvist. Nästa lärare blev Nils Svensson från Östra Karup. Han var halt.”[480]

Byggnaden användes för skoländamål ända fram på 1950-talet. Andra verksamheter i huset kan nämnas telegrafstation några år omkring 1910, Bjäre Härads Hembygdsförening och taxistation. Idag använder Båstad Turism lokalerna för turistbyrå och kontor.[481]

Neptun stg 39 A

Köpmansgatan 3

Folkskola — Församlingsgård

Bristen på skollokaler under senare delen av 1800-talet var stor. Då skolhuset vid torget (nuv. turistbyrån) inte kunde rymma all undervisning var man tvungen att hyra in lokaler i privata hus.

Herr Salomon Sörensen i Malmö gjorde 1879 upp två förslag till ny skolbyggnad. Det ena var en långsträckt envåningsbyggnad, det anda ett tvåvåningshus med trappgavlar. Trots att skolrådet ansåg en tvåvåningsbyggnad ”både olämlig och ful”, blev det ändå detta förslag som uppfördes år 1880. Byggmästare N. Åkerlund, Halmstad, med ett anbud på 16.640 kronor, fick i uppdrag att utföra arbetena.[482] Byggmaterialet var tegel, som lär ha levererats från tegelbruket i Ingelstorp. På taket lades skiffer. Huset inreddes med två lärarbostäder på bottenplan och två skolsalar på 2:a våningen.

Folkskolans lokaler har oftast utnyttjats som kommunala sammanträdeslokaler. En kungörelse från 1883 lyder: ”Kommunalstämma. Församlingens röstberättigade medlemmar kallas härmed till allmän kommunalstämma som hålles i folkskolans lokal, torsdagen den 20 September kl 5 e. m. ……… ……….Båstad den 8 September 1883 David Wesström.

Skolundervisningen upphörde omkring 1970, då byggnaden skänktes till församlingen för att i fortsättningen fungera som församlingsgård.[483] Sedan 1974 användes huset som församlingsgård.[484]

Gymnastiksalsbyggnaden bakom skolhuset uppfördes på 1920-talet och ändrades om till biograf på mitten av 1970-talet.[485]

  1. [480] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thtsell, 1913
  2. [481] Muntligt eller okänd källa
  3. [482] Båstads Högstadie- och Samrealskola 100 år; K.A. Bjärup, 1965
  4. [483] Muntligt eller okänd källa
  5. [484] Stranängsskolan 40 år; Marianne Orsander
  6. [485] Muntligt eller okänd källa

Pilen 15 – Trädgårdsvägen 2

I början av 1800-talet var fastigheten obebyggd och ägdes av handelsman A. Olander.[488]

Anders Christian Hallonstén köpte fastigheten 1835 av konkursboet efter firman Olander & Son. Denna tomt ingick då Hallonstén sålde sin gård vid Oxtorget (Pilen 25, Ängelholmsgatan 2) till sin svåger Carl Fredrik Höök.[489]

  1. [488] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [489] Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten

Pilen 25 – Ängelholmsvägen 2

Graffagården

Under senare delen av 1700-talet ägdes fastigheten, under nr 1, av smeden Peter Söderberg. På fastigheten fanns ett mindre bostadshus och en smedja. Söderberg avled omkring 1790 och fastigheten såldes på auktion 1792. Den nye ägaren blev hovslagaren och grovsmeden Clement Clementson från Malmö. Han hade ropat in fastigheten för sin blivande svärson tullnären Nils Hallonsténs räkning. Clementson med hustru Kjerstin och dottern Christina samt en dräng var redan före köpet bosatt på fastigheten. Nils och Christina gifte sig i slutet av 1792 men bodde de 6 första åren i en förhyrd bostad, fastighet under nr 102. Denna fastighet bör varit belägen i Agardhsgatan vid Gröna torg, kanske har det varit vid Nedre gatans östra tullbom.

Nils Hallonstén lät 1797 uppföra en större vinkelbyggnad längs Ängelholmsvägen och hit flyttar familjen. Vid sidan om tullnärs- och postsysslan ägnade sig Nils åt jordbruk. Han utökade gårdens jordareal genom köp; bl.a. förvärvade han 1794 två ”twänne jordstycken i det så kallade strandkiärr” och 1809 hälften av sädesparten nr 1 av arvingarna efter tullinspektor Johan Stridbeck.

När Gundla, äldsta dottern, vid 23 års ålder gifte sig med skepparen Carl Fredrik Höök, övertog de gården. Året var 1816. Både hennes föräldrar och morföräldrar bodde dock kvar i gården. Morfarn Clement arbetade alltjämnt i gårdens smedja.

Gundlas bror, Anders Christian, köpte gården 1827. Han hade nu efterträtt sin far som tullinspektör och postmästare. Orsaken till att kapten Höök gärna ville bli fri från gården var, att hans hustru Gundla låg illa sjuk och avled på hösten 1827. Anders Christian förvärvade 1829 ytterligare jord, en fjärdedels sädespart under nr 14, till gården. Samma år var Båstad föremål för laga skifte. År 1835 köper han en obebygd tomt invid landsvägen till Engelholm (Ängelholmsvägen 12). Tomten såldes av konkursboet efter firman Olander & Son.

Rebecca, syster till Gundla och Anders Christian och änka efter inpektor Isberg, gifte sig 1836 med sin svåger Carl Fredrik Höök. De bosatte sig i hans barndomshem i Nedre gatan (Agardhsgatan 50). Men hur det var, så längtade de tillbaka till den gamla tullinspectorsgården och 1839 köpte de gården av Anders Christian Hallonstén. Carl Fredrik köper 1845 ”Jöns Bengtssons lycka” belägen vid Lyckebacken av skepparen A.N. Graff. Lyckan kan vara den obebyggda tomt mellan gården och den tidigare inköpta tomten (Pilen 31, Ängelholmsvägen 4). Dottern Sophia drev skola för småflickor i gårdens gamla vinkelbyggnad från 1845. Sjökapten Carl Fredrik Höök dog under en resa till Riga 1849, men hans änka hade kvar gård och jordbruk till sin död 1866.

Dottern Maria och hennes man sjökapten Samuel Graff övertog gården. Sedan Samuel avlidit 1917 och Maria 1925 tillföll gården deras tre döttrar Louise, Sigrid och Maria.

Det 150-åriga valnötsträdet, vars väldiga krona beskuggade gårdsplanen, föll offer för de stränga vintrarna i början av 1940-talet och måste huggas ned.[490]

I en våldsam eldsvåda i början av 1990-talet totalförstördes byggnaden utmed Ängelholmsvägen, endast vinkelbyggnaden åt Hagalundsvägen räddades. Den skadade byggnaden återuppfördes i samma stil och storlek. Den gamla porten in till gården räddades och återställdes på sin plats.[491]

  1. [490] Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten
  2. [491] Muntlig källa

Pilen 31 – Ängelholmsvägen 4

(Jöns Bengtssons lycka ?)

Niklasgården eller Niklasa går`

I början av 1800-talet var fastigheten obebyggd och ägdes av skepparen A.N. Graff.[492]

Carl Fredrik Höök köper 1845 ”Jöns Bengtssons lycka” belägen vid Lyckebacken av skepparen A.N. Graff. Lyckan kan vara denna obebyggda tomt.[493]

Niklasgården uppfördes omkring 1900 av Niklas Nilsson. Han var född i Boarp. På Niklasgården bedrev han handel med ved och koks samt åkerirörelse, där han även hyrde ut hästar. Pensionat Svea var inrymt i 2-våningshuset. Niklas Nilsson drev även Uddens Stenkross vid Kattvik tillsammans med sin kompanjon Isak Petersson i Tarren.

Efter Niklas Nilssons död 1935 köpte John Persson fastigheten och drev charkuteri i 2-våningshuset[494]

  1. [492] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [493] Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten
  3. [494] Barbro Lundin

Repslagaren 1 – Kastanjeallén 1

Seabright

Villan uppfördes år 1901 (1900 [495]) av fiskare Berg, som hade återvänt från Amerika.[496] ”Villa Seabright byggdes av patron Åkesson.”[497]

Repslagaren 12 (tomt nr 42)

Mr G:s väg 8

Omkring 1780 flyttar Måns Andersson och hans hustru Johanna hit från grannfastigheten tomt nr 41 (Repslagaren 16, Mr G:s väg 2). Här växer deras barn upp, Jakob, Jöns, Kristina, Nils Peter och Magna Brita. Hit flyttar också Måns bror Nils. Han flyttar dock snart vidare, då han 1782 gifter sig. Johanna avlider 1801 och Måns 1812.

Sonen Nils (Peter) Månsson, som är född 1778, bor kvar på fastigheten och gifter sig omkring 1800 med Hedvig. De får barnen Jöns Peter, Jacobina, Gustav Magnus och Nils Petter. Nils, som är kronolots, avlider 1813 endast 35 år gammal. Änkan Hedvig och barnen flyttar därefter till tomt nr 41 (Repslagaren 16, Mr G:s väg 2). Troligen tar yngste sonen Nils Petter över huset, när han blir vuxen. Han och systern Jacobina bor här på 1830-talet. Båda är ogifta och barnlösa. Nils Petter avlider 1838, 25 år gammal.[498]

  1. [495] Torsten Andersson
  2. [496] Byggnadsinventering 1981, Båstads kn
  3. [497] HD 20 dec. 1959 Gustav Nylander
  4. [498] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719–1870; Bertil Koch

Repslagaren 20 – Kyrkogatan 6

Tennisstadion

Ludvig Nobel lät 1907 anlägga tennisbanor här.[501]

Björnegården

Björnegården är en tegelvilla uppförd år 1900 och vars förste ägare var familjen Ramel. Stiftelsen Båstad-Tennis inköpte villan efter Axel Berg von Lindes död.[502]

Svea

Villa Svea låg bakom landläktaren ungefär där bana 1 finns idag. [503] Den ägdes i början av 1910-talet av f.d. lantbrukare Hilbert Olsson i Kvidinge.

”Vid half 1-tiden natten till torsdagen den 28 september 1911 väcktes såväl Båstads som Malens invånare genom häftiga brandsignaler och kyrkklämtning. Det var villa Svea, en invid västra villaområdet belägen strörre trävilla i tre våningar, som härjades af elden. Elden observerades först af resehandl. P. Gran i Båstad. Omkring kl. half ett såg han att eld slog ut genom fönstret vid frontespisen å södra sidan. Gran sprang då genast till kyrkovaktmästare Olsson för att få ringt i kyrkan och därefter tillbaka till brandstället för att biträda med släktningsarbetet.

Tjänstgörande nattvakt J. E. Andersson hade då han befann sig i nedre gatan vid Helge Nilssons (Bäcken 7, Agardsgatan 28) observerat elden omkring kl. 12.35. Han sprang då till spruthuset och med tillhjälp af den där befintliga gongongen allarmerades samhället. Några misstänkta personer hade han vid sin patrullering icke observerat.

Elden hade redan fått så god näring att man på långt håll kunde se skenet. Inom loppet af helt kort var villan till grunden nedbrunnen. Intet lösöre stod att rädda.

Såväl Båstads som Malens brandkår komma tillstädes och hade stundtals ett ganska ansträngande arbete för att hålla elden från flere i närheten liggande byggnader. Sålunda hade elden fast i taket till en gammal ryggåsstuga men släktes åter.

Huru elden uppkommit vet man icke men skulle den enligt en del personers utsago ha börjat i ett hörnrum i andra våningen. Sedan villan i sommar varit uthyrd till badgäster har densamma stått obebodd, hvarför det hela förefaller mystiskt.

T. f. kronolänsman Ernst Hansson i Båstad höll under torsdags eftermiddagen förhör med åtskilliga personer, som antogos kunna ha något af vikt att berätta för att få utrönt eldens uppkomst. Omständigheter framkommo, som ganska tydligt tala för att mordbrand föreligger.

Ägaren till villan Hilbert Olsson, som är omkring 41 år gammal och ogift, anlände till Båstad i torsdags afton med 10-tåget. Omedelbart förhör med honom företogs, hvilket pågick till bortåt halftvåtiden.

Vid det första förhör under natten förklarade han sig ha vistats i Köpenhamn natten för eldsvådan och därefter återkommit till Kvidinge på förmiddagen dagen efter branden. Sedan af polisen i Köpenhamn verkställd undersökning ådagalagt oriktigheten af denna uppgift och Olsson i öfrigt invecklat sig i motsägelser, fann han sig föranlåten erkänna, att han på onsdagsnatten afrest med tåg från Helsingborg till Skottorp samt därifrån begett sig gående på järnvägslinien mot Engelholm, dock utan att ha gjort uppehåll i Båstad.

Snickare Julius Andersson i Båstad uppgaf på gifven anledning att Hilbert Olsson rest på tåget, med samma tåg som Andersson, från Helsingborg uppåt Västkustbanan kvällen före eldsvådan och antagligen varit med tåget så långt som till Båstad. Sedan Olsson i lördags blifvit ytterliggare ansatt, erkände han sig ha åstadkommit eldsvådan därigenom, då han på natten legat i villan af våda råkat välta omkull ett hus, som antändt en säng och hvarigenom elden alltså uppkommit. Då det börjat brinna hade han utan att tillkalla folk begett sig till järnvägen söder om Båstads station och sedan följt denna till Engelholm, därifrån han på mogonen kl. 6 afreste till Helsingör. Härifrån återvände han emellertid omedelbart och ankom till Kvidinge kl. half 11 f. m. Efter det sista förhöret har Olsson förklarats häktad och införpassats till kronohäktet i Engelholm.

Slutrannsakning har hållits inför Rönnebergs häradsrätt med mordbrännaren och förfalskaren Hilbert Olsson, förvisad dit från Södra Åsbo häradsrätt och Helsingborgs rådhusrätt. Han stod äfven tilltalad för förfalskning af lånehandlingar i Röstånga och Teckomatorps sparbanker. Efter öfverläggning dömde rätten — som ansåg skäl ej föreligga att invänta medicinalstyrelsens utlåtande — Olsson att för mordbrand undergå straffarbete i 6 år och vara förlustig medborgerligt förtroende 2 år utöfver strafftiden samt för förfalskning till straffarbete i 3 år och 3 månader med förlust af medborgerligt förtroende ett år öfver strafftiden eller i ena bot till straffarbete i 7 år och 9 månader och 2 års vanfrejd, samt att gälda 1400 kr. till Röstånga bank jämte 6 proc. ränta och 25 kr. till rättegångsbiträde.”[504]

Söderhagen

Villa Söderhagen är belägen i sydvästra delen av Tennisområdet.[505]

Zeta

Villa Zeta är byggd åren 1911-1912 och ligger bakom landläktaren.[506]Villan ägdes 1928 av Minne Wendt.[507]

Skagen 1-6

Pershögsgatan 2

Doktorsvillan – Tollagården

Huset uppfördes troligen omkring sekelskiftet. Kammarherre Toll lät uppföra det och kallade det Tollagården. Nästa ägare blev dr Anders Christer-Nilsson.[508]

”Villaköp. Doktor A. Christer-Nilsson i Karlskrona har till doktor G. Krikortz i Båstad försålt sin vid Pershögsgatan belägna vackra stenvilla med därtill hörande större trädgård för 28,000 kr. Tillträdes genast.”[509]

Nästa ägare var dr Krister Nilsson och efter honom blev dr Krikortz ägare. Därefter överläts fastigheten till fröknarna Andersson och Paulsson som drev pensionatsrörelse här.

Tandläkare Bertil Sandberg förvärvade sedan fastigheten och förutom bostad öppnade han här tandläkarpraktik.

På slutet av 1970-talet såldes fastigheten, villan revs och tomter avstyckades och bebyggdes.[510]

  1. [501] Bjärebygden 1973
  2. [502] Bernhard Karström
  3. [503] Bernhard Karström
  4. [504] Sammanställning av tidningsklipp fr. sept 1911 till jan. 1912
  5. [505] Bernhard Karström
  6. [506] Bernhard Karström
  7. [507] Ludvig Nobels korrespondens 1928 (Wendt)
  8. [508] Muntlig eller okänd källa
  9. [509] Sydhalland 11 maj 1909
  10. [510] Muntlig eller okänd källa

Skagen 7 – Pershögsgatan 6

Huset uppfördes i slutet av 1800-talet av tullkammarföreståndare Fredrik Blucker. Hans son August Blucker övertog fastigheten. Även han arbetade inom tullen i Båstad.

Evert Fredriksson köpte fastigheten 1954.[511]

  1. [511] Muntlig eller okänd källa

Skagen 14 – Köpmansgatan 11

Köpman H.P. Kallenberg ägde fastigheten vid branden 1870. År 1872 ansökte han i Båstads Sparbank om lån för återuppförande av sin nerbrända fastighet.[512] Han hade tidigare bott i Skeppargården (Trehörningen 11, Agardhsgatan 70).[513] År 1910 avstyckades den östra delen av fastigheten för att ge plats åt Skånska Handelsbankens nya hus (Skagen stg 26, Köpmansgatan13).

Fröken Sällström öppnade modeaffär i Kallenberg hus. Affären övertogs sedan av Inga Andersson. Under 1950- och 1960-talen fanns här sommaraffären Valdis Modeaffär. På mitten av 1970-talet revs huset för att ge plats åt Skandinaviska Enskilda Bankens nya hus.[514]

  1. [512] Båstads Sparbank 100 år, 1959
  2. [513] Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid 60
  3. [514] Muntlig eller okänd källa

Skagen stg 26 – Köpmansgatan 13

På tomten, som var en avstyckning från köpman Kallenbergs fastighet (Skagen stg 27 A, Köpmansgatan 11), uppförde Skånska Handelsbanken 1910 ett bankhus i tidstypisk jugendstil. Skånska Handelsbanken hade 1906 övertagit Båstads och kringliggande orts Folkbank, som hade startats 1883, och gick sedan själv 1919 upp i Skandinaviska Banken.[515] Bankhuset uppfördes av byggfirman Rönnberg och Gustafsson efter ritningar av arkitekterna Eve och Molin från Malmö.[516] Förutom banklokaler inrymde huset även telegrafstation (från 1910), läkarmottagning under dr Writts och dr Ströbäcks tid samt poststation. Då posten 1960 flyttade till nya lokaler i Focushuset (Argus 6, Tennisvägen 37), utnyttjades lokalerna under en kortare tid som landsfiskalskontor. Henry Peterson AB (nuv. Stig-Bertil AB) övertog därefter dessa. Stig-Bertil Svensson förvärvade i mitten av 1970-talet huset, som då hade avstyckats från den nedanför liggande trädgården. Trädgården blev senare bebyggd med ett flertal bostadshus.

Inne på gården låg fram till mitten av 1970-talet ett hus, som var bostad åt bankens vaktmästare. Huset flyttades till Torekov.[517]

  1. [515] Bjärebygden 1959
  2. [516] Sydhalland, 27 sept. 1910
  3. [517] Muntlig eller okänd källa

Skagen 29 – Köpmansgatan 7

Bergsa hörna — Tiljanders gård

Före branden 1870 låg här en köpmansgård, som vid tidigt 1800-tal ägdes av familjen Agardh.[518] På 1840-talet ägdes gården av Gelius Engellau.[519] Vid mitten av århundradet förvärvade handlanden Rudolf Tiljander gården. Till rörelsen hörde också ett bränneri som var beläget vid Hyllebäck i höjd med nuvarande villa Allunda. I delen mot gatan låg krogen Skagen, som förestods av Kjerstin Blixt eller ”Kitta på Skagen” som hon allmänt kallades.

”Då sjömännen var hemma brukade de träffas ibland på ‘Skagen’, Tiljanders krog — och namnet på krogen var ett utslag av sjömanshumor. Där residerade med makt Kersti Blixt, gemenligen kallad ‘Kitta på Skagen’. Hon var både servitris och utkastare. Tiljander hade själv bränneri, beläget uppe i Hagalundsgatan ungefär på hörnet till villa Allunda och ruinen av lagerhuset låg kvar där ännu på 1890-talet. Brännmästare var Bengt Kull, sedemera lantbrukare i Edenberga. Vid den stora branden 1870, då ‘Skagen’ låg i farozonen rullades spritfaten ut på torget, där de exploderade med välldiga knallar. På bilden härovan (*ett foto över torget med kyrkan i bakgrunden*) kan man se ingången ‘Skagen’ mellan de två stenpelarna, som upptill hade en järnring för att fastgöra hästarna, men som också kunde vara bra för den som fått litet för mycket till bästa inne hos ‘Kitta’.[520]

Branden 1870 ödelade gården. Rudolfs son August Tiljander hade efter faderns död övertagit rörelsen. ”Vi vore de första från landsbygden, som hunno in i samhället, vilket vid norra sidan redan var inhöljt i rök och lågor. Vi rusade då in i färgeriets vid torget annex, där vi slogo ut fönsterrutorna och kastade ner på gatan vävräckor och annat, vi i hast kunde komma över, samt skyndade därifrån in i huvudbyggnaden, därifrån vi med iver och ej utan fara fortsatte vårt räddningsarbete. Tiljander anlände med en vagn, som lastades med de nerkastade varorna, och körde bort dem till ‘Lars Backas’ gård, där senare envar fick ta reda på sina till färgeriet inlämnade tygräckor.Vi arbetade med brådskande iver medan elden alltmer bredde ut sig i byggnaden, i vilken det knastrade och knakade innan takstolen med ett brak störtade, måste vi skyndsamt söka oss ut för att rädda livet!”[521]

Efter branden återuppbyggdes gården och handelsrörelsen fortsatte. Krogen Skagen öppnades däremot inte igen.[522] Ett stort sortiment såldes i affären. I tidningsannonser från 1883 ges exempel som: ”Kaffe. Ehuru Kaffe stigit betydligt, säljes fortfarande ….. till de billiga priserna från 50 öre per skålpund hos Aug. Tiljander.” ”Husqvarna, Singers Symaskiner …….. ständigt på lager hos Aug. Tiljander.” ”Gamla goda Viner såsom Portvin och Sherry ….. med flera andra sorter hos Aug. Tiljander.”[523] I annexbyggnaden utmed Köpmansgatan fanns det tyngre lagervarorna, såsom salt, kol, slipstenar och cement.[524] August Tiljander var också representant för försäkringsbolaget Svea och tecknade ”alla slags Brand & Lifförsäkringar till billigaste premier”.[525]

August Tiljander hade en bror vid namn Lars. Lars var lite egen, men omtyckt i samhället. Någon har skrivit: ”Lars Tiljander hörde till det gamla Båstad och till dem på vilka Runebergs ord om Sven Duva kunna tillämpas. Ty ett dåligt huvud hade han men hjärtat det var gott och på sitt bästa solskenshumör var han en verklig glädjekälla för sin omgivning.”[526]

Båstads Tidning skriver 1896:” En avskedsfest för A. Tiljander som i dagarna lemnar Båstad för att öfertaga Hotel du Nord i Göteborg, var i går arrangerad af några vänner till honom och hans familj som också inbjudits till festen, Skolföreståndare magister R.W. Holmer tolkade de vid vackra och varma ord den saknad samhället känner af att en person, som under en tid af trettio år arbetat inom samhället och som affärsman tagit en så liflig del i dess kommunala angelägenheter, nu lemnar detsamma.”[527]

August Tiljander var en framgångsrik handelsman, men efter att ha förvärvat ett större hotell i Göteborg försämrades snart ekonomin. Hotellverksamheten slutade snart i konkurs och i mars 1897 skriver Båstads Tidning: ”Å exekutiv auktion som förrättades af kronofogden Bruzelius försåldes i går å tingshuset från hr. J. Tiljander i Båstad utmätt egendom …. Därefter försåldes hus och tomt och hageplats nr 32 Båstad hvilket inropades af handskmakare hr. Georg Berg en broson till A.B. Berg för ett pris af 20.000 kronor.”[528]

Under 1900-talet har gården uppvisat en mångsidig verksamhet. Huvudbyggnaden har bl.a. inrymt såväl Lantmannabanken som Industribanken. Den senare med bl.a. Edvard Sjöbeck som ledande person. Här har funnits diverseaffär med innehavare som Malte Lindahl och Gullbrandsson. I en badortstidning från 1905 omtalas att tandläkare Amanda Andersson har mottagning här från 15 juni till 1 sept. Skolans ständiga lokalbrist gjorde att högre folkskolan var inhyrd här på 1930-talet. Båstads Mejeris första mjölkaffär fanns på 1920-talet i husets källarplan. Fiskaffär har inrymts här från 1907, då Josef Jönsson startade den. Andra innehavare av affären kan nämnas Ivan Jeppsson, Mårtensson, Rosendahl och sist Herbert Svensson, som 1982 tillsammans med grönsakskällaren flyttade till Båstadgården (Viktoria 5, Köpmansgatan 4). Grönsakskällaren fanns här under många år och som länge innehades av Carl Svensson, ofta kallad ”Småryds-Kalle”. Fram på 1980-talet fanns här J.A. Petterssons Frisörsalong. H.B. Bergs Leksaksaffär var inrymd på hörnan fram till renoveringen 1994, då affären flyttade till i magasinsbyggnaden, det s.k. Gula huset, (Köpmansgatan 9).

I magasinsbyggnaden fanns i början av seklet fruktaffären ”Pomona”, som innehades av fru Pettersson (mor till förvaltare Axel Pettersson). Här fanns också Edward Lindwalls urmakeri och bokhandel. Bokhandeln övertogs 1904 av Berta Wesström, som 1907 överlämnade den till sin bror John Wesström. John Wesström flyttade 1914 tvärs över gatan (Viktoria 9, Köpmansgatan 12) och då bokhandelns lokaler blev lediga öppnades här ”15-öres basaren”. I dörren intill sålde fru Landelius konfektyr med bl.a. knäckstrutar som specialite.[529] Ida Dahlströms Skomagasin & Kortvaruaffär har varit inrymd här omkr. 1910.[530]

Fotograf Gerda Sölling öppnade här fotoateljé 1914. Ateljén övertog senare sonen Hans Sölling. Den upphörde 1983. I huset fanns även Wisells Skoaffär (1911-1912), Berta Fredrikssons Leksaksaffär och fram till mitten av 1980-talet Båstads Barnbeklädnasaffär. Barnbeklädnasaffären flyttade då längre bort i gatan till Effie Nilssons Manufakturs lokaler (Evald stg 112, Köpmansgatan 20). På mitten av 1980-talet revs byggnaden för att återuppbyggas med samma utseende.[531]

  1. [518] Karta öfver Tomplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [519] Släkten Hallonstén; Sven Hallonstén
  3. [520] HD?; Gustav Nylander
  4. [521] Bjärehalvön i forna tider;Emil J. Söderman, 1938
  5. [522] Muntlig eller okänd källa
  6. [523] Båstad Tidning, 1883
  7. [524] Muntlig eller okänd källa
  8. [525] Båstad Tidning, 1883
  9. [526] Muntlig eller okänd källa
  10. [527] Båstads Tidning 28 mars 1896
  11. [528] Båstads Tidning 5 mars 1897
  12. [529] Muntlig eller okänd källa
  13. [530] Badgästen, 1911
  14. [531] Muntlig eller okänd källa

Skagen stg 31 – Hamngatan 17

Huset uppfördes strax efter branden 1870 av kustvakten Axel Lindvall. Senare ägare har bl.a. varit Stockenfelt, Widengren och Götman.[533]

”Den från Helsingborgsutställnigen bekanta skärgårdsstugan exponerad därstädes af en snickerifirma från Karlskrona har inköpts af urmakare Axel Lindvall Halmstad. Herr L skall i dagarna låta uppföra stugan i sin trädgård i Båstad.”[534]

  1. [533] Muntlig eller okänd källa
  2. [534] Sydhalland,16 sept. 1903

Skagen stg 30 – Hamngatan 13

Hårdska gården

”Här låg före branden 1870 den Hårdska gården. Kapten Hård, en tysk officer, som under 1700-talet emigrerade till Sverige och bosatte sig här för att bli skeppare. Hans fru var av den förnäma Båstadssläkten Clausson. Sonen Christoffer Hård, som också var skeppare, övertog gården efter föräldrarna, vilka hade avlidit av rödsot. Det gamla huset som vette mot Agardhsgatan lät Hård rulla över mot Hamngatan. Under en följd av år bedrevs här vidskepelse med det flyttade huset. Det ansågs kunna förläna värkbrutna och ‘vrickade’ bot, om de lyfte ett tag i ena hörnan. Christoffer Hårds dotter gifte sig med en handlare Schonberg som därefter övertog gården. Församlingen inköpte fastigheten efter Schonberg och här var Högre Folkskolan inrymd fram till 1870, då huset förstördes i branden”.[535]

Fastigheten återuppfördes efter branden. På 1880-talet ägdes den av en bankdirektör F. Lundqvist från Malmö. År 1917 ägdes huset av kyrkoherde A.B. Magni från Gråbo. Samma år flyttade fiskhandlare Ivar Jeppsson hit från Västangård. Han innehade fiskaffären i Berg fastighet vid torget (Skagen stg 33, Köpmansgatan 7) . Jeppsson dog strax efter familjen flyttat hit och hans fru Ida Jeppsson öppnade då manufakturaffär här. Omkring 1930 ägdes fastigheten av Nya Fiskaffären, Anna Winbladh.[536]

Skottorps slott

Skummeslövs socken

Skottorp var redan på 1300-talet en sätesgård. Den tidigaste ägare man känner till skall ha varit Anders Nilsson Järnskägg. Bland ägarna till godset kan nämnas ätterna Posse, Rosencrant och Coyet. Slottet, som är från 1670-talet, skapades av Nicodemus Tessin d. ä. Karl XI och Ulrika Elenora vigdes här 1680. Slottet ägdes och beboddes då av hovkansleren Örnstedt, som ”hos Konungen stod uti utmärkt nåd”. I slutet av 1700-talet ägdes slottet av en kapten von Krassow. Vid arvsskiftet avsöndrades Nya Skottorp, som var beläget norr om Gamla Skottorp. Det nya godset erhöll också säterifrihet. På 1820-talet ägdes och beboddes Nya Skottorp av ryttmästare Moritz von Krassow.

Kommerserådet Peter Möller köpte Gamla Skottorp 1813. Han lät utföra en fullständig ombyggnad helt i empirestil 1816 – 1828 efter ritningar av Carl Fredric Sundwall. Nästa ägare var Peter Möllers fosterson, också han med namnet Peter Möller (adlad von Möller 1860). [537]

  1. [535] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  2. [536] Pantbrev samt muntlig eller okänd källa
  3. [537] Hllands historia och beskrivning; S.P. Bexell, nyutgåva 1925

Staren stg 89 – Agardhsgatan 20

Nuvarande hus uppfördes strax efter branden 1870 (Enl byggn.nämndens byggn.inventering är huset från 1882.). År 1882 återvände postmästare Conrad von Hausswolff hem för att överta faderns, Henrik von Hausswolf, postkontor. Här var postkontoret inrymt fram till 1910, då man flyttade in i Skånska Handelsbankens nybyggda fastighet på Köpmansgatan (Skagen stg 26, Köpmansgatan13). Hur långt tillbaka postkontoret har funnits här på fastigheten är ovisst. År 1824 inrättades i Båstad det första postkontoret. Tidigare hade man fått anlita postanstalten i Laholm. Den första postmästaren blev hovkamrerare Truls Heurlén (1824-1841). Tullinspektor Anders Christian Hallonsten (1841-1860), Johan Herman Hillerström (1860-1863), Carl Jacob Ahlbeck (1863-1866), Henrik von Hausswolff (1866-1882) och Conrad von Hausswolff (1882-1909).[541]

Hasselgränd kallades ofta förr för ”Postmästarens sträde”. Conrad von Hausswolff hade tre barn ; Stanni som var kontorist på Märta Måås-Fjetterström samt Ebba och Baltzar. Agda Karlsson övertog huset efter Stanni von Hausswolff.[542]

  1. [541] Bjärebygden 1959
  2. [542] Muntlig eller okänd källa

Staren stg 90 – Agardhsgatan 18

Krassovska villan

G. von Krassov byggde huset 1895. Han kom från Ysby och hade del i Karsefors. Hans släkt långt tillbaka hade ägt Skottorps gods.

Efter Krassov har fastigheten bl.a. ägts av apotekare Hult och godsägare Olsson.[543]

  1. [543] Muntlig eller okänd källa

Strandängen 3 – Hamngatan 1

Varmbadhuset

Det nuvarande varmbadhuset är uppförd 1894 och ersatte då det gamla som förstördes i en eldsvåda året innan.[547] Det första varmbadhuset uppfördes omkring 1860 och låg då på samma plats som nu, samt bestod av byggnad av trä, huvudsakligast ägt av hanlandena August Tiljander och A.B. Berg. Detta badhus nedbrann 1894, från vilket år det nuvarande varmbadhuset räknar sin tillkomst. Tillbyggdes 1907.[548] Båstad hade varit badort sedan 1830-talet och troligt har det funnits ett badhus sedan dess. På fotografier framgår att det gamla badhuset var en träbyggnad i ett plan med gaveln mot nordväst och att en större tillbyggnad i vinkel har utförts troligen 1891.

I badhuset kunde man få olika sorters bad. Tångbad serverades ända fram till 1945. På badhusets båda långsidor fanns fram till 1947 stora balkonger i trä. Varmbadhuset stängdes 1972 och här finns i dag bl.a. Fiskbiten och Pepes Bodega.[549]

  1. [547] Muntlig eller okänd källa
  2. [548] HP, 12 dec. 1925
  3. [549] Bernhard Karström samt muntlig eller okänd källa

Strandängen 4 – Kyrkogatan 2

Skansen

Skiftesreformerna på 1800-talet lade grunden till en explosionsartad nyodling. Effektivare jordbruksredskap och en introduktion av handelsgödsel höjde avkastningen på åkrarna. Nyodlingarna användes i stor utsträckning till havreodling. Jordbrukets uppsving gav också verkningar i städerna.[550]

Här vid hamnen uppfördes 1877 ett sädesmagasin av handelsfirman C.F. Ness i Landskrona.[551] I Landskrona fanns kanske Sveriges största spannmålshandel. Med stor klokhet och energi hade grosshandlaren C. F. Neess skapat denna stora och ansedda affär. Här låg huvudkontoret, men filialer funnos ej blott vid många järnvägsstationer inom närmaste trakten utan även i de flesta västkuststäderna ända upp till Falkenberg. Egendomligt nog och i motsats till våra nuvarande spannmålsaffärer var denna affär huvudsakligast grundad på avsättning till utlandet, mest av havre, som i stor utsträckning odlades i Halland.[552] Från jordbruken i södra Halland skeppades under 1800-talet mycket spannmål ut via Båstad. Handelsfirman bedrev spannmålshandel på bl.a. England och fick här ett modernt spannmålslager.

Byggnaden uppfördes i gult tegel från Ingelstorp och taket belades först, med papp men redan tre år efter utbyttes det mot skiffer. Skifferplattorna köptes från en skuta, som förliste utanför nuvarande Smårydsvillan. Det sägs att man än i dag vid klart väder kan se sjunkna skifferplattor på botten. Mot sjösidan reste sig en hög torkria och väster om fanns ett stort stall. Bland byggnadsarbetarna kan nämnas murare Johan Lundin (far till Rudolf Lundin) och Gustaf Andersson.

Edvard Sjöbeck blev 1878 föreståndare för magasinet och från 1895 övertog han verksamheten. Han bodde tvärs över gatan (Kyrkogatan 1, Linnéa 1).

Spannmålen transporterades med pråmar ut till de väntande skutorna på redden. Under högsäsong kunde utskeppningen sysselsätta upp till 25 personer.

Då järnvägen kom till Båstad 1885, blev denna en allvarlig konkurrent till sjöfarten. Torkrian brann 1906 och därmed avslutades spannmålshanteringen i Båstad. ”Sjöbecks magasin” blev nu lagerhus för allehanda ”bråte”.[553]

I ordningen för Aktiebolaget Skansen antogs vid dess konstituerade stämma den 19 april 1917 bl.a. bolagets verksamhet. ”Bolagets verksamhet har till föremål att efter inköp af tomten N:o 46 (128) med därå varande byggnader i Båstads köping utnyttja nämnda fastighet genom drifvande af hotellrörelse och annan i samband dermed stående rörelse.” Bolagsordningen är undertecknad av H.N. Callmer, L. Nobel och Axel Edu. Graff.[554]

Ingeniör Nobel, genom AB Västra Båstad, förvärvade 1928 byggnaden. I bolagets verksamhetsberättelse för 1928 står att bolaget ”inköpt det sk. Sjöbecksa magasinet för 30.000 kr och undergår en ombyggnad enl. ritningar av Karl Güttler. Magasinet får behålla namnet Skansen. På nedre botten inrymmes konditorirörelse, klubbrum, läkarmottagning m.m. I de två övre våningarna anordnas lokaler för diverse spel.”[555]

Det sägs att Edvard Sjöbecks döttrar föreslog namnet Skansen efter den förskansning, som lär ha uppförts strax nedanför efter det ryska anfallet 1788.

Omkring 1970 inköpte tennisförbundet byggnaden och efter en serie om- och tillbyggnader är Skansen en restaurang med rymliga konferenslokaler.[556]

Direkt väster om Skansen låg till en början en kiosk. På 1930-talet fanns här en musikpaviljong, där orkestrar konserterade sommartid.

En tennisbana anlades här senare och även ett bollplank.

År 1976 uppfördes en idrottshall, Skansenhallen kallad, av Stiftelsen för idrottsledarutbildning. Hallen revs år 2000 och stommen användes vid uppförande av en ny idrottshall i Grevie. På platsen uppfördes en hotelldel till Hotell Skansen.[557]

  1. [550] Båstads kommun, Kulturmiljövårdsprogram, 1999
  2. [551] Muntlig eller okänd källa
  3. [552] Skåne Årsbok 1929, Sällskapet Skånes Årsbok Malmö
  4. [553] HP; Axel Lundell, 3 dec. 197? samt muntlig eller okänd källa
  5. [554] Fören. Gamla Båstads arkiv – Skansen
  6. [555] Fören. Gamla Båstads arkiv – Västra Båstad, AB
  7. [556] HP; Axel Lundell, 3 dec. 197? samt muntlig eller okänd källa
  8. [557] Bernhard Karström samt muntlig eller okänd källa

Svalan 4 – Ordensgatan 8

Goodtemplarhuset

Ordenshuset eller Goodtemplarhuset uppfördes 1901 av Båstads Good-Templares Byggnadsförening. (Se vidare nedan.) Logen Båstads Vapen av IOGT hade bildats 1883. En eldsjäl för logens bildande var folkskolläraren August Fridolf. Mötena hölls till en början i hemmen hos olika logemedlemmar. Enl. tidn. klipp ang. logens 50-årsjubileum: ”…sedan en kyrkoherde Malmborg kommit till Båstad upplät han en av skolsalarna till möteslokal…”

Några av de personer, som skulle komma att betyda en hel del för logen, kan nämnas väverifabrikant C.L. Liedman, stadsförman David Wesström, skräddare Magnus Andersson och hans fru Othilda, sadelmakare C.G. Lundell, byggmästare C.G. Hansson, snickare Bernt Rönnberg, kamrer Alex Werner, direktör Philip och Oscar Hjort, boktryckare Bernhard Svensson, byggmästare J.B. Höjman, köpman Axel Ysberg, köpman Paul Hammarlund, skomakare Marcus Jönsson och många fler.

Vid sidan om den rent sociala verksamheten arbetade man för att främja folkbildningen. Bl.a. startades en litteraturcirkel som blev grunden och drivkraften till ett folkbibliotek med över 2000 band. Kulturutbudet gavs stort utrymme. Man ordnade föreläsningar, grammofonkonserter och uppträdanden av olika slag.

Sedan 1956 hade Tempelriddareutposten i Båstad sin lokal i ordenshuset. Utposten grundades 1921 på initiativ av Alex Werner.

Lokaler i huset har under åren hyrts ut till många föreningar. Även skolan har bedrivit skolundervisning här. Logen Båstads Vapen sålde fastigheten 1983.[558]

Båstads God-Templares Byggnadsförening u.p.a. En resumé över föreningens protokoll.

Vid logen Båstads Vapens sammanträde den 24 januari 1897 beslöts att bilda en byggnadsförenig för att till logen uppföra ett ordenshus. ”Efter att inom Logen frågan uppstått om anskaffande af ett eget Ordenshus, har på grund deraf ritning och kostnadsförslag till ett sådant af Logen antagits, i anledning hvaraf Logens alla medlemmar om tid idag kallats, dels att upprätta och antaga Stadgar för ‘Båstads Good Templares Byggnadsförening utan personlig ansvarighet’, dels att enligt Stadgarna, wälja styrelse, styrelsesuppleanter, revisorer och revisorsuppleanter.”

Stadgarnas innehåll är i korthet ”att inom Båstads kommun förvärva eganderätt till byggnadstomt för att derå uppföra byggnad och deruti inreda dels samlingslokaler för goodtemplarlogen Båstads Vapen i Båstad dels och lägenheter till uthyrning.” ”Medlems insats skall utgöra Fem Kronor”. Varje medlem fick högst teckna 100 andelar med undantag för logen, som efter styrelsens medgivande fick äga ett högre antal andelar. ”Andel får med Styrelsens medgivande å annan öfverlåtas, men skall den dessförinnan hafva hemskjutits åt Logen Båstads Vapen, hvilken eger att framför någon annan inlösa andelar till pris, icke överstigande vad andelen ursprungligen gällt.” Föreningens förvaltning skall handhavas av en styrelse bestående av fem ledamöter och två suppleanter. Föreningen skall dessutom välja två revisorer och en revisorsuppleant. Styrelsens ledamöter skall både vara medlemmar i föreningen och i logen. ”Styrelsen, som inom sig wäljer Ordförande, hvilken tillika är föreningens Ordförande, vice Ordförande, sekreterare och kassör, sammanträder, så ofta nödigt är påkallad, af Ordföranden eller den som dertill erhållit Styrelsens uppdrag.”

Logen antog enhällit stadgarna och valde följande styrelse. Till ledamöter valdes f. komm. ordf. David Wesström, skräddare M. Andersson, trädgårdsmästare P. Nilsson, vagnmakaren C.G. Hansson och stenhuggare C.J. Hall samt till suppleanter valdes sjömannen B.P. Pålsson och muraren C. Pettersson. Till revisorer valdes sadelmakaren C.G. Lundell och skräddaren J. Lund och till revisorsuppleant valdes banvaktaren C.P. Hansson.

Vid styrelsens första sammanträde den 3 februari 1897 valdes skräddaren M. Andersson till ordf. och stenhuggaren C.J. Hall till vice ordf. Till sekreterare utsågs vagnmakaren C.G. Hansson och till kassör f. kom. ordf. David Wesström. Styrelsen beslöt vidare att ”uppdraga åt Kassören att inlämna ansökan till Konungens Befallningshafande i Kristianstads Län, jämte verbörliga protokollsutdrag, för att få Stadgarna inregistrerade.”

Redan under föreningens första år hade man lyckats förvärva en tomt men i oktober beslutade styrelsen att på grund av den ringa utsikt att bebygga tomten bortarrendera den. Vid årssammanträdet den 3 februari 1901 lyder § 8 så här: ”Föredrog väkt förslag om försäljning af föreningens nuvarande tomt och blef detta föreningens Beslut i samband med detta behandlades frågan om inköp af en ny tomt och fick styrelsen i upprag att försälja den gamla till ett pris ej understigande 350 Kronor samt inköpa en ny för ett pris ej öfverstigande 100 (?) Kronor. Vidare uppdrogs åt styrelsen att låta uppgöra ritning till ett hus som skulle inrymma dels Samlingssal åt Logen Båstads Vapen och dels bostadslägenhet.” Vid detta årsmöte har föreningen fått en ny ordförande. Skräddaren Magnus Andersson har lämnat över ordförandeskapet till snickaren Berndt Rönnberg. Likaså har sadelmakaren C.G. Lundell fått plats i styrelsen.

Vid sammanträde med föreningens medlemmar den 3 och 5 mars 1901 förelåg ritning och arbets- och materialbeskrivning. Föreningen beslöt enhälligt att uppföra förslagna ordenshus och att anbud skulle infodras. Den 25 mars 1901 förelåg två anbud. Det ena på 4.275 kr inlämnat av Karl Gustafsson, det andra på 3.700 kr exkl. inredning inlämnat av Holmgren. Efter prutning och nollställning blev anbudsummorna 4.000 kr resp. 3.950 kr. Röstning med slutna sedlar gav beslutet att antaga Karl Gustafsson som entreprnör för ett pris av 4.000 kr.

Den 4 april 1901 beslöts att i Båstads Sparbank ”upptagande af ett inteckningslån stort 3.000 (säger Tretusen Kronor) med inteckningsrätt i föreningens inköpta tomt 788,4 qvadratmeter Nr 19 Båstad”. Vidare beslöts att utse C.G. Hansson till kontrolant vid byggnationen.

Vid sammanträde den 9 september 1901 förelåg två anbud på den tidigare beslutna ekonomibyggnaden. Ett var avgivit av Karl Gustafsson å 236 kronor, det andra av C.G. Hansson å 215 kronor. Båda ansågs för höga men efter röstning beslöts att arbetet skulle utföras av C.G. Hansson. Vid sammanträde den 28 februari 1908 beslöts att bygga den tidigare planerade verandan. Det blev C.G. Hansson som till ett pris av 500 kronor fick uppdraget att utföra den.

Föreningen förvaltade fastigheten. De anskaffade inventarier, utförde nödiga reperationer och gjorde utvändiga arbeten. De svarade för uthyrning av lokalerna. Inte bara verksamheter inom goodtemplarrörelsen hyrde lokalerna utan även föreningar som Missionsförbundet, Frälsningsarmén, Socialdemokratiska ungdomsklubben m.fl.[559]

  1. [558] Muntlig eller okänd källa
  2. [559] Båstads God-Templares Byggnadsförening, protokoll

Svalan 5 – Hasselgränd 7

Huset är troligen uppfört omkring sekelskiftet och har ägts av garvare Hultberg, svärfar till kapten Malmström.[560]

  1. [560] Muntlig eller okänd källa

Svalan 7 – Hasselgränd 1

Utmed Agardhsgatan låg tidigare ett hus som ägdes av urmakare Anton Svensson och hans fru Emma. Han hade lärt i Danmark. Urmakare Olof Andersson gick i lära hos honom. Svenssons son Percy ärvde huset och sålde det omkring 1930 till fröknarna Pettersson. De lät riva huset och uppförde det nuvarande huset i trädgården. Veterinär Vigre köpte fastigheten på 1950-talet.[561]

  1. [561] Muntlig eller okänd källa

Svalan 10 – Hasselgränd 3

Huset är uppfört på 1890-talet av kalkbruksarbetare Lundeborg. På 1920-talet ägdes huset av sadelmakare Nilsson.[562]

  1. [562] Muntlig eller okänd källa

Svalan 13 – Agardhsgatan 13

I början av 1800-talet låg här ett hus utmed Agardhsgatan och med gaveln mot Ordensgatan. I mantalslängden är fastigheten upptagen under nr 72 och ägdes av skepparen S. Greén.[563]

Efter mitten av 1800-talet ägdes fastigheten av snickaren J. Persson. (Ej klart om han var ”Lysekuttaren”). Huset ödelades i branden 1870.

Det nuvarande huset uppfördes några år efter branden 1870. En speceriaffär fanns här fram till sekelskiftet. *(Kan det vara här som Helge Nilsson startade sin affär? Se Bäcken 7 och 8.)*

Karl Viebke och Albert Broberg förvärvade fastigheten av ”Lysekuttaren”. Hans riktiga namn är glömt men han härstammade från Lysekil. Han var från början snickare men skötte senare gatubelysningen i samhället. Härav fick han sitt smeknamn. Karl Viebke övertog snart själv fastigheten. Sonen Ivan Viebke, som hade lärt till cykelreperatör hos G.W. Brandqvist, startade här 1934 egen cykelverkstad och affär.

På 1970-talet såldes fastigheten och husen byggdes om för bostadsändamål.[564]

  1. [563] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [564] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 1 – Agardhsgatan 52

Huset ägdes vid sekelskiftet av muraren Sven Petter Andersson. Han hade ett stort valnötsträd inne på gården och nötterna sålde han. Nästa ägare blev Sölling.[565]

  1. [565] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan stg 158 – Agardhsgatan 60

Huset ägdes vid sekelskiftet av muraren Johan Lundin. Sonen Rudolf Lundin övertog därefter huset.[566]

  1. [566] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan stg 164 – Agardhsgatan 62

Huset har ägts av bl.a. Hempel och kamrer Sjöholm. Här har varit skomakeri.[567]

  1. [567] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 5 – Agardhsgatan 64

Huset har bl.a. ägts av Helge Nylén och Karl Ohlsson.[568]

  1. [568] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 34 – Agardhsgatan 66

Här låg till fram på 1800-talets slut ett hus, som ägdes av barnmorskan Kjersti Sandberg. Huset ersattes med ett något mindre hus, det hus som finns här idag. Sandbergs dotter Alma, även hon barnmorska, övertog därefter huset. Hon var gift med sjökapten Frithoif Nilsson, som var son till garvare Per Nilsson). Nästa ägare var Almas dotter Ethel, som var affärsbiträde hos Sällström. Ethel bodde kvar här fram till 1970-talet, då apotekare Rootzén köpte huset.[569]

  1. [569] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 35 – Köpmansgatan 45

Här låg i början av 1800-talet ett hus med beteckningen ”hus, tomt och hageplats under Nr 101 i Båstad”. Det ägdes av lotsdrängen Andreas Gabrielsson. Efter Andreas och hans hustrus död såldes huset 1824 av deras omyndiga barn till stadsmätaren Johannes Andersson för 450 Rdl rmt. Efter Johannes och hans hustru Gunillas (f. Hallberg) död såldes huset 1860 av deras 5 söner på offentlig auktion. Högsta anbudet 450 Rdl rmt lämnades av sonen sjöman Johan Gustaf Andersson.

Redan 1865 sålde Johan Gustaf huset. Köpare var skräddarmästaren Nils Ahlström, som var uppvuxen i Skummelslöv och hans hustru Benedikta Gustafva. Köpesumman var återigen 450 Rdl rmt. I köpekontraktet finns noterat att köparen har ”rätt till tllgång till brunnen som till hälften är belägen på tomten” samt att ”jernkakelugnen som finnes i Huset åtföljes köpet, utan afgift”.

I ett brandförsäkringsbrev från 1868 får man följande beskrivning av huset: ”Hus af Korsvirke och tegel, med Yttertak af Halm, har egna wäggar å 4 sidor, uppgaflar och skiljoväggar af trä. 44 fot långt 16 fot bredt och 16 fot högt från Kroppåsen till marken. Innehåller en våning, bjelklag med vind. Inredt till 4 rum med eldstäder, Skafferi och kök med bakugn, mellan tak af bräder. Under byggnaden finnes Källare samt ½ fots hög stenfot, hvar å dock försäkring ej åstundas.” Vidare framgår att huset var fristående ”med 3ne sidor”, dvs den fjärde sidan skall ha varit sammanbyggd med intilliggande hus, vilket också framgår av tomtkartan från 1814. I försäkringsbrevet är även följande noterat: ”Wattenhämtningsstället inom 200 fot från hus å gården finnes. Brandredskapen på stället består af 1 Handspruta, 1 Brandhake, 1 Stege, 1 Swabb och 1 Ämbar, alla i oljefärg märkta med husets Nummer”. Försäkringsvärdet är upptagit till 550 Rdl rmt. Premieavgiften är dubblad till 13,32 Rdl rmt på grund av huset har halmtak.

På slutet av 1870-talet sålde Ahlström fastigheten till sin svärson skräddaren Magnus Andersson. Magnus utförde viss om- och tillbyggnad av huset. Från en av försäkringsbolaget gjord brandsyn 1880 är följande antecknat: ”Vid denna femårssyn befanns det egaren till denna brandförsäkrade Egendom låtit tillbygga en halvlänga åt nordwestra sidan av detta hus, inredd till verkstad och stående i förening med ett rum i huset. Deremot har uppförts en skorstensmurning till. Vid Synen anmälde egaren det yttre taket numra består af stickor och att yttre wäggarna äro fullständigt reverterade.” Från en brandsyn 1896 framgår det att fasaden mot gatan blivit klädd med bräder.[570]

”…….. Så hade vi finskräddare Andersson, som sytt mitt livs finaste sommarkostym och som hade så många fina döttrar, vilka alla blevo välbeställda fruar. Ett lagom högt plank skilde Anderssons tomt från nedanför liggande. Över detta plank kunde man iaktaga, vad som tilldrog sig i grannskapet. Och där var mycket att titta på: bönder, som kommo till Nordstöms smedja för att låta sko sina hästar eller som gingo upp för färgare Höjmans höga trappa för att lämna in gods till färgning.” ………..[571]

”………I ett litet lågt hus mittemot bodde skräddarmästare Andersson som tillsammams med sin fru ‘Moster Othilda’ gjorde ett storverk med att förse alla Båstadsbor med kläder. Allt gjordes för hand, ofta med nattens hjälp.” ………[572]

Efter Magnus Anderssons död såldes fastigheten 1909 till fru Maria Nilsson, Boarp. Huset revs troligen 1917. På fastigheten uppfördes senare ett affärshus som inrymde Albin Larssons Elektriska Affär. År 1939 förvärvade elektriker Carl Bengtsson fastigheten. Bengtsson hade arbetat hos Larsson mellan åren 1918-1935. Därefter drev han egen installationsfirma, vilken han nu flyttade in i det förvärvade huset. Firman upphörde i början av 1970-talet. Sedan 1930-talet har fastigheten genomgått flera om- och tillbyggnader.[573]

  1. [570] Inga och Anders Peterson
  2. [571] Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard
  3. [572] Tidn.klipp; G. N-r
  4. [573] Inga och Anders Peterson

Tegelugnslyckan stg 162 – Köpmansgatan 43

På slutet av 1800-talet ägdes huset av sjömannen Evert Paulsson och hans hustru Lina. ”……Längre ner bodde den gamle segelsömmaren Pålsson, som med sitt vita, yviga skägg fick sitta i fotografens skyltlåda som en ståtlig representant för det gamla sjöfarande Båstad. Hans son hade också farit på sjön. …….”[574] ”…….den gamle djupvattenseglaren Evert Paulsson och hans fru ‘Lina på Lyckebacken’. ……”[575]

Deras son badmästare Edvard Paulsson övertog sedan fastigheten.[576]

  1. [574] Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard
  2. [575] Tidn.klipp; G. N-r
  3. [576] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 9 – Köpmansgatan 41

Huset, som är sammanbyggt med det övre västra huset, köptes av skräddarmästare Nils Ahlström troligen i slutet av 1870-talet. Säljare kan ha varit hans svärson skräddare Magnus Andersson, då de troligen bytte hus (Se Tegelugnslyckan stg 1858). ”…….Bredvid skomakarens residerade en annan hantverkare, den beskedlige, kopparärrige skräddare Ahlström och hans maka, som var känd för sin slagfärdiga, rappa tunga.”[577] Efter Nils Ahlströms hustru Benediktas död såldes huset 1905 till handlaren A.B. Berg för 2.000 kronor. (Enl. tidn. klipp skall Ahlström ha ägt denna östra del av huset, men Edith Börrild, barnbarnsbarn till Ahlström trodde sig vara säker på att som barn besökt honom i den övre, västra delen av huset, Tegelugnslyckan 10. Det samma skall även Alex Werner, gift med Ahlströms barnbarn, ha sagt.)

På 1920-talet fanns här damfrisersalongen Salong Viola, som innehades av Ellen Andersson. År 1946 köpte Julius Johansson huset av byggmästare Gustav Lundberg.[578]

  1. [577] Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard
  2. [578] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 10 – Köpmansgatan 41

Huset, som var sammanbyggd med det nedre östra huset, ägdes vid sekelskiftet av skomakare Olsson. ”Det Baumgardtska palatset höll nästan på att kväva skomakare Olssons lilla stuga och stora Bergamott-träd där bredvid. Men det gick lika litet att göra åt den saken som att få folk att låta bli att kalla skomakaren själv för ‘Slumpen’, sedan han en gång i sin ungdom på ett kalas i sparsamt nit tömt, vad de andra gästerna lämnat kvar i sina glas. I dörren mellan det yttre paradrummet i bostaden och det inre, som var skomakarverkstad, satt ett litet fönster. Genom någon sinnrik mekanism var det så ordnat, att hur tyst och försiktigt man än öppnade ytterdörren, tittade plötsligt och utan mankemang ett ansikte i fönstret för att lika plötsligt försvinna. Det väkte alltid undran hos den lille pojken, som varje dag kom för att lämna Öresunds-Posten.”[579] ”Intill bodde skräddare Ahlström och sen skomakare Olsson. En gång om året tog denne semester. Det var oktobermarknadsdagen. I sitt svarta skägg, med glasögonen på näsan och händerna under skinnförklädet stod han utanför huset som en äkta kälkborgare.”[580] (Enl. tidn.klipp skall Olsson ha ägt denna västra del av huset, men Edith Börrild, barnbarnsbarn till skräddare Ahlström, trodde sig vara säker på att hon som barn besökt honom i det övre västra huset. I så fall skulle skomakare Olsson bott i den nedre östra delen, Tegelugnslyckan 9. Det samma skall även Alex Werner, gift med Ahlströms barnbarn, ha sagt.)

På 1940-talet användes huset som personalbostad till restaurang Jägersborg.[581]

  1. [579] Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 61
  2. [580] Tidn.klipp; G.N-r
  3. [581] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 11 – Köpmansgatan 39

Borgen – Jägersborg – Baumgardtska villan

Byggnaden uppfördes år 1894 av kapten Baumgardt och kallades allmänt ”Baumgardtska villan”. ”Kapten Baumgardt, en fin man, hade deltagit i dansk-tyska kriget 1864 och fått ett ärr efter ett sabelhugg över näsan. ‘Tapper och brav nämnas du skall som den danske Zouav.’ står det på hans gravsten.”[582] Kapten Baumgardts dotter hette Signe. Fru Baumgardts sällskapsdam var fröken Ellen Fransén. Hon var även biografpianist på Scala-biografen.

I en tidningsnotis från 1917 står: ”Fru Bert Baumgard har sålt sin stora vackra och väl inredda villa vid Lyckebacken i Båstad till fru Ragnhild Nilsson i Helsingborg med tillträde den 1 maj …”[583]

Fru Nilsson bör ha varit gift med jägmästare Nilsson, som bodde på fastigheten. Villan fick namnet Jägersborg. Nilssons söner tog sig namnet Fersing. De ägde Ranviks Plantskola.

Omkring 1940 såldes fastigheten till skeppredare Enhörning. På 1950-talet startade fru Britt Enhörning (f. Wadner) värdshus och antikvitetsaffär här. Restaurangrörelsen övertogs sedan av dir. Olle Ljunggren, som också drev Pershög. Hantverksföreningen förvärvade fastigheten 1959 och namnet blev Hantverkshuset Borgen. ”Fastigheten renoverades grundligt och tillbyggdes och restaurangen utarrenderades till källarmästare Lars Erik Thörnlund. Att förvalta en fastighet ekonomiskt kräver emellertid mycket arbete och tid. Hantverksföreningen fann därför förmånligast att sälja Borgen i synnerhet som Thörnlund var köparen.”[584]

Nästa ägare blev källarmästare Carl Christensson, ofta kallad ”Kalle på Borgen”. Han sålde fastigheten 1995.[585]

  1. [582] Tidn.klipp; G. N-r
  2. [583] Tidn.klipp 1917
  3. [584] Båstads Fabriks- och Hantverksförening 125 år, 1972
  4. [585] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 12 – Agardhsgatan 44

Böckaregården

Här låg tidigare ett gammalt hus troligen från mitten av 1700-talet. Från 1860-talet ägdes fastigheten av tunnbindaren Hans Petter Malmström. Hans Petter var far till kapten Anton Malmström.[586] I denna gård började Frälsningsarmén sitt arbete i Båstad. Det fick ett hängivet och verksamt stöd av stationsinpektoren Hans Osterman och hans varmhjärtade maka.[587] I början av 1900-talet sålde skeppare Svensson fastigheten till fröken Anna Persson. Hon drev här en tricotaffär. År 1943 förvärvade Henrik Bolin fastigheten. Han lät renovera huset. (Anna Persson passade barnen Bolin, då de var små. ??)

År 1962 totalförstördes huset i en eldsvåda.[588]

  1. [586] Muntlig eller okänd källa
  2. [587] Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60
  3. [588] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 14 – Agardhsgatan 46

Här bodde fram till 1742 Ola och Bengta Beck och deras barn Pernilla, Anders, Ingar och Anna. Troligen förstördes huset i den stora branden 1742. Familjen flyttar till tomt nr 86 (läge okänt). Sonen Anders Gudmunsson, som gifter sig vid den här tiden, flyttar till tomt nr 41 (Repslagaren 16, Mr G:s väg 2).[589]

Här låg tidigare ett gammalt hus, vilket bl.a. har ägts av garvaren Ola Samuel Andersson och hans hustru Lotta. Vid sekelskiftet 1800 – 1900 ägdes det av målaren Ludvig Larsson. Omkring 1920 köpte sotaren Adolf Nilsson fastigheten. Vid en eldsvåda 1962 totalförstördes huset. Nilsson uppförde då det nuvarande huset, där han bodde till sin död på 1970-talet.[590]

  1. [589] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch
  2. [590] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 15 – Agardhsgatan 48

Niklasgården

Fastigheten ägdes i början av 1800-talet (1814) av skeppare N. Kruce.[591] Han var född 1770 och dog 1814. Enligt mantalslängder (1795 och 1800-1811) var han ägare till fastigheten och bodde här med sin familj. Niclas var borgare och skeppare i Halmstad (då Båstad inte hade stadsrättigheter var handelsmännen tvungna att skriva in sig i en stad). [592]

Från början av 1900-talet ägdes gården av Carolina Ekelund, änka efter redaktör Carl H. Ekelund i Ängelholm och svärmor till Ernst Thysell. Här bodde hon tillsammans med sin fostermor Helena Christina Nilsson och sin svärmor Elna Ekelund. Carolina Ekelund dog 1917 och därefter såldes huset. Andra ägare till gården har varit smeden Frans Larsson, som hade smedja vid Klinkehöj och Augusta Pettersson, som var moster till rektor Bjärup.[593]

  1. [591] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [592] Båstad-projektet Dis-syd, Dagmar Mannebäck och Lennart Hansson, Bjäre Släktring
  3. [593] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan stg 150 – Agardhsgatan 50

I slutet av 1800-talet ägdes huset av kapten Andreas Johansson, som var son till kapten Johansson i Skeppargården (Trehörningen stg 179, Agardhsgatan 70). På 1920-talet fanns här charkuteriaffär, som drevs av Magda Johansson. År 1932 köptes fastigheten av målare Lindahl, som var bror till sme´n Lindahl. Nästa ägare blev fiskare David Johansson. Skräddare Sture Wallin kom till Båstad geom anställning hos skräddare Harald Hansson. Wallin startade eget skrädderi 1934 och hyrde här på 1940- och 1950-talen.[594]

  1. [594] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 17 – Köpmansgatan 37

Huset uppfördes i slutet av 1800-talet. På 1920-talet startade Anna Andersson, dotter till A.C. Andersson, pensionatrörelse här. Ivan Trapp övertog sedan rörelsen under namnet Trapps Pensionat. År 1959 köpte fru Bruckman fastigheten och tillbyggnaden mot gatan uppfördes, där Danska Glassbaren inrymdes. Övriga delen av huset användes som rumspensionat.[595]

  1. [595] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan 18 – Köpmansgatan 35

Affärsbyggnaden uppfördes på 1860-talet (1866?) av A.C. Andersson. Han bedrev här handel med specerier, järnvaror m.m. ”Köpman A.C. Andersson, ‘Krutgubben’, kallad. Långt ifrån att han fått detta namn för att han var arg av sig, tvärtom. Han hade nämligen kruthandel. På gården stod en liten stapel med en klocka och ett anslag: ‘Ring på klockan, den som krut vill köpa’. I trädgården fanns fina fruktträd och de röda astrakanerna låg där så lockande för oss busgrabbar. Men om vi gick in och tog ett par, kom gubben fram från sitt gömställe bak en trädstam och sade ‘Tag ni gärna pågar det som ligger på marken’. Annars var det vanligt att även om ett äpple eller päron ej gick och sälja, fruktsugna ungar blev bortdrivna med hugg och slag.”[596]

På 1890-talet övertog Carl Graff och J. Olsson rörelsen. Efter en kortare tids kompanjonskap blev Carl Graff ensam ägare till affären. År 1900 övertog brodern och köpmannen John Graff firman, vilket han i sin tur överlät på köpman Conrad Kruse år 1910. År 1918 förvärvade Kruse också fastigheten, varvid butiks- och lagerlokaler utvidgades och renoverades. Fastigheten omfattade ca 5.000 kvm och sträckte sig ner mot husen i Agardhsgatan. Här anlades en vacker trädgård på 1920-talet. Efter Conrad Kruses död 1937 övertog fru Kruse rörelsen med sonen Carl-Gustaf som föreståndare. Firman hade även agentur för Svenska Amerika Linjen. För boende utanför samhället fanns här postutlämning.

I källaren inrymdes under många år frisersalong. Bland innehavarna kan nämnas Einar Andersson, Wennerberg, Roos, Algot Paulsson, Erik Green och Sten Eklund. Eklund öppnade sedan pappershandel, vilken övertogs av Nils Carlsson och sist av Frank Rosendahl.

Under 1970-talet försåldes fastigheten och flera avstyckningar gjordes.[597]

  1. [596] Tidn.klipp; G. N-r
  2. [597] Muntlig eller okänd källa

Tegelugnslyckan stg 138 – Köpmansgatan 33

Vid schaktning av källare under huset på 1950-talet hittades bränd gråsten och rester av stora tegelstenar, vilket tyder på att här låg det medeltida tegelbruket som under 1500-talet försåg bl.a. flera av Danmarks slott med byggnadsmaterial. Någon arkeologisk undersökning utfördes dock aldrig.

Det hus, som finns här idag, uppfördes omkring sekelskiftet av föräldrarna till fröken Ada Ekerdal. Adas far var handlanden. Ada var modist och hade här modeaffär. Huset har sedan inrymt bl.a. Ermyrs urmakeri, Danska Glassbaren (1958), Borås Boden (numera Lady Shop) och Frank Rosendahls Tobaksaffär (numera Brobergs Tobaksaffär).[598]

  1. [598] Muntlig eller okänd källa

Tisteln 2 – Tistladalsvägen 1

Tistladal

I början av 1900-talet ägdes gården av Albert Pettersson och hans hustru Ida. Deras son Gustav övertog sedan gården. Brodern Axel bodde kvar på gården. Gustav blev den siste lantbrukaren på Tistladal. Kommunen inköpte gården på 1970-talet för bostadsbebyggelse.[599]

  1. [599] Muntlig eller okänd källa

Trehörningen stg 178 – Agardhsgatan 68

I början av 1800-talet (1814) ägdes fastigheten av smeden J. Nordström.[600] /5/

Huset ägdes i slutet av 1800-talet av smeden J.A. Nordström. Hans smedja låg uppe vid Lyckebacken. Efter Nordström inrymde smedjan Nyléns Plåtslageri. På 1950-talet flyttades byggnaden till Kattvik.[601]

”Vid sin grind strax nedanför smedjan stod under sommartiden dagen i ända smedmäster själv för att språka med de vägfarnde. Han var nu gammal och skröplig och hade lämnat arbetet i smedjan åt sina två gesäller. Gubben Nordström var samhällets störste humorist och hade alltid en skämtsam historia att berätta för den, som ville höra på. Han påstod, att han en gång i sin ungdom varit med på en sjöresa till Portugal för att hämta salt. På grund av vidriga vindar blev hemfärden så fördröjd, att saltet surnade på vägen! En annan gång omtalade han med bekymrad min för en förbipasserande, att fru X under den gångna natten somnat från sina små. Man kan förstå harmen hos den lurade, när sammanhanget blev klart. På kalasen var han muntrationsrådet, och när ‘tutningarnas’ mångfald åstadkommit en hög stämning, ledde han allsången, där det bl.a. förekom ramsan: ‘Min man han gick uppåt bron för att taga sig en motion’. Där kunde han bjuda på sitt Lysekilssnus, ett mycket sällsynt för att ej säga obefintligt märke. Varma sommardagar kunde en plågsam törst komma på honom. Men då tänkte han alltid på två av sina grannar och bröder, som kanske vore i samma belägenhet och skickade bud efter dem. Nu har bier den egenskapen, att ju mer man dricker därav, ju törstigare blir man. Därför måste trion i bersån vid vägen tömma ett betydligt antal flaskor utan att likväl kunna dricka sig otörstiga.”[602]

  1. [600] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [601] Muntlig eller okänd källa
  3. [602] Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard

Trehörningen 7 – Agardhsgatan 72

I början av 1800-talet (1814) ägdes fastigheten, bebyggd tomt under nr 103, av urmakaren J.P. Mårtensson.[603] Senare ägdes huset av handlaren J.A. Schonberg. Han och hans hustru Botilla, född Agardh, sålde fastigheten 1848 till ryttmästare Peter von Möller på Skottorp för 266 riksdaler 32 sk. banco. Något senare köpte fru Ullrika Helena Norlander fastigheten. Hon var dotter till kyrkoherde Bank i Hasslöv och änka efter den svenske konsuln Norlander i England. Fru Norlander bodde här till sin död 1875. Hennes bror kassör H.E. Bank i Eskilstorp ärvde fastigheten men sålde den 1878 till herr Å.M. Sällström.[604] Huset utmed Agardhsgatan, som troligen är byggt före 1850, har inrymt både smedja och bageri. Redan på 1880-talet fanns här bageri som drevs av Maja Lindahls fars morfar. Emma Larsson och Lisa Larsson. Bageriet upphörde i mitten av 1950-talet.[605]

  1. [603] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [604] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  3. [605] Muntlig eller okänd källa

Trehörningen 11 – Agardhsgatan 70

Skepparegården

Huset uppfördes 1806 av sjökapten L. P. Johansson, far till kapten Andreas Johansson som bodde längre fram i gatan (Tegelugnslyckan stg 150, Agardhsgatan 50).[606] Huset ägdes i mitten av 1800-talet av handlanden H.P. Kallenberg, då han hade sin handelsrörelse i Agardhsgården. Då Kallenberg flyttade upp på Köpmansgatan (Skagen 14, Köpmansgatan 11) sålde han gården till Per Sjögren från Karstorp (V. Karup). Sjögren var lärare i V. Karups ”ambulerande” folkskola och även en tid organist.[607]

Sjökaptenen Johan Gustaf Nilsson, som på 1880-talet byggt ”Turistgården”, men som av ekonomiska skäl fått sälja den och flytta till Agardhsgården (?), köpte Skeppargården sedan ekonomin blivit bättre. Uppe vid Lyckebacken (Köpmansgatan 51) i ett litet husdrev hans döttrar Anna och Lisa begravningsfirma. Under 1940- och 1950-talen drev fru Edith Larsson här under somrarna en frukt- och konfektyrkiosk.[608]

  1. [606] Tidn.klipp; Gustaf Nylander
  2. [607] Bjärebygden 1967 Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60
  3. [608] Muntlig eller okänd källa

Trehörningen 12 – Agardhsgatan 74

Makarna Arvid och Alfrida Johnsson började här sitt åkeri i blygsam skala 1909, men arbetade efterhand upp rörelsen till en av ortens största. Stall hyrdes i Berggården (Falken stg 184), där tidigare köpman Berg hållit hästar bl.a. för gästgivareskjutsarna.[609]

  1. [609] HD?;Axel

Turisten 4 – Hamngatan 5

I början av 1800-talet ägdes fastigheten av Nils Dalgren. Dåvarande hus låg nere vid Strandgatan.[610]

Fastigheten ägdes under 1800-talets senare hälft av skeppare Nikolaus Kruse. Huset klarade sig troligen från branden 1870. (Mörka fläckar på södergaveln ger stöd för detta.) Kruse, som var ägare till tre skepp, hade förråd i huset tvärs över gatan (”Sjöbecks hus”) , som han också ägde.[611]

  1. [610] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [611] Muntlig eller okänd källa

Turisten 5 – Strandgatan 18

Lugnet

I början av 1800-talet ägdes fastigheten (nr 54), som då som nu var bebyggd med ett hus längs gatan, av stranduppsyningsmannen Grönfors. Han ägde också den obebyggda tomten på andra sidan gatan. Ett ägoförhållande som än i dag råder.[612] Vid den stora branden 1870, som även drabbade husen här vid gatan, ägdes fastigheten av styrmannen C. G. Bäck och hans familj. I gården bodde också änkan Brita Pålsson och arbetaren Johannes Olsson och hans hustru.[613]

I början av 1900-talet ägdes fastigheten av sjöman Paulsson. Han flyttade senare upp i Agardhsgatan (Bäcken 2, Agardhsgatan 32).[614] Helga Johansson hade här damskrädderi på 1910-talet.[615]

Borgevad förvärvade fastigheten 1922 eller 1923.[616]

  1. [612] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [613] Mantalslängd 1870
  3. [614] Muntlig eller okänd källa
  4. [615] Badgästen, 1911
  5. [616] Muntlig eller okänd källa

Turisten 7 – Strandgatan 14

I början av 1800-talet ägdes fastigheten (nr 52) av styrmannen M. Ekström.[617]

Vid sekelskiftet bestod huset, som var uppfört efter branden 1870, av två bostäder. Den västra delen ägdes av Emma Nilsson. Kustroddare Hammarlund på Strandgården köpte denna del av Emma Nilsson. Han bodde inte här, utan upplät bostaden till sin hushållerska? Anette. Tant Anette ärvde denna delen av huset efter Hammarlund död 1922.

Den östra delen av huset ägdes av frk Lindberg, som var syster till lärare Lindberg. Efter frk Lindberg ägdes bostaden av Gunnar Palmgren som sålde den till Anettes syster Agda.[618]

  1. [617] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [618] Muntlig eller okänd källa

Turisten 15 – Strandgatan 4

I början av 1800-talet ägdes fastigheten (nr 48) av gästgivare Per Andersson. Här låg en tre-längad gård, där gathuset var sammanbyggt med grannhusen.

Nuvarande hus uppfördes på 1880-talet av apotekare Ferdinan Hansson från Laholm. Familjen Hansson ägde det fram på mitten av 1940-talet, då konstnären Corshammar köpte det.[619]

Turisten 16, 17, 18

Strandgatan 6

Turistgården

I början av 1800-talet låg här två mindre hus. Det västra ägdes av Anders Svensson och det östra av skepparen Eric Kruse.[620]

På mitten av 1800-talet såldes Kruses hus till Johan Gustaf Nilsson. Johan var född i Brunnby den 6 september 1822 och dog den 18 januari 1896. Han gifte sig den 29 december 1844 med Kerstin Jönsdotter Banck, som var född i Arildsläge Brunnby den 18 februari 1822 och dog den 9 november 1885.

De var 1847 bosatta i Båstad på tomt nr 50 (bebyggd tomt 1814). Tomt nr 50 ägdes tidigare av skeppare Eric Kruse, som avled 1833. Troligt är att Johan köpte huset av Kruses efterlevande.

Johan var skeppare och borgare i Falkenberg, men förde fartyg från Båstad. Vid den stora branden 1870 förstödes alla hus längs Strandgatan. Troligen efter branden inköpte Johan den västra fastigheten (tomt nr 49). Han ägde nu fastigheterna 49, 50, 51, 59, 65, 109 samt tomt vid sjön. På fastigheterna vid Standgatan uppförde Johan nuvarande byggnad (Turistgården). Johan ägde 3-4 fartyg, men drev även lantbruk här.

Av Johans och Kerstins 9 barn kan nämnas ingenjör Johan Martin (1858- ), Josefina (1847-1927), som tillsammans med Oscara Rådberg drev pensionatet Randiga Taket (Hotell Båstad) samt Ludvig (1849-1893), som var sjökapten och dog i Chicago 1893.

Ludvig var sedan 1873 gift med Augusta Charlotta Grönvall från Ängelholm. De fick döttrarna Anna (1874-1943) och Elisa (1875-1955). Ludvigs änka Charlotta köpte Skeppargården.[621]

Efter Johans död hölls fastighetsauktion. Båstads Tidning skriver: ”Vid auktion i måndags å sterbhusdelägarnes efter aflidna sjökaptenen J.G. Nilsson i Båstad fastigheter försåldes den vid Strandgatan naturskönt belägna gården med 2 tomter till fru L. Böving för 16000 kronor, hvarjämte en tomt inropades af postmästaren C. von Hauswolff för Båstads badanstalts aktiebolags räkning för 700 kr. De försålda fastigheterna skola tillträdas 1 april.”[622]

Efter Johans död övertog Lida Maria Böving fastigheten. Lida Maria Böving, f. Vengel, föddes den 11 maj 1846 i Danmark och dog den 8 juli 1946 i Arvika (Östra) och begravdes på Kristinehamns gamla kyrkogård.[623] Hon gifte sig 1866 med arrendatorn Paul Böving (1839-1889) från Taaborg i Danmark. De var bosatta på Ålholmen i Anderslöv. Deras barn var Karin Sophia f. 1867, Nils Preben f. 1869, Paul Axel f. 1871, Jens Osten f. 1873, Kaj Evald f. 1876, Lida Maria f. 1879, Riborg Birgitta f. 1880, Sten Werner f. 1882, Ulla Gyritha f. 1885 och Bror Georg f. 1889.

Paul Böving avled 1889 och begravdes på Anderslövs kyrkogård. Lida Maria stod nu ensam med en stor barnaskara. Hon står i ”Sveriges befolkning 1890” som hotellvärdinna[624]

Lida Maria flyttade den 1 april 1895 till Båstad och bosatte sig på en fastighet inom landroten 9, som ägdes av A.B. Berg. Med till Båstad följde barnen Paul Axel, Kaj Evald, Riborg Birgitta och Ulla Gyritha.

Två år senare, 1897, flyttade de till tomt nr 50 på Strandgatan (Turistgården). Den ägdes av sjökapten Johan Gustaf Nilssons dödsbo. Arvingarna Charlotta och hennes döttrar Anna och Elisa flyttade året därpå till tomt nr 99 (Skeppargården på Agardhsgatan). Det är mycket möjligt att Lida Maria köpte fastigheten. Här drev hon pensionatsrörelse. Dottern Riborg flyttade till Amerika 1902. Året därpå 1903 flyttade Lida Maria från Båstad till Göteborgs domkyrkoförsamling. Ny ägare till Turistgården sommaren 1904 blev handlaren Petrus Eriksson från Uppsala.[625]

Lida Maria avled 1946, 100 år gammal.

”Arrendeaffär. Handl. Petrus Eriksson i Båstad har till fröken Ingeborg Andersson i Klippan bortarrenderat Turistgårdens välkända kafé- och matsalar, belägna vid Strandgatan. Årliga arrendesumman är omkring 800 kr.”[626]

I en annons från 1912: ”Turistgårdens Restaurant Rekommenderas. God mat, låga priser. Kaffeservering i Badhusparken.”[627]

Petrus Eriksson drev pensionatsrörelsen vidare. Han lät inreda stallarna till pensionatsrum. (Stallarna bör vara de små flygelbyggnaderna mot gatan.) Träbyggnaden i öster byggdes som matsal till pensionatet. (*Denna byggnation bör ha tillkommit före 1914.*) Matsalen revs på 1990-talet, då huset såldes till en badgäst.

Efter andra världskriget (1945 – 1949) förestod Berta Sjövall ett vandrarhem som var inrymt i gården.

Marken, där tennisbanorna tvärs över gatan är anlagda, hörde tidigare till gården. Där serverades kaffe i bersåer. Eriksson skänkte sedan området till kommunen med det förbehållet att det ej fick inhägnas. Dock fick Ludvig Nobel tillstånd mot Erikssons vilja att anlägga tennisbanorna.[628]

  1. [619] Muntlig eller okänd källa
  2. [620] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  3. [621] Tomas Peterson, Eva Lenneman
  4. [622] Båstads Tidning 27 januari 1897
  5. [623] Sveriges dödbok1901-2009
  6. [624] Husförhörslängden 1880-1890 för Anderslöv, Ålholmen samt Begravda i Sverige och Sveriges befolkning.
  7. [625] Församlingsbok 1896-1904 för Båstad
  8. [626] Sydhalland 9 mars 1909
  9. [627] Badgästtidningen 22 juni 1912
  10. [628] Muntlig eller okänd källa

Turisten 20 – Strandgatan 12

I början av 1800-talet ägdes fastigheten (51) av tunnbindaren Nils Wennerberg.[629]

Det nuvarande huset uppfördes av Karström 1871 efter den stora branden året innan. Huset kostade 1000 kronor att uppföra. Familjen hade ägt fastigheten sedan 1793.[630]

  1. [629] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [630] Bernhard Karström

Turisten 21 – Strandgatan 16

Strandgården

I början av 1800-talet ägdes fastigheten (nr 53) av comissarie Tiljander. Han ägde också den obebyggda tomten på andra sidan gatan. Ett ägoförhållande som än i dag råder.[631]

Kustroddare Hammarlung byggde nuvarande hus 1895.

Märta Måås-Fjetterström köpte huset 1919. Här inredde hon förutom egen bostad även ateljé och verkstad.[632]

  1. [631] Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [632] Muntlig eller okänd källa

Turisten 23 – Agardhsgatan 7

Villa Agda, Svarta Katten

(Kandidat Strömberg, Göteborg, var inskriven badgäst här sommaren 1911.)[633]

  1. [633] Muntlig eller okänd källa

Viktoria 4 – Italienska vägen 1

”Kappsömmerskornas hus”

Det är osäkert när huset byggdes. Det kan ha varit Eric Holmgrens far som uppförde det. Thilda och Lilly Svensson ägde fastigheten fram på 1930-talet. De var kappsömmerskor och hade syateljé här. Senare ägare har varit kyrkovaktmästare John Hansson och trädgårdsmästare Gustaf Nylander.[645]

  1. [645] Muntlig eller okänd källa

Viktoria 5 – Köpmansgatan 4

Båstadgården, Viktoria

I början av 1800-talet låg här två gårdar. Efter branden 1870 uppfördes endast gästgiveriet (Hotell Viktoria) och senare uppfördes ett annex till hotellet på den västra fastigheten.

Gästgiveriet

På tomt nr 36 (nuv. huvudbyggnaden) fanns i början av 1800-talet en tre-längad gård med gatuhuset beläget ute i nuvarande Köpmansgatan. Denna gård uppförs i mitten av 1700-talet. Gårdens förste ägare är skepparen Bengt Månsson. Han var uppväxt på gården öster om (tomt nr 35), som han miste vid branden 1742. Han bygger nu upp en ny gård här på tomt nr 36. År 1754 gifter han sig med Susanna Ludvigsdotter och de har dottern Anna Johanna. Föräldrarna dör tidigt, 1756 och 1757. Dottern bor kvar i gården och gifter sig på mitten av 1770-talet med skepparen Axel Axelsson, som flyttar hit. De får sönerna Olof och Bengt. Fadern dör 1783, endast 37 år gammal. Familjen bor kvar här till år 1800.

Borgaren och skepparen Carl Jacobsson gifter sig 1803 med Jöns Petter Schonbergs dotter Anna Sofia Schonberg och flyttar hit till gården. De får dottern Petronella. Carl dör redan 1813 endast 38 år gammal.

Anna Sofias syster Katrina Petronella hade 1809 gift sig med skepparen Nils Edvard Wennerberg. De flyttar nu in i gården. Nils dör i Amsterdam året därpå 1815. Han är endast 28 år gammal och efterlämnar hustru och tre små barn.

På gården bor nu ännu en syster, nämligen Katrinas och Anna Sofias syster, Helena Elisabet, och hennes man Jöns Fredrik Agardh, som är son till Jürgen Agardh. De och deras dotter Julia bor kvar här till början av 1820-talet, då föräldrarna skiljs åt.[646]

Någon gång på 1820-talet flyttar garvare Hans Scherff (Scherven) in i gården. Han är garvare från Laholm och är sedan 1821 gift med Brita Cajsa Berg. De får tre barn. Brita är en äldre syster till Jonas Berg. Jonas kommer senare att bli stamfader för släkten Berg i Båstad. Han kommer till Båstad 1824 och får lära sig garveriyrket här hos sin svåger. Hans Scherff dör 1840 vid 55 års ålder och änkan Brita lämnar nu gården.[647]

Bagaren och gästgivaren Joh. Christ. Thulin övertar nu gården. Tillsammans med sönerna Carl och Johan driver de både bageri och gästgiveri.[648]

I ett tidningskåseri från 1851 berättar sign. Orv. Odd, dvs tidningsmannen Oskar Patrik Sturzen-Becker, om ett besök i Båstad och på gästgiveriet.

”Vi intogo i Båstad den utlofvade supèen. Den var inte dålig: 1:o bouillon i kopp! 2:o rimsaltadt fårkött med turkiska böner, 3:o orrfogel med salater, 4:o sylttårta. Jag ber er observera att man icke på alla gästgifverier i vårt kära fädernesland blir omhuldad med bouillon till aftonen, och h v i l k e n bouillon! liksom h v i l k e n sylttårta! Herr Scherber skulle i sanning icke bort skämmas för den och Båstad synes mig knappast behöfva för sin ära mer än detta. En plats, der man efter en timmas beställning erhåller en sjudande bouillon och den delikataste tårta, är icke blott af naturen ämnad till något större, men med civilisationens rätt sjelfskrifven till stadsprivilegier och representation vid våra riksdagar; Båstad går framåt, Båstad är redan framme, lefve Båstad!

Efter supèen röktes i salongen en sigarr. Efter sigarren drog man sig tillbaka till ”les petits appartements” för att efter en väl begagnad dag behagligen sluta sig i Morphei armar och drömma en ljuflig dröm om ”guld och gröna skogar”. I dessa nattens fantasier blandade sig en mängd plaskande tritoner och nymfer med humlekransar kring hufvudet och alla roande sig med att knäcka nötter i vattnet. Bland tritonerna igenkände jag personligen och påtagligen en; det var min gamle vän docenten Ljunggren i Lund, hvilken i somras gjorde uti Snällposten en trefliga beskrifningen öfver sin badsejour här i Båstad.

Efter natten kom en vacker morgon. Tupparne begynte gala, bageriet – ty med gästgifveriet är förenat ett berömdt bageri – började komma igång. Vi hade i samladt råd beslutat att tidigt denna förmiddag taga vägen öfver åsen för att i god tid hinna Torekov, dit vår äfventyrliga håg nu påskyndade våra steg.”[649]

Joh. Christ. Thulin dör 1855, men familjen driver gästgiveriet vidare.[650] Den svåra branden 1870 ödelägger även denna gård. Sonen Carl(?) den nye gästgivaren uppskattar själv sin förlust till 11.095 riksdaler, därav för möbler 1.500 riksdaler, linne av alla sorter 1.500 riksdaler, biljardbord 300 riksdaler, sängkläder 400 riksdaler och dessutom förstördes 5 vagnar, åkerbruksredskap och mycket annat, därav ett spritlager för 1000 riksdaler. Till återuppbyggnad av gästgiveriet beviljar Båstads Sparbank 1872 ett lån på 10.000 riksdaler.[651]

Annexet

Färgare Anton Engelau (1718-1792), vars släkt härstammar från Lübeck, kommer till Båstad via Helsingör och Helsingborg omkring 1750. De första åren bor familjen på tomt nr 34 (Neptun 2, Köpmansgatan 3, Församlingsgården). Hit till tomt nr 37 flyttar de 1754. Hans hustru dör 1756 och redan året därpå gifter han om sig med Brita, dotter till klockare Anders Hydelius på klockarebostället. Brita är själv änka sedan två år med tre små barn. Anton var stadsförman 1775? – 1782.[652]

Före branden 1870 låg en gård i fastighetens västra del (nuvarande annexet). Denna gård ägdes i början av 1800-talet av stadsförmannen Johan Petter Engelau.

Skomakare Anders Berggren flyttar med familj 1828 hit till Engelaus gård från sitt hus vid stranden (Repslagaren 16, Mr G:s väg 2).[653]

Vid den stora branden 1870 förstördes det gamla gästgiveriet. Det var en byggnad i 1½ plan med långfasaden ut mot torget. Någon tid efter branden uppfördes den nuvarande byggnaden av gästgivaren Carl Thulin med hjälp av Båstads Sparbank som ställde upp med lån och gästgiverirörelsen kunde fortsätta. Ansökan om lån i banken gjordes 1872-1873.

Thulin sålde fastigheten 1893 till Båstads Utminuterings- och Utskänkningsbolag. År 1900 förvärvade köpman George Berg fastigheten och bildade Båstads Hotellaktiebolag. Troligt är att det är nu som tillbyggnaden väster ut kom till. Jämförelser mellan olika fotografier tyder på detta.[654]

Båstads gästgiveris innehavare var år 1900 A.B. Berg och innehavare till Hotell Viktoria var fru Susanna Schweitz.[655]

Båstads kommun köpte fastigheten 1919 och står ännu som ägare.

Gästgiverirörelsen fortsatte efter Thulin men verksamheten förändrades snart i takt med tiden. Det är troligen nu namnet Viktoria börjar användas (I sommartidningen Badgästen från 1911 står i en annons Hotell Viktoria). Några av de personer som tog över kan nämnas: Ludvig Schweitz, som även under en tid innehade Pershög. Hans dotter Anna Schweitz drev hotellet fram till 1905, då hon gifter sig med garvare Axel Graff. Martin Liljedahl (1911), Elof Jönsson (1911-1919?). Rudolf Bengtsson (1920-1939). Fru Malin Paulsson (1940-1942). Konsul Ivar Trapp (1943). Joel Forsbrant (1944-1950), som bedrev café och conditori samt resanderum och klubbrum. Carl Andersson (1951-1970), som bedrev café och conditori. Elof Jönsson bedrev naturligtvis också hästskjutsverksamhet. Då Rudolf Bengtsson tog över fortsatte även han med skjutsverksamhet men bilen blev nu en ersättare till hästen. Åkerirörelsen upphörde 1925.

På bottenvåningen i byggnadens östra del var vid sekelskiftet utminutering av vin och spritdrycker inrymt. Från 1910-talet fanns här Båstads Kötthall. Innehvare var Harald Zackrisson och Simon Hall. Här bedrevs också köttbesiktning från 1920. Affären övertogs senare av Scan, som drev affären fram till 1960-talet. I en lokal strax intill hade Taxi under en kortare tid sin station. Under några år från 1924 fanns här Apelrydsboden. På 1930- talet bedrev fröken Karin Sjöbäck tebrödsbageri i fastigheten. Pastorsexpeditionen skall ha varit inrymd här från 1926 till 1928 i väntan på att prästgården blev byggd. På bottenvåningens västra del var Båstads Sparbank inrymd mellan åren 1919-1959.

I fastigheten fann snart kommunalmännen de utrymmen som behövdes för den allt växande förvaltningen. Vid kommunsammanslagningen 1970 hade kommunen nära nog ”lagt beslag på” hela byggnaden. Dådet nya kommunhuset vid Fridhem stod klart blev Båstadgården ”affärs- och kontorshotell”.

Bakom huvudbyggnaden ligger Viktoriaparken. Här har i början av 1900-talet funnits en dansbana.[656] ”Fullständig matservering i hotellets trädgård” (nuv. Viktoriaparken). Då Båstad fick besök av resande tivolisällskap, brukade de gärna hålla till mellan krogen, som var inrymd i annexbyggnaden, och kappsömmersskornas hus (Torekovsvägen 1). Här kunde man beskåda ormtjuserskor och vilda djur. Längre ner var circus, karusell och skjutbanor m. m.[657] ”…..sedan nuvarande innehafvaren källarmästare Martin Liljedahl anordnat en i allo förstklassig matservering i därvarande paviljong.”[658]

Nästan sammanbyggd med huvudbyggnaden finns en förrådsbyggnad, som tidigare har använts som stall för gästgiveriets hästar.[659]

Längs Munkgatan ligger annexet. Gästgivare Thulin, som också var färgare, hade här före branden 1870 inrymt ett färgeri.[660] ”På den tiden Båstadgården var gästgivaregård kallades detta hus Kroglängan. Den inrymde en stor serveringslokal med en pelare i mitten”.[661] År 1920 beslöt man att inreda två lärarbostäder samt riva den delen som inrymde danssal. Huset blev avkortat några meter på 1950-talet, då gatan breddades. I bottevåningens södra del har församlingshem (1939-ca1970) och bibliotek varit inrymda.

Ett citat från Engelholms Tidning 1928. ”Sällskapet Jultomtarnas julfest i kommunsalen och angränsande rum. I stora salen var dukat festligt där de 90-talet inbjudna barnen undfägnades med kaffe och dopp, erhöllo även vars en liten korg med diverse julgotterier i. Därefter fortsatte festen i kommunens gymnastiksal. Sällskapet Jultomtarna har delat ut klädespersedlar till ett 70-tal barn från 33 familjer.” Sällskapet Jultomtarnas julfester skall ha pågått från ca 1920 till 1940.[662]

  1. [646] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af alex Ljungberg, Rekonstruerad persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Carl Adolph Agardh; Carlsson och Midhagen
  2. [647] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg, Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjärebygden 1963
  3. [648] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjäre Släktring, Dagmar Mannebäck
  4. [649] Allmänna Öresundsposten; Orvar Odd, okt. 1851
  5. [650] Bjäre Släktring – Dagmar Mannebäck
  6. [651] Bjärebygden 1970
  7. [652] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg, Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjärebygden 1959
  8. [653] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch
  9. [654] Muntlig eller okänd källa
  10. [655] Skånes Handels- och Adresskalender 1900
  11. [656] Muntlig eller okänd källa
  12. [657] Tidn.klipp; G. N-r
  13. [658] Badgästen, 1911
  14. [659] Muntlig eller okänd källa
  15. [660] HP, 12 dec. 1925
  16. [661] Tidn.klipp; G. N-r
  17. [662] Muntlig eller okänd källa

Viktoria 31 – Köpmansgatan 6

Kopparslagare Dalmer byggde huset efter branden 1870. Sin verksamhet hade han inne på gården. Urmakare Arvid Thörning köpte 1927 fastigheten av förrådsförvaltare August Andersson. Han hade urmakeri i gathuset. Rörelsen överlämnades sedan till urmakare Larsson. Den siste som idkade urmakeri var urmakare Ermyr. På mitten av 1930-talet öppnade fru Thörning tidnings- och tobaksaffär. Denna rörelse övertogs sedan av Ragnar Hagmar, som också förvärvade fastigheten. Fastigheten har även inrymt mjölkaffär under många år. I urmakeriet finns i dag Sollidens Blomsterhandel.[663]

  1. [663] Muntlig eller okänd källa

Viktoria 32 – Köpmansgatan 8

Fastigheten var 1814 bebyggd med ett gathus och ett gårdshus i vinkel längs västra gränsen och ägdes av förre skepparen Lorentz Ström.[664] Omkring 1840 förvärvar postmästaren och tullinspektören Christian Hallonstén gården. Postkontoret var inrymt till höger i förstuga med ingång från torget. Efter Christians död 1860 bodde hustrun Charlotta och yngsta dottern Emma kvar i gården. Efter branden 1870, då gården förstördes, flyttade de till Stockholm, där den övriga familjen bodde.[665]

Byggnaderna, ett gathus och ett gårdshus, uppfördes strax efter branden 1870. Fastigheten ägdes länge av skomakaren Gustaf Thörning. Hans skomakeri fanns i gårdshuset med ingång på gaveln från gatan. Sonen och fotografen Bror Thörning övertog fastigheten efter fadern och öppnade fotoaffär. Han sålde fastigheten omkring 1960 till källarmästare Thörnlund.[666]

Omkring 1908 hade tandläkare v. Malmborg mottagning här.[667]

År 1926 övertog fröken Jenny Pettersson Anna Karlssons Modeaffär, som var inrymd i fastigheten.[668]

  1. [664] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [665] Släkten Hallonsén; Sven Hallonstén
  3. [666] Muntlig eller okänd källa
  4. [667] Sydhalland, 1908
  5. [668] Muntlig eller okänd källa

Viktoria 28 – Köpmansgatan 10

Handskmakare Fredrik Berg uppförde huset strax efter braden 1870. Fastigheten var i familjens ägo fram på 1980-talet.[669]

  1. [669] Muntlig eller okänd källa

Viktoria 9 – Köpmansgatan 12

Bokhandlargården

I början av 1800-talet låg här en kringbyggd gård, som ägdes av skepparen H.J. Ludvigsson. Fastigheten är i mantalslängden upptagen under nr 30.[670] Här bedrevs skolundervisning. ”En något högre skolform var anordnad hos kapten Ludvigssons i Övre gatan….. Där hette magistern Olsson”[671] ”…en föregångare till huset som nu inrymmer Wesströmska bokhandeln, fanns en högre skolform, vars föreståndare var magister Olsson.”[672] *OBS! Olika uppfattningar om denna skolform fanns här eller i ett hus vid torget (nuv. Torggården)*. *Se Neptun stg 34!*

Efter den stora branden 1870 uppfördes den nuvarande gården 1872 av handlaren C.M. Johansson. Kronolänsman August Elmlund (Josef Elmlunds far) kom till Båstad omkring 1875 och förvärvade fastigheten.

År 1883 bildades ”Båstads och kringliggande ort folkbank”. Dess lokaler inrymdes här i fastigheten. ”Hvarje myndig och välfrejdad invånare i Bjäre och Höks härad kan söka inträde såsom delegare i folkbanken,…..” År 1906 övertogs verksamheten av AB Skånska Handelsbanken och 1910 fick banken egna lokaler i sitt nyuppförda hus snett över gatan (Köpmansgatan 13). Under en kortare tid har fastigheten också fått utgöra prästgård.

Änkefru Elmlund sålde fastigheten till bokhandlare John Wesström den 1 december 1914 för 20.000 kronor. Hit flyttade han sin bokhandel.[673]

Viktoria 23 – 27

Köpmansgatan 16

I början av 1800-talet var den östra, mindre delen en bebyggd tomt, som ägdes av timmermannen N.P. Wijkström och är i mantalslängden upptagen under nr 24. Den västra delen var en obebyggd tomt och ägdes av änkan Petronella Schonberg.[674]

  1. [670] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af alex Ljungberg
  2. [671] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  3. [672] Båstads Högstadie- och samrealskola 100 år; K.A. Bjärup, 1965
  4. [673] Muntlig eller okänd källa
  5. [674] Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

Viktoria 33 – Köpmansgatan 14

I början av 1800-talet låg här en kringbyggd gård, som ägdes av änkan Petronella Schonberg. Fastigheten är i mantalslängden upptagen under nr 28.[675]

Byggnaderna uppfördes strax efter branden 1870. Här har bedrivits lanthandel och diverseaffär fram till 1970-talet. Några av handlarna kan nämnas Axel Wickström (1892-1917), Henning Pettersson och Sven Fransson. Inne på gården fanns stallar. Här kunde bönderna stalla in sina hästar medan de utförde sina ärenden i sta´n.[676] I en annons från 1911 står att läsa ”Axel Wickström & Co – Platsens äldsta och mest välförsedda affär. Affärsprincip: Billiga och bestämnda priser.”[677]

  1. [675] Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [676] Muntlig eller okänd källa
  3. [677] Badgästen, 1911

Viktoria 35 – Köpmansgatan 18

I början av 1800-talet var nuvarande gårdens fastigheter fristående bebyggda tomter alla i mantalslängden upptagna under nr 24. Huset mot Pershögsgatan ägdes av husaren O Landgren. Hörnhuset vid Köpmansgatan ägdes av skeppare O. Wennerberg. Nästa hus västerut ägdes av skeppare B.P. Abrahamsson. Det följande huset ägdes av jungfru Anna Abrahamsson. Samtliga hus förstördes vid den branden 1870.[678]

Nuvarande byggnader uppfördes strax efter branden. Fastigheten ägdes vid den tiden av köpman Kallenberg. Av honom förvärvade handlaren och kyrkokassören Jöns Ohlsson fastigheten och öppnade speceriaffär här 1903.[679] I en annons från 1911 i Badgästen står: ”J. Ohlsson, Båstad. Specerier- & Manufakturaffär. Ständigt lager af friska Specerier & Kolonialvaror. Ångrostadt Kaffe till 1:80 och 2:- kr. Sandemans och Lacave y Ca:s välkända viner.”[680] År 1939 övertog Nils Sjövall affärsrörelsen. Efter Sjövall har affärsrörelssen innehafts av Gunnar Jönsson, Gösta Andersson och Ingmar Hammargren. Specerihandeln upphörde 1982.[681]

  1. [678] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [679] Muntlig eller okänd källa
  3. [680] Badgästen, 1911
  4. [681] Muntlig eller okänd källa

Viktoria stg 18 – Pershögsgatan 22

Casperstoft – Adolfsminne

I början av 1800-talet var tomten Casperstoft obebyggd och ägdes av änkan Petronella Schonberg.[682]

Det nuvarande huset uppfördes vid sekelskiftet. Här bodde Adolf och Amalia Militz, som troligen härstammade från Tyskland eller Polen.[683]

”En filial af sin slöjd- o. leksaksaffär har handlanden G.A. Militz i dagarne öppnat i fabrikör C. Liedmans fastighet vid öfvre gatan.”[684]

I en annons från 1911 står: ”Slöjd- & Leksaksaffären vid Pershögsgatan rekomenderas som platsens bäst sorterade affär i sin bransch. Specialité: Minnesartiklar från Båstad. Vördsamt G. A. Militz.”[685]

”En förändring inträdde i dessa tiders marknadsnöjesliv då herrskapet Militz inflyttade till Båstad. De utgjorde eliten av kringresande tivoliartister. Fru Militzs nummer ”marmorbruden”, en ljusförvandlingsscen, tror jag kunde duga att visas även för vår tids kräsna publik. Militz uthyrde sin tomt vid Pershögsgatan till marknadstivoli. En ganska enkel sak var ”panorama”, där man genom förstorande linser fick skåda scener från Boerkriget, mordet på Alexander och Drago Nordlunds avrättning m.m. Man kunde också — med slangar i öronen– få höra knattret av Edisons första fonograf. Men där fanns bättre saker också. Man kunde t.ex. få se den för ej så länge sedan bortgångne Brazil Jacks cirkus.”[686]

”Handlanden Militz, bodde i en villa vid Pershögsgatan, och hyrde ut sin tomt till tivolin, menargerier och andra förlustelser under marknadsdagar och på sommaren då Pershög var nöjestemplet nr ett. Hans maka Amalia sålde glasstrutar och uppträdde som ”spegelbruden” i en sagolik vacker tablå. Ett sinrikt arrangemang med speglar var hemligeten. Militz hade goda förbindelser med Tyskland och genom honom kom gaslyktorna till Båstad.”[687]

(Se även Evald stg 1809 Pershögsgatan 21)

Militz hade en fosterson som hette Arvid. Fru Militz dog på 1930-talet.

Prosten Holger köpte fastigheten efter Militz och därefter övertog rörläggare Karl Axel Svensson den. Svensson började 1908 i yrket hos Frans Larssons Smidesverkstad, där han stannade i 3 år. Därefter arbetade han på annan ort innan han startade egen rörelse. Här fanns K A Svenssons Rörledningsfirma fram till 1985.[688]

  1. [682] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  2. [683] Muntlig eller okänd källa
  3. [684] Sydhalland 11 mars 1909
  4. [685] Badgästen, 1911
  5. [686] Gustaf Nylander
  6. [687] HP?; Axel Lundell, 14 nov. 1975
  7. [688] Muntlig eller okänd källa

Viktoria stg 17 – Pershögsgatan 24

Här fanns fotograf Sigrid Graffs fotoateljé.[689]

[1]: Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913

[2]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[3]: Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60

[4]: Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964

[5]: HP, 12 dec. 1925

[6]: Badgästen, 1911

[7]: Hans Christensen

[8]: Tomas Peterson

[9]: Åke Höjman

[10]: Muntlig eller okänd källa

[11]: Muntlig eller okänd källa

[12]: Tidn.klipp

[13]: Kalle Gustavsson

[14]: Muntlig eller okänd källa

[15]: Muntlig eller okänd källa

[16]: Muntlig eller okänd källa

[17]: Muntlig eller okänd källa

[18]: Britt-Stina Thörnlund

[19]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[20]: Muntlig eller okänd källa

[21]: Barbro Lundin

[22]: Badgästen, 1911

[23]: HD, Fritjof

[24]: Båstads Tidning 10 mars 1897

[25]: Bjärebygden, 1973

[26]: Municipalnämnden §5, 27 mars 1906

[27]: Byggnadsnämnden; Bernhard Karström

[28]: NST, 7 dec. 1968

[29]: Muntlig eller okänd källa

[30]: Muntlig eller okänd källa

[31]: Muntlig eller okänd källa

[32]: Muntlig eller okänd källa

[33]: Bjärebygden 1959?

[34]: HP?; Axel

[35]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[36]: Muntlig eller okänd källa

[37]: Muntlig eller okänd källa

[38]: Muntlig eller okänd källa

[39]: Anders Peterson

[40]: Fruktodlingar i Båstad under ett sekel; Fören. Gamla Båstad

[41]: Båstads Sparbank 100 år, 1959

[42]: Badgäst-Tidningen 21 juni 1913

[43]: Hallandsposten 3 december 1970

[44]: NST

[45]: Svensk bebyggelse, Skåne, 1945

[46]: HP, 1 nov. 1978

[47]: Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964

[48]: Båstads Historia, Rune Hassby och Muntlig eller okänd källa

[49]: Muntlig eller okänd källa

[50]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Västra Båstad, AB

[51]: Bernhard Karström

[52]: Stefan Peterson

[53]: HD 20 dec. 1957 Gustav Nylander

[54]: Badgästen, 1911

[55]: GB Arkiv, Ludvig Nobels korrespondens

[56]: HD 10 jan. 1960, Gustav Nylander

[57]: Torsten Andersson

[58]: Muntlig eller okänd källa

[59]: Badgästen, 1911

[60]: Hotell Buena Vista, 1999

[61]: Tore Månsson, Ängelholm

[62]: Muntlig eller okänd källa

[63]: Muntlig eller okänd källa

[64]: Fruktodlingar i Båstad under ett sekel samt muntlig eller okänd källa

[65]: Axel Lundell samt muntlig eller okänd källa

[66]: Muntlig eller okänd källa

[67]: Muntlig eller okänd källa

[68]: Anders Peterson

[69]: Badgästen, 1911

[70]: Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

[71]: Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

[72]: Muntlig eller okänd källa

[73]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Bygden 10

[74]: Muntlig eller okänd källa

[75]: Uppsats i konstvetenskap, Lars Elfström, 1978

[76]: Bernhard Karström

[77]: Engelholms Tidning? 1917

[78]: Tidskriften Arkitektur; Karl Güttler, sept. 1920

[79]: Svenska Hem i ord och bild; Maj Sterner

[80]: Lustgården 1922, Skånegården och dess förebilder i det gamla Båstad; Ludvig Nobel

[81]: Helsingborgs Dagblad 8 maj 1955; Söndagsglimtar

[82]: Badgästen, 1911

[83]: Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964

[84]: Medeltidsstaden 41, Riksantikvarieämbetet

[85]: Bjärebygden 1960, sid. 6 ff

[86]: Okänd notis

[87]: Boken om Hov, Torekov, Båstad och V. Karup; Patrik Haller, 1950

[88]: Båstads Historia; Rune Hassby, 1999

[89]: Boken om Hov, Torekov, Båstad och V. Karup; Patrik Haller, 1950

[90]: BT, 1883 och 1884

[91]: Sydhalland, 1908

[92]: Bjärebygden 2000; Torsten Andersson

[93]: Snällposten, En modren badort; sign. L, 9 augusti 1851

[94]: Allmänna Öresundsposten, Åter en utflygt; sign. Orv. Odd, oktober 1851

[95]: Öresunds-Posten, Saltsjöbaden i Båstad, 26 april 1861

[96]: Bjärebygden 2002, Warm- och kallbad i Båstad; Torsten Andersson

[97]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Andrell, Eric, Händelser, Minnen, Kuriosa från Malen, 1984

[98]: Badgästen, 1911

[99]: Anders Peterson, Eric Andrell

[100]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Andrell, Eric, Händelser, Minnen, Kuriosa från Malen, 1984

[101]: Muntlig eller okänd källa

[102]: Anders Peterson

[103]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Malens torg

[104]: Tidn.klipp; sign. C.G.P.

[105]: Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

[106]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Hahn, Carl

[107]: Muntlig eller okänd källa

[108]: Bjärebygden, 1960, sid. 5

[109]: Badgästen, 1911 och Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913

[110]: Bjärebygden 1973

[111]: Båstads Tidning 2 maj 1895

[112]: Sydhalland 12 juni 1909

[113]: Sydhalland 17 juni 1909

[114]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Nobel, Ludvig

[115]: Bjärebygden 1973

[116]: Badgästen 1911

[117]: Muntlig eller okänd källa

[118]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[119]: Boken om Hov, Torekov, Båstad och V. Karup; Patrik Haller, 1950

[120]: Engelholms Tidning, 30 okt. 1945

[121]: Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913

[122]: Snällposten, Sign. L, 9 aug. 1851

[123]: Bjärebygden 1988

[124]: Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964

[125]: Minnen från åren 1829 – 1839, Hans Peter Klinghammer, 1841

[126]: Historiskt- geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859

[127]: Snällposten; sign. L, 9 aug. 1851

[128]: Allmänna Öresundposten; sign. Orvar Odd (O.P. Sturzen-Becker), 18 okt. 1851

[129]: Båstads Tidning 7 mars 1896

[130]: Muntlig eller okänd källa

[131]: NST; sign.A.H.

[132]: Muntlig eller okänd källa

[133]: Badgästen 17 juni 1911, annons

[134]: Badgäst-Tidningen 26 juni 1912.

[135]: Muntlig eller okänd källa

[136]: NST; sign A.H.

[137]: Badgästen, 1911 samt muntlig eller okänd källa

[138]: Muntlig eller okänd källa

[139]: Sign Ly (Lilly Wittgren Helsingborgs Dagblad ?)

[140]: Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913

[141]: Anders Peterson

[142]: Anders Peterson

[143]: Tidn.klipp

[144]: Anders Peterson

[145]: Tidningen Halland, 26 maj 1908

[146]: Badgästen, 1911

[147]: Historiskt – geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859

[148]: Anders Peterson

[149]: Peter Nidelius

[150]: Kalle Gustavsson

[151]: Muntlig eller okänd källa

[152]: Anders Peterson, Bjärebygden 1984, Engelholms Tidning 31 aug. 1944 samt NST 21 dec. 1999

[153]: Brittiska nödlandare 1940-1945 av Rolph Wegemann, 2008

[154]: Anders Peterson, Gunnar Nilsson, Bjärebygden 1984, Engelholms Tidning 31 aug. 1944 samt NST 21 dec. 1999

[155]: Muntlig eller okänd källa

[156]: Muntlig eller okänd källa

[157]: Muntlig eller okänd källa

[158]: Muntlig eller okänd källa

[159]: Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964

[160]: Badgästen, 1911

[161]: Muntlig eller okänd källa

[162]: Badgästtidningen 22 juni 1922

[163]: Muntlig eller okänd källa

[164]: Muntlig eller okänd källa

[165]: Anders Peterson

[166]: Anders Peterson

[167]: Tulle Hedenström

[168]: Anders Peterson

[169]: Engelholms Tidning, 30 okt.1945

[170]: Muntlig eller okänd källa

[171]: Tomas Peterson

[172]: Sölvesborgbilder (solvesborgochlister.se)

[173]: Muntlig eller okänd källa

[174]: Muntlig eller okänd källa

[175]: Muntlig eller okänd källa

[176]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[177]: Muntlig eller okänd källa

[178]: HD 5 maj 1968; Fritjof

[179]: Muntlig eller okänd källa

[180]: Bjärebygden 1970

[181]: Muntlig eller okänd källa

[182]: Muntlig eller okänd källa

[183]: Muntlig eller okänd källa

[184]: Olle Angel – Dagmar Malmström

[185]: Tidning för Badgäster 4 juli 1914

[186]: Släkttavla Pålsson på Backagården i Elestorp samt muntlig eller okänd källa

[187]: Muntlig eller okänd källa

[188]: Muntlig eller okänd källa

[189]: Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

[190]: GB Höjmans Byggnadsbolag

[191]: Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

[192]: Gun (Almas systerdotter)

[193]: Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

[194]: Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

[195]: Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)

[196]: Tidn.klipp; Bo Gunnarsson

[197]: Muntlig eller okänd källa

[198]: Badgästen 1911

[199]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[200]: Hallands historia och beskrivnng; S.P. Bexell, nyutgåva 1925

[201]: Båstads kn:s kulturvårdsprogram 1999

[202]: Muntlig eller okänd källa

[203]: Bjärebygden 1960, sid. 51 ff

[204]: NST?;Pauli Pålsson i Småryd

[205]: Bjärebygden 1960; Oscar Fjellmar, sid. 56

[206]: Bra Böckers lexikon, Bonniers Konversationslexikon samt muntlig eller okänd källa

[207]: Lustgården. Dendrologi och parkvård, 1922

[208]: Badgästen 1911

[209]: Bjärebygden 1960; Oscar Fjellmar, sid. 56 ff

[210]: Muntlig eller okänd källa

[211]: Föreningen Malens Havsbad

[212]: Muntlig eller okänd källa

[213]: Muntlig eller okänd källa

[214]: Muntlig eller okänd källa

[215]: Muntlig eller okänd källa

[216]: Muntlig eller okänd källa

[217]: Historiskt- geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859

[218]: Tidning för Badgäster, nr 5, 1914

[219]: Sydhalland; Alfred Larsson, 1908

[220]: Badgästen, 1911

[221]: Dansk Turisthandbok

[222]: Anders Peterson

[223]: Muntlig eller okänd källa

[224]: Anders Peterson

[225]: NST?, 23 sept. 1939

[226]: Inga Peterson

[227]: Ingrid Herrlin

[228]: Muntlig eller okänd källa

[229]: Badgästen 1911

[230]: Badgästtidningen 22 juni 1912

[231]: Dansk Turisthandbok

[232]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Erikstorp 5:57

[233]: Muntlig eller okänd källa

[234]: Muntlig eller okänd källa

[235]: Muntlig eller okänd källa

[236]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[237]: Muntlig eller okänd källa

[238]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[239]: Muntlig eller okänd källa

[240]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[241]: Muntlig eller okänd källa

[242]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[243]: Muntlig eller okänd källa

[244]: Sydhalland 25 maj 1895

[245]: Muntlig eller okänd källa

[246]: Badgästen, 1911

[247]: Muntlig eller okänd källa

[248]: Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[249]: Muntlig eller okänd källa

[250]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[251]: Tidn.klipp; G. N-r

[252]: Muntlig eller okänd källa

[253]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[254]: Tidn.klipp; G. N-r

[255]: Muntlig eller okänd källa

[256]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[257]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad af År 1814 Alex Ljungberg

[258]: Muntlig eller okänd källa

[259]: Muntlig eller okänd källa

[260]: Badgästen, 1911

[261]: Anders Peterson

[262]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[263]: Muntlig eller okänd källa

[264]: Badgästen, 1911

[265]: Muntlig eller okänd källa

[266]: Svensk bebyggelse Skåne, 1945

[267]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg samt Bjärebygden 1975

[268]: Muntlig eller okänd källa

[269]: Bjärebygden 1963

[270]: Muntlig eller okänd källa

[271]: Muntlig eller okänd källa

[272]: Muntlig eller okänd källa

[273]: Muntlig eller okänd källa

[274]: Muntlig eller okänd källa

[275]: Muntlig eller okänd källa

[276]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[277]: Muntlig eller okänd källa

[278]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[279]: Muntlig eller okänd källa

[280]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[281]: Muntlig eller okänd källa

[282]: Badgästen, 1911

[283]: Muntlig eller okänd källa

[284]: Muntlig eller okänd källa

[285]: Muntlig eller okänd källa

[286]: Muntlig eller okänd källa

[287]: Muntlig eller okänd källa

[288]: Föreningen Malens Havsbad

[289]: Muntlig eller okänd källa

[290]: Föreningen Malens Havsbad

[291]: Muntlig eller okänd källa

[292]: Muntlig eller okänd källa

[293]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[294]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[295]: Muntlig eller okänd källa

[296]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[297]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Andrell, Eric, Händelser, Minnen Kuriosa från Malen 1984

[298]: Anders Peterson och Eric Andrell

[299]: Eric Andrell

[300]: Ella Nordgren

[301]: Muntlig eller okänd källa

[302]: Muntlig eller okänd källa

[303]: Muntlig eller okänd källa

[304]: Muntlig eller okänd källa

[305]: Muntlig eller okänd källa

[306]: Muntlig eller okänd källa

[307]: Muntlig eller okänd källa

[308]: Muntlig eller okänd källa

[309]: Muntlig eller okänd källa

[310]: Muntlig eller okänd källa

[311]: Muntlig eller okänd källa

[312]: Eric Andrell

[313]: Muntlig eller okänd källa

[314]: Ortnamnen i Hallands län; Jöran Shlgren, 1948

[315]: Ur sand är det kommet; Alfons Meliam Jönsson, 1985

[316]: Ö. Karups bebyggelse; Stig Edenfur – Ö. Karups Minnesvårdsförening

[317]: Hallands historia och beskrivning; S.P. Bexell, nyutgåva 1925

[318]: Muntlig eller okänd källa

[319]: Bruno Ekelund

[320]: Fören. Gamla Båstads arkiv – karta

[321]: Anders Peterson

[322]: Bruno Ekelund

[323]: Badgästen, 1911

[324]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[325]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[326]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[327]: Föreningen Gamla Båstad, Almanacka 1993.

[328]: Tomas Månsson.

[329]: Landsverk i Landskrona, lars von Rosen.

[330]: Föreningen Gamla Båstad, Almanacka 1993.

[331]: Muntlig eller okänd källa

[332]: Muntlig eller okänd källa

[333]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[334]: Badgästen, 1911

[335]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[336]: Badgästen 1911

[337]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[338]: Muntlig eller okänd källa

[339]: Muntlig eller okänd källa

[340]: Anders Peterson

[341]: Muntlig eller okänd källa

[342]: Badgästen, 1911

[343]: Muntlig eller okänd källa

[344]: Muntlig eller okänd källa

[345]: Muntlig eller okänd källa

[346]: Muntlig eller okänd källa

[347]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[348]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[349]: Muntlig eller okänd källa

[350]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[351]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[352]: Tidn.klipp; sign. C.G.P., 1932

[353]: Sydhalland, dödsnotis 3 juni 1909

[354]: Muntlig eller okänd källa

[355]: Lasse Osterman, Säffle

[356]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[357]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[358]: Karta öfver Tomtplatsserne till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[359]: HD, Fritjof

[360]: Muntlig eller okänd källa

[361]: Badgästen, 1911

[362]: Muntlig eller okänd källa

[363]: Karta öfver Tomtplatsserne till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[364]: HD; Fritjof, 5 maj 1968

[365]: Karta öfver Tomtplatseserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[366]: HD; Fritjof, 5 maj 1968

[367]: Muntlig eller okänd källa

[368]: Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719 -1870; Bertil Koch

[369]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[370]: Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719 -1870, Bertil Koch

[371]: HD; Fritjof

[372]: Muntlig eller okänd källa

[373]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[374]: Muntlig eller okänd källa

[375]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[376]: Bjärebygden 1963

[377]: Muntlig eller okänd källa

[378]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[379]: Muntlig eller okänd källa

[380]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[381]: HD; Fritjof, 5 maj 1968

[382]: Muntlig eller okänd källa

[383]: Muntlig eller okänd källa

[384]: Muntlig eller okänd källa

[385]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[386]: Muntlig eller okänd källa

[387]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[388]: Muntlig eller okänd källa

[389]: Muntlig eller okänd källa

[390]: Muntlig eller okänd källa

[391]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[392]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[393]: Tidn.klipp 1932, sign. C.G.P.

[394]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[395]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[396]: Muntlig eller okänd källa

[397]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[398]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[399]: Karin Berger

[400]: Muntlig eller okänd källa

[401]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[402]: Muntlig eller okänd källa

[403]: Svensk Damtidning, 1925

[404]: Badgästen, 1911

[405]: Muntlig eller okänd källa

[406]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[407]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[408]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[409]: Sydhalland 11 februari 1909

[410]: Bruno Ekelund

[411]: Anders Peterson

[412]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[413]: Sydhalland, 1908

[414]: Sydhalland 1909

[415]: Muntlig eller okänd källa

[416]: Badgästen, 1911

[417]: Muntlig eller okänd källa

[418]: Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet

[419]: HD 20 dec.1959, Gustav Nylander

[420]: Tidn.klipp NST, Axel Lundell

[421]: Torsten Andersson

[422]: Tidn.klipp NST, Axel Lundell

[423]: Muntlig eller okänd källa

[424]: Bjärebygden 1959

[425]: Badgästen, 1911

[426]: Bjärebygden 1959

[427]: Bjärebygden 1962, sid.26

[428]: Observerat vid byggnadsställningen 2014.

[429]: Bjärebygden 1959

[430]: Tidn.klipp NST, Axel Lundell

[431]: Tidn.klipp NST, Axel Lundell, Bjäre Släktring, Båstad-projektet, Dagmar Mannebäck och Lennart Hansson (Dis-syd)

[432]: Tidn.klipp med anledning av hans 60-årsdag

[433]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[434]: Tidn.klipp NST, Axel Lundell

[435]: Tidn.klipp NST, Axel Lundell

[436]: Båstad Tidning, 1883

[437]: Muntlig eller okänd källa

[438]: Tidn.klipp

[439]: NST, omkr. 1960

[440]: Båstads Sparbnk 100 år, 1959 samt muntlig eller okänd källa

[441]: HP; Axel Lundell, 1978

[442]: Muntlig eller okänd källa

[443]: Erik Rådberg

[444]: Båstads Tidning 6 januari 1895

[445]: Tidn.klipp; G. N-r

[446]: Badgästen, 1911

[447]: Tidn.klipp; G. N-r

[448]: Muntlig eller okänd källa

[449]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[450]: Muntlig eller okänd källa

[451]: Muntlig eller okänd källa

[452]: Stranängsskolan 40 år; Marianne Orsander

[453]: GB:s arkiv. Sommarflugan – Bazar- och Festtidning för Malen 1909

[454]: Muntlig eller okänd källa

[455]: Anders Peterson

[456]: Badgästen, 1911

[457]: Anders Peterson

[458]: Tomas Peterson

[459]: Inga och Anders Peterson

[460]: Badgästtidningen 22 juni 1912

[461]: Inga och Anders Peterson

[462]: Muntlig eller okänd källa

[463]: Sydhalland, 16 sept. 1903

[464]: Muntlig eller okänd källa

[465]: GB Arkiv Nobel. Ludvig E 1 mars 1909.

[466]: Tomas Peterson

[467]: Ludvig Nobels korrespondens 1928 (Wendt)

[468]: Svensk bebyggelse; Skåne, 1945

[469]: Bjärebygden, 1959

[470]: Bjärebygden, 1975

[471]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg samt Bjärebygden 1959 och 1975

[472]: Badgästtidningen 22 juni 1912

[473]: Svensk bebyggelse; Skåne, 1945

[474]: Tidn.klipp (HD, Fritjof ?)

[475]: Malte Johansson

[476]: Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thtsell, 1913 samt Båstads Högstadie- och Samrealskola 100 år, K.A. Bjärup, 1965

[477]: Muntligt eller okänd källa

[478]: Muntligt eller okänd källa

[479]: Muntligt eller okänd källa

[480]: Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thtsell, 1913

[481]: Muntligt eller okänd källa

[482]: Båstads Högstadie- och Samrealskola 100 år; K.A. Bjärup, 1965

[483]: Muntligt eller okänd källa

[484]: Stranängsskolan 40 år; Marianne Orsander

[485]: Muntligt eller okänd källa

[486]: Muntligt eller okänd källa

[487]: Muntligt eller okänd källa

[488]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[489]: Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten

[490]: Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten

[491]: Muntlig källa

[492]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[493]: Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten

[494]: Barbro Lundin

[495]: Torsten Andersson

[496]: Byggnadsinventering 1981, Båstads kn

[497]: HD 20 dec. 1959 Gustav Nylander

[498]: Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719–1870; Bertil Koch

[499]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg, Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719.1870; Bertil Koch, Fastighetsbildningsmyndigheten i Ä-holm; utredning 1992 samt muntlig eller okänd källa

[500]: Stig Lindberg, Bengt Sölve samt muntlig eller okänd källa

[501]: Bjärebygden 1973

[502]: Bernhard Karström

[503]: Bernhard Karström

[504]: Sammanställning av tidningsklipp fr. sept 1911 till jan. 1912

[505]: Bernhard Karström

[506]: Bernhard Karström

[507]: Ludvig Nobels korrespondens 1928 (Wendt)

[508]: Muntlig eller okänd källa

[509]: Sydhalland 11 maj 1909

[510]: Muntlig eller okänd källa

[511]: Muntlig eller okänd källa

[512]: Båstads Sparbank 100 år, 1959

[513]: Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid 60

[514]: Muntlig eller okänd källa

[515]: Bjärebygden 1959

[516]: Sydhalland, 27 sept. 1910

[517]: Muntlig eller okänd källa

[518]: Karta öfver Tomplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[519]: Släkten Hallonstén; Sven Hallonstén

[520]: HD?; Gustav Nylander

[521]: Bjärehalvön i forna tider;Emil J. Söderman, 1938

[522]: Muntlig eller okänd källa

[523]: Båstad Tidning, 1883

[524]: Muntlig eller okänd källa

[525]: Båstad Tidning, 1883

[526]: Muntlig eller okänd källa

[527]: Båstads Tidning 28 mars 1896

[528]: Båstads Tidning 5 mars 1897

[529]: Muntlig eller okänd källa

[530]: Badgästen, 1911

[531]: Muntlig eller okänd källa

[532]: Muntlig eller okänd källa

[533]: Muntlig eller okänd källa

[534]: Sydhalland,16 sept. 1903

[535]: Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913

[536]: Pantbrev samt muntlig eller okänd källa

[537]: Hllands historia och beskrivning; S.P. Bexell, nyutgåva 1925

[538]: Apelrydsskolan 80 år

[539]: Muntlig eller okänd källa

[540]: Badgästen, 1911

[541]: Bjärebygden 1959

[542]: Muntlig eller okänd källa

[543]: Muntlig eller okänd källa

[544]: Muntlig eller okänd källa

[545]: Badgästen, 1911

[546]: Muntlig eller okänd källa

[547]: Muntlig eller okänd källa

[548]: HP, 12 dec. 1925

[549]: Bernhard Karström samt muntlig eller okänd källa

[550]: Båstads kommun, Kulturmiljövårdsprogram, 1999

[551]: Muntlig eller okänd källa

[552]: Skåne Årsbok 1929, Sällskapet Skånes Årsbok Malmö

[553]: HP; Axel Lundell, 3 dec. 197? samt muntlig eller okänd källa

[554]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Skansen

[555]: Fören. Gamla Båstads arkiv – Västra Båstad, AB

[556]: HP; Axel Lundell, 3 dec. 197? samt muntlig eller okänd källa

[557]: Bernhard Karström samt muntlig eller okänd källa

[558]: Muntlig eller okänd källa

[559]: Båstads God-Templares Byggnadsförening, protokoll

[560]: Muntlig eller okänd källa

[561]: Muntlig eller okänd källa

[562]: Muntlig eller okänd källa

[563]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[564]: Muntlig eller okänd källa

[565]: Muntlig eller okänd källa

[566]: Muntlig eller okänd källa

[567]: Muntlig eller okänd källa

[568]: Muntlig eller okänd källa

[569]: Muntlig eller okänd källa

[570]: Inga och Anders Peterson

[571]: Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard

[572]: Tidn.klipp; G. N-r

[573]: Inga och Anders Peterson

[574]: Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard

[575]: Tidn.klipp; G. N-r

[576]: Muntlig eller okänd källa

[577]: Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard

[578]: Muntlig eller okänd källa

[579]: Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 61

[580]: Tidn.klipp; G.N-r

[581]: Muntlig eller okänd källa

[582]: Tidn.klipp; G. N-r

[583]: Tidn.klipp 1917

[584]: Båstads Fabriks- och Hantverksförening 125 år, 1972

[585]: Muntlig eller okänd källa

[586]: Muntlig eller okänd källa

[587]: Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60

[588]: Muntlig eller okänd källa

[589]: Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch

[590]: Muntlig eller okänd källa

[591]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[592]: Båstad-projektet Dis-syd, Dagmar Mannebäck och Lennart Hansson, Bjäre Släktring

[593]: Muntlig eller okänd källa

[594]: Muntlig eller okänd källa

[595]: Muntlig eller okänd källa

[596]: Tidn.klipp; G. N-r

[597]: Muntlig eller okänd källa

[598]: Muntlig eller okänd källa

[599]: Muntlig eller okänd källa

[600]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[601]: Muntlig eller okänd källa

[602]: Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard

[603]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[604]: Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913

[605]: Muntlig eller okänd källa

[606]: Tidn.klipp; Gustaf Nylander

[607]: Bjärebygden 1967 Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60

[608]: Muntlig eller okänd källa

[609]: HD?;Axel

[610]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[611]: Muntlig eller okänd källa

[612]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[613]: Mantalslängd 1870

[614]: Muntlig eller okänd källa

[615]: Badgästen, 1911

[616]: Muntlig eller okänd källa

[617]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[618]: Muntlig eller okänd källa

[619]: Muntlig eller okänd källa

[620]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[621]: Tomas Peterson, Eva Lenneman

[622]: Båstads Tidning 27 januari 1897

[623]: Sveriges dödbok1901-2009

[624]: Husförhörslängden 1880-1890 för Anderslöv, Ålholmen samt Begravda i Sverige och Sveriges befolkning.

[625]: Församlingsbok 1896-1904 för Båstad

[626]: Sydhalland 9 mars 1909

[627]: Badgästtidningen 22 juni 1912

[628]: Muntlig eller okänd källa

[629]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[630]: Bernhard Karström

[631]: Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[632]: Muntlig eller okänd källa

[633]: Muntlig eller okänd källa

[634]: Badgästen, 1911

[635]: Bjäreanor, Curt Fredriksson, 2004

[636]: Muntlig eller okänd källa

[637]: Bjäreanor, Sune Liedman, 2006

[638]: Fören. Gamla Båstads almanacka 1997

[639]: Ängalag och Kärragårdda –en studie över byarna, 1999

[640]: Muntlig eller okänd källa

[641]: Fören. Gamla Båstads almanacka 1997

[642]: Bjäreliv okt. 2012

[643]: Kalle Gustafsson

[644]: Fören. Gamla Båstads almanacka 1997

[645]: Muntlig eller okänd källa

[646]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af alex Ljungberg, Rekonstruerad persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Carl Adolph Agardh; Carlsson och Midhagen

[647]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg, Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjärebygden 1963

[648]: Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjäre Släktring, Dagmar Mannebäck

[649]: Allmänna Öresundsposten; Orvar Odd, okt. 1851

[650]: Bjäre Släktring – Dagmar Mannebäck

[651]: Bjärebygden 1970

[652]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg, Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjärebygden 1959

[653]: Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch

[654]: Muntlig eller okänd källa

[655]: Skånes Handels- och Adresskalender 1900

[656]: Muntlig eller okänd källa

[657]: Tidn.klipp; G. N-r

[658]: Badgästen, 1911

[659]: Muntlig eller okänd källa

[660]: HP, 12 dec. 1925

[661]: Tidn.klipp; G. N-r

[662]: Muntlig eller okänd källa

[663]: Muntlig eller okänd källa

[664]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[665]: Släkten Hallonsén; Sven Hallonstén

[666]: Muntlig eller okänd källa

[667]: Sydhalland, 1908

[668]: Muntlig eller okänd källa

[669]: Muntlig eller okänd källa

[670]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af alex Ljungberg

[671]: Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913

[672]: Båstads Högstadie- och samrealskola 100 år; K.A. Bjärup, 1965

[673]: Muntlig eller okänd källa

[674]: Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[675]: Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[676]: Muntlig eller okänd källa

[677]: Badgästen, 1911

[678]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[679]: Muntlig eller okänd källa

[680]: Badgästen, 1911

[681]: Muntlig eller okänd källa

[682]: Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg

[683]: Muntlig eller okänd källa

[684]: Sydhalland 11 mars 1909

[685]: Badgästen, 1911

[686]: Gustaf Nylander

[687]: HP?; Axel Lundell, 14 nov. 1975

[688]: Muntlig eller okänd källa

[689]: Muntlig eller okänd källa

  1. [1] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  2. [2] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  3. [3] Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60
  4. [4] Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964
  5. [5] HP, 12 dec. 1925
  6. [6] Badgästen, 1911
  7. [7] Hans Christensen
  8. [8] Tomas Peterson
  9. [9] Åke Höjman
  10. [10] Muntlig eller okänd källa
  11. [11] Muntlig eller okänd källa
  12. [12] Tidn.klipp
  13. [13] Kalle Gustavsson
  14. [14] Muntlig eller okänd källa
  15. [15] Muntlig eller okänd källa
  16. [16] Muntlig eller okänd källa
  17. [17] Muntlig eller okänd källa
  18. [18] Britt-Stina Thörnlund
  19. [19] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  20. [20] Muntlig eller okänd källa
  21. [21] Barbro Lundin
  22. [22] Badgästen, 1911
  23. [23] HD, Fritjof
  24. [24] Båstads Tidning 10 mars 1897
  25. [25] Bjärebygden, 1973
  26. [26] Municipalnämnden §5, 27 mars 1906
  27. [27] Byggnadsnämnden; Bernhard Karström
  28. [28] NST, 7 dec. 1968
  29. [29] Muntlig eller okänd källa
  30. [30] Muntlig eller okänd källa
  31. [31] Muntlig eller okänd källa
  32. [32] Muntlig eller okänd källa
  33. [33] Bjärebygden 1959?
  34. [34] HP?; Axel
  35. [35] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  36. [36] Muntlig eller okänd källa
  37. [37] Muntlig eller okänd källa
  38. [38] Muntlig eller okänd källa
  39. [39] Anders Peterson
  40. [40] Fruktodlingar i Båstad under ett sekel; Fören. Gamla Båstad
  41. [41] Båstads Sparbank 100 år, 1959
  42. [42] Badgäst-Tidningen 21 juni 1913
  43. [43] Hallandsposten 3 december 1970
  44. [44] NST
  45. [45] Svensk bebyggelse, Skåne, 1945
  46. [46] HP, 1 nov. 1978
  47. [47] Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964
  48. [48] Båstads Historia, Rune Hassby och Muntlig eller okänd källa
  49. [49] Muntlig eller okänd källa
  50. [50] Fören. Gamla Båstads arkiv – Västra Båstad, AB
  51. [51] Bernhard Karström
  52. [52] Stefan Peterson
  53. [53] HD 20 dec. 1957 Gustav Nylander
  54. [54] Badgästen, 1911
  55. [55] GB Arkiv, Ludvig Nobels korrespondens
  56. [56] HD 10 jan. 1960, Gustav Nylander
  57. [57] Torsten Andersson
  58. [58] Muntlig eller okänd källa
  59. [59] Badgästen, 1911
  60. [60] Hotell Buena Vista, 1999
  61. [61] Tore Månsson, Ängelholm
  62. [62] Muntlig eller okänd källa
  63. [63] Muntlig eller okänd källa
  64. [64] Fruktodlingar i Båstad under ett sekel samt muntlig eller okänd källa
  65. [65] Axel Lundell samt muntlig eller okänd källa
  66. [66] Muntlig eller okänd källa
  67. [67] Muntlig eller okänd källa
  68. [68] Anders Peterson
  69. [69] Badgästen, 1911
  70. [70] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  71. [71] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  72. [72] Muntlig eller okänd källa
  73. [73] Fören. Gamla Båstads arkiv – Bygden 10
  74. [74] Muntlig eller okänd källa
  75. [75] Uppsats i konstvetenskap, Lars Elfström, 1978
  76. [76] Bernhard Karström
  77. [77] Engelholms Tidning? 1917
  78. [78] Tidskriften Arkitektur; Karl Güttler, sept. 1920
  79. [79] Svenska Hem i ord och bild; Maj Sterner
  80. [80] Lustgården 1922, Skånegården och dess förebilder i det gamla Båstad; Ludvig Nobel
  81. [81] Helsingborgs Dagblad 8 maj 1955; Söndagsglimtar
  82. [82] Badgästen, 1911
  83. [83] Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964
  84. [84] Medeltidsstaden 41, Riksantikvarieämbetet
  85. [85] Bjärebygden 1960, sid. 6 ff
  86. [86] Okänd notis
  87. [87] Boken om Hov, Torekov, Båstad och V. Karup; Patrik Haller, 1950
  88. [88] Båstads Historia; Rune Hassby, 1999
  89. [89] Boken om Hov, Torekov, Båstad och V. Karup; Patrik Haller, 1950
  90. [90] BT, 1883 och 1884
  91. [91] Sydhalland, 1908
  92. [92] Bjärebygden 2000; Torsten Andersson
  93. [93] Snällposten, En modren badort; sign. L, 9 augusti 1851
  94. [94] Allmänna Öresundsposten, Åter en utflygt; sign. Orv. Odd, oktober 1851
  95. [95] Öresunds-Posten, Saltsjöbaden i Båstad, 26 april 1861
  96. [96] Bjärebygden 2002, Warm- och kallbad i Båstad; Torsten Andersson
  97. [97] Fören. Gamla Båstads arkiv – Andrell, Eric, Händelser, Minnen, Kuriosa från Malen, 1984
  98. [98] Badgästen, 1911
  99. [99] Anders Peterson, Eric Andrell
  100. [100] Fören. Gamla Båstads arkiv – Andrell, Eric, Händelser, Minnen, Kuriosa från Malen, 1984
  101. [101] Muntlig eller okänd källa
  102. [102] Anders Peterson
  103. [103] Fören. Gamla Båstads arkiv – Malens torg
  104. [104] Tidn.klipp; sign. C.G.P.
  105. [105] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  106. [106] Fören. Gamla Båstads arkiv – Hahn, Carl
  107. [107] Muntlig eller okänd källa
  108. [108] Bjärebygden, 1960, sid. 5
  109. [109] Badgästen, 1911 och Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  110. [110] Bjärebygden 1973
  111. [111] Båstads Tidning 2 maj 1895
  112. [112] Sydhalland 12 juni 1909
  113. [113] Sydhalland 17 juni 1909
  114. [114] Fören. Gamla Båstads arkiv – Nobel, Ludvig
  115. [115] Bjärebygden 1973
  116. [116] Badgästen 1911
  117. [117] Muntlig eller okänd källa
  118. [118] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  119. [119] Boken om Hov, Torekov, Båstad och V. Karup; Patrik Haller, 1950
  120. [120] Engelholms Tidning, 30 okt. 1945
  121. [121] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  122. [122] Snällposten, Sign. L, 9 aug. 1851
  123. [123] Bjärebygden 1988
  124. [124] Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964
  125. [125] Minnen från åren 1829 – 1839, Hans Peter Klinghammer, 1841
  126. [126] Historiskt- geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859
  127. [127] Snällposten; sign. L, 9 aug. 1851
  128. [128] Allmänna Öresundposten; sign. Orvar Odd (O.P. Sturzen-Becker), 18 okt. 1851
  129. [129] Båstads Tidning 7 mars 1896
  130. [130] Muntlig eller okänd källa
  131. [131] NST; sign.A.H.
  132. [132] Muntlig eller okänd källa
  133. [133] Badgästen 17 juni 1911, annons
  134. [134] Badgäst-Tidningen 26 juni 1912.
  135. [135] Muntlig eller okänd källa
  136. [136] NST; sign A.H.
  137. [137] Badgästen, 1911 samt muntlig eller okänd källa
  138. [138] Muntlig eller okänd källa
  139. [139] Sign Ly (Lilly Wittgren Helsingborgs Dagblad ?)
  140. [140] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  141. [141] Anders Peterson
  142. [142] Anders Peterson
  143. [143] Tidn.klipp
  144. [144] Anders Peterson
  145. [145] Tidningen Halland, 26 maj 1908
  146. [146] Badgästen, 1911
  147. [147] Historiskt – geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859
  148. [148] Anders Peterson
  149. [149] Peter Nidelius
  150. [150] Kalle Gustavsson
  151. [151] Muntlig eller okänd källa
  152. [152] Anders Peterson, Bjärebygden 1984, Engelholms Tidning 31 aug. 1944 samt NST 21 dec. 1999
  153. [153] Brittiska nödlandare 1940-1945 av Rolph Wegemann, 2008
  154. [154] Anders Peterson, Gunnar Nilsson, Bjärebygden 1984, Engelholms Tidning 31 aug. 1944 samt NST 21 dec. 1999
  155. [155] Muntlig eller okänd källa
  156. [156] Muntlig eller okänd källa
  157. [157] Muntlig eller okänd källa
  158. [158] Muntlig eller okänd källa
  159. [159] Skånes ortnamn; Bengt Pamp, 1964
  160. [160] Badgästen, 1911
  161. [161] Muntlig eller okänd källa
  162. [162] Badgästtidningen 22 juni 1922
  163. [163] Muntlig eller okänd källa
  164. [164] Muntlig eller okänd källa
  165. [165] Anders Peterson
  166. [166] Anders Peterson
  167. [167] Tulle Hedenström
  168. [168] Anders Peterson
  169. [169] Engelholms Tidning, 30 okt.1945
  170. [170] Muntlig eller okänd källa
  171. [171] Tomas Peterson
  172. [172] Sölvesborgbilder (solvesborgochlister.se)
  173. [173] Muntlig eller okänd källa
  174. [174] Muntlig eller okänd källa
  175. [175] Muntlig eller okänd källa
  176. [176] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  177. [177] Muntlig eller okänd källa
  178. [178] HD 5 maj 1968; Fritjof
  179. [179] Muntlig eller okänd källa
  180. [180] Bjärebygden 1970
  181. [181] Muntlig eller okänd källa
  182. [182] Muntlig eller okänd källa
  183. [183] Muntlig eller okänd källa
  184. [184] Olle Angel – Dagmar Malmström
  185. [185] Tidning för Badgäster 4 juli 1914
  186. [186] Släkttavla Pålsson på Backagården i Elestorp samt muntlig eller okänd källa
  187. [187] Muntlig eller okänd källa
  188. [188] Muntlig eller okänd källa
  189. [189] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  190. [190] GB Höjmans Byggnadsbolag
  191. [191] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  192. [192] Gun (Almas systerdotter)
  193. [193] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  194. [194] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  195. [195] Idun, 1907 (Fören. Gamla Båstads arkiv)
  196. [196] Tidn.klipp; Bo Gunnarsson
  197. [197] Muntlig eller okänd källa
  198. [198] Badgästen 1911
  199. [199] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  200. [200] Hallands historia och beskrivnng; S.P. Bexell, nyutgåva 1925
  201. [201] Båstads kn:s kulturvårdsprogram 1999
  202. [202] Muntlig eller okänd källa
  203. [203] Bjärebygden 1960, sid. 51 ff
  204. [204] NST?;Pauli Pålsson i Småryd
  205. [205] Bjärebygden 1960; Oscar Fjellmar, sid. 56
  206. [206] Bra Böckers lexikon, Bonniers Konversationslexikon samt muntlig eller okänd källa
  207. [207] Lustgården. Dendrologi och parkvård, 1922
  208. [208] Badgästen 1911
  209. [209] Bjärebygden 1960; Oscar Fjellmar, sid. 56 ff
  210. [210] Muntlig eller okänd källa
  211. [211] Föreningen Malens Havsbad
  212. [212] Muntlig eller okänd källa
  213. [213] Muntlig eller okänd källa
  214. [214] Muntlig eller okänd källa
  215. [215] Muntlig eller okänd källa
  216. [216] Muntlig eller okänd källa
  217. [217] Historiskt- geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859
  218. [218] Tidning för Badgäster, nr 5, 1914
  219. [219] Sydhalland; Alfred Larsson, 1908
  220. [220] Badgästen, 1911
  221. [221] Dansk Turisthandbok
  222. [222] Anders Peterson
  223. [223] Muntlig eller okänd källa
  224. [224] Anders Peterson
  225. [225] NST?, 23 sept. 1939
  226. [226] Inga Peterson
  227. [227] Ingrid Herrlin
  228. [228] Muntlig eller okänd källa
  229. [229] Badgästen 1911
  230. [230] Badgästtidningen 22 juni 1912
  231. [231] Dansk Turisthandbok
  232. [232] Fören. Gamla Båstads arkiv – Erikstorp 5:57
  233. [233] Muntlig eller okänd källa
  234. [234] Muntlig eller okänd källa
  235. [235] Muntlig eller okänd källa
  236. [236] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  237. [237] Muntlig eller okänd källa
  238. [238] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  239. [239] Muntlig eller okänd källa
  240. [240] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  241. [241] Muntlig eller okänd källa
  242. [242] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  243. [243] Muntlig eller okänd källa
  244. [244] Sydhalland 25 maj 1895
  245. [245] Muntlig eller okänd källa
  246. [246] Badgästen, 1911
  247. [247] Muntlig eller okänd källa
  248. [248] Karta öfver Tomtplatssarner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  249. [249] Muntlig eller okänd källa
  250. [250] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  251. [251] Tidn.klipp; G. N-r
  252. [252] Muntlig eller okänd källa
  253. [253] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  254. [254] Tidn.klipp; G. N-r
  255. [255] Muntlig eller okänd källa
  256. [256] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  257. [257] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad af År 1814 Alex Ljungberg
  258. [258] Muntlig eller okänd källa
  259. [259] Muntlig eller okänd källa
  260. [260] Badgästen, 1911
  261. [261] Anders Peterson
  262. [262] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  263. [263] Muntlig eller okänd källa
  264. [264] Badgästen, 1911
  265. [265] Muntlig eller okänd källa
  266. [266] Svensk bebyggelse Skåne, 1945
  267. [267] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg samt Bjärebygden 1975
  268. [268] Muntlig eller okänd källa
  269. [269] Bjärebygden 1963
  270. [270] Muntlig eller okänd källa
  271. [271] Muntlig eller okänd källa
  272. [272] Muntlig eller okänd källa
  273. [273] Muntlig eller okänd källa
  274. [274] Muntlig eller okänd källa
  275. [275] Muntlig eller okänd källa
  276. [276] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  277. [277] Muntlig eller okänd källa
  278. [278] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  279. [279] Muntlig eller okänd källa
  280. [280] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  281. [281] Muntlig eller okänd källa
  282. [282] Badgästen, 1911
  283. [283] Muntlig eller okänd källa
  284. [284] Muntlig eller okänd källa
  285. [285] Muntlig eller okänd källa
  286. [286] Muntlig eller okänd källa
  287. [287] Muntlig eller okänd källa
  288. [288] Föreningen Malens Havsbad
  289. [289] Muntlig eller okänd källa
  290. [290] Föreningen Malens Havsbad
  291. [291] Muntlig eller okänd källa
  292. [292] Muntlig eller okänd källa
  293. [293] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  294. [294] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  295. [295] Muntlig eller okänd källa
  296. [296] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  297. [297] Fören. Gamla Båstads arkiv – Andrell, Eric, Händelser, Minnen Kuriosa från Malen 1984
  298. [298] Anders Peterson och Eric Andrell
  299. [299] Eric Andrell
  300. [300] Ella Nordgren
  301. [301] Muntlig eller okänd källa
  302. [302] Muntlig eller okänd källa
  303. [303] Muntlig eller okänd källa
  304. [304] Muntlig eller okänd källa
  305. [305] Muntlig eller okänd källa
  306. [306] Muntlig eller okänd källa
  307. [307] Muntlig eller okänd källa
  308. [308] Muntlig eller okänd källa
  309. [309] Muntlig eller okänd källa
  310. [310] Muntlig eller okänd källa
  311. [311] Muntlig eller okänd källa
  312. [312] Eric Andrell
  313. [313] Muntlig eller okänd källa
  314. [314] Ortnamnen i Hallands län; Jöran Shlgren, 1948
  315. [315] Ur sand är det kommet; Alfons Meliam Jönsson, 1985
  316. [316] Ö. Karups bebyggelse; Stig Edenfur – Ö. Karups Minnesvårdsförening
  317. [317] Hallands historia och beskrivning; S.P. Bexell, nyutgåva 1925
  318. [318] Muntlig eller okänd källa
  319. [319] Bruno Ekelund
  320. [320] Fören. Gamla Båstads arkiv – karta
  321. [321] Anders Peterson
  322. [322] Bruno Ekelund
  323. [323] Badgästen, 1911
  324. [324] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  325. [325] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  326. [326] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  327. [327] Föreningen Gamla Båstad, Almanacka 1993.
  328. [328] Tomas Månsson.
  329. [329] Landsverk i Landskrona, lars von Rosen.
  330. [330] Föreningen Gamla Båstad, Almanacka 1993.
  331. [331] Muntlig eller okänd källa
  332. [332] Muntlig eller okänd källa
  333. [333] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  334. [334] Badgästen, 1911
  335. [335] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  336. [336] Badgästen 1911
  337. [337] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  338. [338] Muntlig eller okänd källa
  339. [339] Muntlig eller okänd källa
  340. [340] Anders Peterson
  341. [341] Muntlig eller okänd källa
  342. [342] Badgästen, 1911
  343. [343] Muntlig eller okänd källa
  344. [344] Muntlig eller okänd källa
  345. [345] Muntlig eller okänd källa
  346. [346] Muntlig eller okänd källa
  347. [347] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  348. [348] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  349. [349] Muntlig eller okänd källa
  350. [350] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  351. [351] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  352. [352] Tidn.klipp; sign. C.G.P., 1932
  353. [353] Sydhalland, dödsnotis 3 juni 1909
  354. [354] Muntlig eller okänd källa
  355. [355] Lasse Osterman, Säffle
  356. [356] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  357. [357] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  358. [358] Karta öfver Tomtplatsserne till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  359. [359] HD, Fritjof
  360. [360] Muntlig eller okänd källa
  361. [361] Badgästen, 1911
  362. [362] Muntlig eller okänd källa
  363. [363] Karta öfver Tomtplatsserne till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  364. [364] HD; Fritjof, 5 maj 1968
  365. [365] Karta öfver Tomtplatseserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  366. [366] HD; Fritjof, 5 maj 1968
  367. [367] Muntlig eller okänd källa
  368. [368] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719 -1870; Bertil Koch
  369. [369] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  370. [370] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719 -1870, Bertil Koch
  371. [371] HD; Fritjof
  372. [372] Muntlig eller okänd källa
  373. [373] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  374. [374] Muntlig eller okänd källa
  375. [375] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  376. [376] Bjärebygden 1963
  377. [377] Muntlig eller okänd källa
  378. [378] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  379. [379] Muntlig eller okänd källa
  380. [380] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  381. [381] HD; Fritjof, 5 maj 1968
  382. [382] Muntlig eller okänd källa
  383. [383] Muntlig eller okänd källa
  384. [384] Muntlig eller okänd källa
  385. [385] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  386. [386] Muntlig eller okänd källa
  387. [387] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  388. [388] Muntlig eller okänd källa
  389. [389] Muntlig eller okänd källa
  390. [390] Muntlig eller okänd källa
  391. [391] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  392. [392] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  393. [393] Tidn.klipp 1932, sign. C.G.P.
  394. [394] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  395. [395] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  396. [396] Muntlig eller okänd källa
  397. [397] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  398. [398] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  399. [399] Karin Berger
  400. [400] Muntlig eller okänd källa
  401. [401] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  402. [402] Muntlig eller okänd källa
  403. [403] Svensk Damtidning, 1925
  404. [404] Badgästen, 1911
  405. [405] Muntlig eller okänd källa
  406. [406] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  407. [407] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  408. [408] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  409. [409] Sydhalland 11 februari 1909
  410. [410] Bruno Ekelund
  411. [411] Anders Peterson
  412. [412] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  413. [413] Sydhalland, 1908
  414. [414] Sydhalland 1909
  415. [415] Muntlig eller okänd källa
  416. [416] Badgästen, 1911
  417. [417] Muntlig eller okänd källa
  418. [418] Odaterad karta, trol. fr. 1920-talet
  419. [419] HD 20 dec.1959, Gustav Nylander
  420. [420] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  421. [421] Torsten Andersson
  422. [422] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  423. [423] Muntlig eller okänd källa
  424. [424] Bjärebygden 1959
  425. [425] Badgästen, 1911
  426. [426] Bjärebygden 1959
  427. [427] Bjärebygden 1962, sid.26
  428. [428] Observerat vid byggnadsställningen 2014.
  429. [429] Bjärebygden 1959
  430. [430] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  431. [431] Tidn.klipp NST, Axel Lundell, Bjäre Släktring, Båstad-projektet, Dagmar Mannebäck och Lennart Hansson (Dis-syd)
  432. [432] Tidn.klipp med anledning av hans 60-årsdag
  433. [433] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  434. [434] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  435. [435] Tidn.klipp NST, Axel Lundell
  436. [436] Båstad Tidning, 1883
  437. [437] Muntlig eller okänd källa
  438. [438] Tidn.klipp
  439. [439] NST, omkr. 1960
  440. [440] Båstads Sparbnk 100 år, 1959 samt muntlig eller okänd källa
  441. [441] HP; Axel Lundell, 1978
  442. [442] Muntlig eller okänd källa
  443. [443] Erik Rådberg
  444. [444] Båstads Tidning 6 januari 1895
  445. [445] Tidn.klipp; G. N-r
  446. [446] Badgästen, 1911
  447. [447] Tidn.klipp; G. N-r
  448. [448] Muntlig eller okänd källa
  449. [449] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  450. [450] Muntlig eller okänd källa
  451. [451] Muntlig eller okänd källa
  452. [452] Stranängsskolan 40 år; Marianne Orsander
  453. [453] GB:s arkiv. Sommarflugan – Bazar- och Festtidning för Malen 1909
  454. [454] Muntlig eller okänd källa
  455. [455] Anders Peterson
  456. [456] Badgästen, 1911
  457. [457] Anders Peterson
  458. [458] Tomas Peterson
  459. [459] Inga och Anders Peterson
  460. [460] Badgästtidningen 22 juni 1912
  461. [461] Inga och Anders Peterson
  462. [462] Muntlig eller okänd källa
  463. [463] Sydhalland, 16 sept. 1903
  464. [464] Muntlig eller okänd källa
  465. [465] GB Arkiv Nobel. Ludvig E 1 mars 1909.
  466. [466] Tomas Peterson
  467. [467] Ludvig Nobels korrespondens 1928 (Wendt)
  468. [468] Svensk bebyggelse; Skåne, 1945
  469. [469] Bjärebygden, 1959
  470. [470] Bjärebygden, 1975
  471. [471] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg samt Bjärebygden 1959 och 1975
  472. [472] Badgästtidningen 22 juni 1912
  473. [473] Svensk bebyggelse; Skåne, 1945
  474. [474] Tidn.klipp (HD, Fritjof ?)
  475. [475] Malte Johansson
  476. [476] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thtsell, 1913 samt Båstads Högstadie- och Samrealskola 100 år, K.A. Bjärup, 1965
  477. [477] Muntligt eller okänd källa
  478. [478] Muntligt eller okänd källa
  479. [479] Muntligt eller okänd källa
  480. [480] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thtsell, 1913
  481. [481] Muntligt eller okänd källa
  482. [482] Båstads Högstadie- och Samrealskola 100 år; K.A. Bjärup, 1965
  483. [483] Muntligt eller okänd källa
  484. [484] Stranängsskolan 40 år; Marianne Orsander
  485. [485] Muntligt eller okänd källa
  486. [486] Muntligt eller okänd källa
  487. [487] Muntligt eller okänd källa
  488. [488] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  489. [489] Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten
  490. [490] Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten
  491. [491] Muntlig källa
  492. [492] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  493. [493] Släkten Hallonsten; Sven Hallonsten
  494. [494] Barbro Lundin
  495. [495] Torsten Andersson
  496. [496] Byggnadsinventering 1981, Båstads kn
  497. [497] HD 20 dec. 1959 Gustav Nylander
  498. [498] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719–1870; Bertil Koch
  499. [499] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg, Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719.1870; Bertil Koch, Fastighetsbildningsmyndigheten i Ä-holm; utredning 1992 samt muntlig eller okänd källa
  500. [500] Stig Lindberg, Bengt Sölve samt muntlig eller okänd källa
  501. [501] Bjärebygden 1973
  502. [502] Bernhard Karström
  503. [503] Bernhard Karström
  504. [504] Sammanställning av tidningsklipp fr. sept 1911 till jan. 1912
  505. [505] Bernhard Karström
  506. [506] Bernhard Karström
  507. [507] Ludvig Nobels korrespondens 1928 (Wendt)
  508. [508] Muntlig eller okänd källa
  509. [509] Sydhalland 11 maj 1909
  510. [510] Muntlig eller okänd källa
  511. [511] Muntlig eller okänd källa
  512. [512] Båstads Sparbank 100 år, 1959
  513. [513] Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid 60
  514. [514] Muntlig eller okänd källa
  515. [515] Bjärebygden 1959
  516. [516] Sydhalland, 27 sept. 1910
  517. [517] Muntlig eller okänd källa
  518. [518] Karta öfver Tomplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  519. [519] Släkten Hallonstén; Sven Hallonstén
  520. [520] HD?; Gustav Nylander
  521. [521] Bjärehalvön i forna tider;Emil J. Söderman, 1938
  522. [522] Muntlig eller okänd källa
  523. [523] Båstad Tidning, 1883
  524. [524] Muntlig eller okänd källa
  525. [525] Båstad Tidning, 1883
  526. [526] Muntlig eller okänd källa
  527. [527] Båstads Tidning 28 mars 1896
  528. [528] Båstads Tidning 5 mars 1897
  529. [529] Muntlig eller okänd källa
  530. [530] Badgästen, 1911
  531. [531] Muntlig eller okänd källa
  532. [532] Muntlig eller okänd källa
  533. [533] Muntlig eller okänd källa
  534. [534] Sydhalland,16 sept. 1903
  535. [535] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  536. [536] Pantbrev samt muntlig eller okänd källa
  537. [537] Hllands historia och beskrivning; S.P. Bexell, nyutgåva 1925
  538. [538] Apelrydsskolan 80 år
  539. [539] Muntlig eller okänd källa
  540. [540] Badgästen, 1911
  541. [541] Bjärebygden 1959
  542. [542] Muntlig eller okänd källa
  543. [543] Muntlig eller okänd källa
  544. [544] Muntlig eller okänd källa
  545. [545] Badgästen, 1911
  546. [546] Muntlig eller okänd källa
  547. [547] Muntlig eller okänd källa
  548. [548] HP, 12 dec. 1925
  549. [549] Bernhard Karström samt muntlig eller okänd källa
  550. [550] Båstads kommun, Kulturmiljövårdsprogram, 1999
  551. [551] Muntlig eller okänd källa
  552. [552] Skåne Årsbok 1929, Sällskapet Skånes Årsbok Malmö
  553. [553] HP; Axel Lundell, 3 dec. 197? samt muntlig eller okänd källa
  554. [554] Fören. Gamla Båstads arkiv – Skansen
  555. [555] Fören. Gamla Båstads arkiv – Västra Båstad, AB
  556. [556] HP; Axel Lundell, 3 dec. 197? samt muntlig eller okänd källa
  557. [557] Bernhard Karström samt muntlig eller okänd källa
  558. [558] Muntlig eller okänd källa
  559. [559] Båstads God-Templares Byggnadsförening, protokoll
  560. [560] Muntlig eller okänd källa
  561. [561] Muntlig eller okänd källa
  562. [562] Muntlig eller okänd källa
  563. [563] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  564. [564] Muntlig eller okänd källa
  565. [565] Muntlig eller okänd källa
  566. [566] Muntlig eller okänd källa
  567. [567] Muntlig eller okänd källa
  568. [568] Muntlig eller okänd källa
  569. [569] Muntlig eller okänd källa
  570. [570] Inga och Anders Peterson
  571. [571] Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard
  572. [572] Tidn.klipp; G. N-r
  573. [573] Inga och Anders Peterson
  574. [574] Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard
  575. [575] Tidn.klipp; G. N-r
  576. [576] Muntlig eller okänd källa
  577. [577] Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard
  578. [578] Muntlig eller okänd källa
  579. [579] Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 61
  580. [580] Tidn.klipp; G.N-r
  581. [581] Muntlig eller okänd källa
  582. [582] Tidn.klipp; G. N-r
  583. [583] Tidn.klipp 1917
  584. [584] Båstads Fabriks- och Hantverksförening 125 år, 1972
  585. [585] Muntlig eller okänd källa
  586. [586] Muntlig eller okänd källa
  587. [587] Bjärebygden 1967, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60
  588. [588] Muntlig eller okänd källa
  589. [589] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch
  590. [590] Muntlig eller okänd källa
  591. [591] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  592. [592] Båstad-projektet Dis-syd, Dagmar Mannebäck och Lennart Hansson, Bjäre Släktring
  593. [593] Muntlig eller okänd källa
  594. [594] Muntlig eller okänd källa
  595. [595] Muntlig eller okänd källa
  596. [596] Tidn.klipp; G. N-r
  597. [597] Muntlig eller okänd källa
  598. [598] Muntlig eller okänd källa
  599. [599] Muntlig eller okänd källa
  600. [600] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  601. [601] Muntlig eller okänd källa
  602. [602] Tidn.klipp, Hågkomster från Båstad; Peter Erhard
  603. [603] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  604. [604] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  605. [605] Muntlig eller okänd källa
  606. [606] Tidn.klipp; Gustaf Nylander
  607. [607] Bjärebygden 1967 Hågkomster från Båstad; Peter Erhard, sid. 60
  608. [608] Muntlig eller okänd källa
  609. [609] HD?;Axel
  610. [610] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  611. [611] Muntlig eller okänd källa
  612. [612] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  613. [613] Mantalslängd 1870
  614. [614] Muntlig eller okänd källa
  615. [615] Badgästen, 1911
  616. [616] Muntlig eller okänd källa
  617. [617] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  618. [618] Muntlig eller okänd källa
  619. [619] Muntlig eller okänd källa
  620. [620] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  621. [621] Tomas Peterson, Eva Lenneman
  622. [622] Båstads Tidning 27 januari 1897
  623. [623] Sveriges dödbok1901-2009
  624. [624] Husförhörslängden 1880-1890 för Anderslöv, Ålholmen samt Begravda i Sverige och Sveriges befolkning.
  625. [625] Församlingsbok 1896-1904 för Båstad
  626. [626] Sydhalland 9 mars 1909
  627. [627] Badgästtidningen 22 juni 1912
  628. [628] Muntlig eller okänd källa
  629. [629] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  630. [630] Bernhard Karström
  631. [631] Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  632. [632] Muntlig eller okänd källa
  633. [633] Muntlig eller okänd källa
  634. [634] Badgästen, 1911
  635. [635] Bjäreanor, Curt Fredriksson, 2004
  636. [636] Muntlig eller okänd källa
  637. [637] Bjäreanor, Sune Liedman, 2006
  638. [638] Fören. Gamla Båstads almanacka 1997
  639. [639] Ängalag och Kärragårdda –en studie över byarna, 1999
  640. [640] Muntlig eller okänd källa
  641. [641] Fören. Gamla Båstads almanacka 1997
  642. [642] Bjäreliv okt. 2012
  643. [643] Kalle Gustafsson
  644. [644] Fören. Gamla Båstads almanacka 1997
  645. [645] Muntlig eller okänd källa
  646. [646] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af alex Ljungberg, Rekonstruerad persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Carl Adolph Agardh; Carlsson och Midhagen
  647. [647] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg, Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjärebygden 1963
  648. [648] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjäre Släktring, Dagmar Mannebäck
  649. [649] Allmänna Öresundsposten; Orvar Odd, okt. 1851
  650. [650] Bjäre Släktring – Dagmar Mannebäck
  651. [651] Bjärebygden 1970
  652. [652] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg, Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch samt Bjärebygden 1959
  653. [653] Rekonstruerade persondata för Båstad åren 1719-1870; Bertil Koch
  654. [654] Muntlig eller okänd källa
  655. [655] Skånes Handels- och Adresskalender 1900
  656. [656] Muntlig eller okänd källa
  657. [657] Tidn.klipp; G. N-r
  658. [658] Badgästen, 1911
  659. [659] Muntlig eller okänd källa
  660. [660] HP, 12 dec. 1925
  661. [661] Tidn.klipp; G. N-r
  662. [662] Muntlig eller okänd källa
  663. [663] Muntlig eller okänd källa
  664. [664] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  665. [665] Släkten Hallonsén; Sven Hallonstén
  666. [666] Muntlig eller okänd källa
  667. [667] Sydhalland, 1908
  668. [668] Muntlig eller okänd källa
  669. [669] Muntlig eller okänd källa
  670. [670] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af alex Ljungberg
  671. [671] Ett och annat om det gamla Båstad; Ernst Thysell, 1913
  672. [672] Båstads Högstadie- och samrealskola 100 år; K.A. Bjärup, 1965
  673. [673] Muntlig eller okänd källa
  674. [674] Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  675. [675] Karta öfver Tomtplatsserna till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  676. [676] Muntlig eller okänd källa
  677. [677] Badgästen, 1911
  678. [678] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  679. [679] Muntlig eller okänd källa
  680. [680] Badgästen, 1911
  681. [681] Muntlig eller okänd källa
  682. [682] Karta öfver Tomtplatsserner till Båstad. Upprättad År 1814 af Alex Ljungberg
  683. [683] Muntlig eller okänd källa
  684. [684] Sydhalland 11 mars 1909
  685. [685] Badgästen, 1911
  686. [686] Gustaf Nylander
  687. [687] HP?; Axel Lundell, 14 nov. 1975
  688. [688] Muntlig eller okänd källa
  689. [689] Muntlig eller okänd källa