Sök i arkiven

Föreningens böcker 60 träffar

• Båstads historia, s. 228 Maskinläst

  … bosatte sig. Kommunala insatser blev angelägna, och stämman beslöt 1907 att inrätta en brandstation på Malen. Två år senare gavs ett anslag till bättre brandredskap och till en spruthusbyggnad vid den nuvarande Kungsbergsvägen. Det var en början, men samhällets starka tillväxt krävde snart betydligt mer. 1909 …

• Båstads historia, s. 239 Malen blir municipalsamhälle Maskinläst

  … från kronofogden, där han begärde kommunalstämmans yttrande över ett tilltänkt municipalsamhälle på Malen. Något yttrande lämnades inte heller denna gång, men stämman beslöt att lämna in en ansökan om att få göra upp stadsplan för Malen, eftersom byggandet började bli mindre välordnat. 1917 förordnade då …

• Båstads historia, s. 279 Maskinläst

  … från Pershög till bostaden. 1898 Mejeriföreningen i B bygger eget. 1899 Bankgåva till tvätthus på Malen. ” Bjäre härad befrias från underhållet av Ängelholms bro. 1900 Båstads polis Zoll blir kronofjärdingsman. 1900 Båstads köpings municipalsamhälle bildas. ” Municipalstämman köper Pershögs-jorden av ägarna. ” …

• En vandring genom Gamla Båstad, s. 24 Från Agardhsgatan går vi mot Brunnsparken och blickar vi bort mot Malen. Maskinläst

  Malen var fram till sekelskiftet mager betesmark. Jorden utgör här sand och mal. Mal är väl slipade stenar, slipade en gång i tiden av vågorna från havet. Detta ger oss förklaringen till namnet Malen. Ett varmbadhus uppfördes 1903, intill stranden, i närheten av Malens skog. Bottenvåningen inreddes för bad, medan …

• Båstads historia, s. 113 Sand, ett stort problem Maskinläst

  … hos den, som begärde lägsta ersättningen, alltså efter ett slags auktion. På 1600-talet beskrevs Malen som ett magert område, ett område med flygsandsfält och dyner. För att få en förklaring på hur flygsandsfältet uppstod, och varför det finns så många runda stenar i marken på Malen, skall vi gå tillbaka i …

• Båstads historia, s. 187 Malens poststation Maskinläst

  … sin verksamhet, och bolagets ordförande Edvin Jacobsson föreslog inrättandet av en poststation även på Malen. Antalet badgäster hade då blivit ganska stort, vilket ökade behovet. Han framhöll också, att en större kalkfabrik var under uppförande på Malen. Postbudet, som förde posten från järnvägen till Båstad, …

• Båstads historia, s. 241 Maskinläst

  … yttra sig igen. Den var ståndaktig och nekade med röstsiffrorna 143 mot 142 att förena sig med Malen. Efter bara ett par månader kom emellertid de kungliga besluten. Stadsplanen fastställdes av Kungl. Maj:t, och då tillsammans med en stadsplan för Ranviksområdet. En månad senare kom det viktigaste beslutet: …

• Järnvägen i Båstad — en historia, s. 35 Maskinläst

  T.v. Stationen efter ombyggnad. Ovan. Flygfoto över Malen. Den nedre bilden visar utsikten över Malen med Båstad i bakgrunden. Båstads station med Malen och Båstad i bakgrunden. Malen från flygplan.

• Båstads historia, s. 151 Tvättstugan på Malen Maskinläst

  … inte särskilt rena före avloppens tid. Därför var det bra att ha en större bäck att tillgå, och ute på Malen fanns Örebäcken med rent vatten. Det populäraste stället för stortvätt blev också där, en bit ovanför Öremölla kvarn. Redan 1889 skänkte Sparbanken 200 kronor till ”ett tvätthus ute på Malen till skydd för …

• Båstads historia, s. 227 Maskinläst

  Hur Malen såg ut 1885 framgår av bilden från Båstads järnvägsstation (sid. 171). Ett par gårdar nära Örebäcken och några byggnader vid Hallandsvägen (nu Köpmansgatan) är nästan all bebyggelse man ser. De viktigaste byggnaderna var skogvaktarbostället, Öremölla kvarn och Bergs sädesmagasin. Bilden nedan är en av de …

• Båstads historia, s. 229 Från borgarstyre till demokrati Maskinläst

  … i kommunen var ganska liten genom den begränsade kommunala rösträtten. Tillkomsten av Folkets hus på Malen markerade emellertid på sitt sätt, att ett nytt samhälle var på väg. Tidningsmannen Axel Lundell har sammanfattat den kommunala situationen så, att ”Båstad stred för sitt oberoende och Malen för …

• Båstads historia, s. 240 Maskinläst

  … behovet för samhället i övrigt. Man begärde också, att en huvudavloppsledning för tätbebyggelsen på Malen skulle ordnas. En del hade skaffat WC, och rötgroparna (fastigheternas avloppsbrunnar) blev allt mer hälsovådliga. Men, stadsplanen fastställdes inte så lätt och snabbt som man tänkt. 1923 kom Kungl. …

• Båstads historia, s. 243 Dansbanor Maskinläst

  man på Malen hela tiden hade velat ha, och municipalstämman tillstyrkte enhälligt. Malen var från början en del av båstadborgarnas jordbruksmark. Närmast havet var det ganska värdelös utmark. Störst värde hade från början tången, som havet kastade upp på själva strandremsan. Den var viktig som gödsel, och …

• Båstads historia, s. 246 Båstad åter köping Maskinläst

  … från Wien. Ända tills det brann ner 1959 behöll Pershög en stor del av sin popularitet. Båstad och Malen förenas När Malen blivit municipalsamhälle 1932, så antog många, att allt skulle fungera väl, men så blev det knappast. Man hade fått en kommun, som i sin tur var delad i två municipalsamhällen. Det blev …

• Båstads historia, s. 280 Maskinläst

  … över kullerstenen. 1914 Villa Dagmar byggs av generalkonsul Bergsten. 1914 Ansökan om stadsplan för Malen. 1915 Kommitté tillsätts för inköp av allmänningskogen på Malen. 1916 Kommunen tecknar andelar för 60 000 kr i Andelselektr. föreningen. 1916 – 1918 Skånegården byggs. ” Apelrydsskolan startar. ” …

• Båstads historia, s. 281 Maskinläst

  … inflyttningsklart. ” Kommunen köper Graffs mark i Malens skog. (36 000 kvm à 1 kr) ” Stadsplan för Malen och Ranvikshöjden fastställes och 1932 Malens municipalsamhälle bildas (+Ranviksområdet). ” Hotell Riviera öppnar. ” Ordningsstadga för badstranden på Malen. ” Höjman blir kommunens första ombud för länets …

• Båstad — från flintyxor till takkupor, s. 18 Maskinläst

  … och damer i hatt och långa kjolar. 1907 anlades den första cementerade planen i Båstad och 1929 i Malen. Malen blev municipalsamhälle 1932, men redan efter fem år uppgick samhället i Båstads köping. På den lilla bilden ses till höger vattenkiosken vid Malens havsbad. Där fick man vatten efter läkarens …

• Båstads historia, s. 6 1900-talet Maskinläst

  … 222 Några följder av första världskriget ............................... 224 Malen växer fram ............................................................ 226 Från borgarstyre till demokrati ..................................... 229 Bilen och cykeln …

• Båstads historia, s. 114 Maskinläst

  … mer och mer in över land. Sanden erövrade meter för meter av slättlandet utmed havet. Så blev det på Malen, och så blev det på större delen av västkusten, ända från Skälderviken till Falkenberg. Christian II var kanske medveten om utvecklingen, och när han beordrade flyttningen av Luntertun till den nya staden …

• Båstads historia, s. 122 Postväsendet Maskinläst

  … där Rivierabron nu finns. Som ett komplement byggdes en bro över Örebäcken vid nuvarande infarten till Malen, Örbäcks Bro enligt gränskartan, där bro fortfarande finns på samma ställe. Efter bron vid Gropmöllan följde vägen först sanddrivan och fortsatte sedan över slätten till Allarp och Laholm. Den vägen var …

• Båstads historia, s. 138 Kommunen Båstad Maskinläst

  … det alltså gälla socknen eller kommunen eller municipalsamhället. Än krångligare skulle det bli, när Malen kom med i sammanhanget några år senare, men det sparar vi, tills det växt upp. Bara en liten sammanfattning från Skånes kalender i början av 1920-talet. Den beskrev socknen så här: ”Utom köpingen Båstad …

• Båstads historia, s. 209 Maskinläst

  … och en hel rad både rika och kända personer. 1904 stod också Strandhotellet färdigt. I öster, alltså på Malen, bildades bolaget Malens Hafsbad. Ordförande blev Edvard Jacobsson, som var butiksägare på Malen men bosatt i Laholm. I första styrelsen fanns också Elof Ahlström, Jöns Petter Johansson, August Zachrisson på …

• Båstads historia, s. 225 Maskinläst

  … till kommunalnämnden. I Båstads kommun inlämnades 14 ansökningar, och av dessa gällde 12 husbyggen på Malen. När huset planerats innehålla mer än en lägenhet, så krävdes det att uthyrningen skulle gälla året runt. Hälften av ansökningarna avsåg mer än en lägenhet, och det var tydligt, att många tänkt bygga för att …

• Båstads historia, s. 226 Malen växer fram Maskinläst

  … bebyggelsen. När köpingen Båstad blev municipalsamhälle år 1900, kunde inte heller någon exakt gräns mot Malen fastställas, men i stort sett blev den vid Ilabäcken öster om Klinkehög. (Bäcken kallades då Pilabäcken, vilket kanske lät vackrare än Iglabäcken, som berättade om alla iglarna i träsket den kom ifrån.)

• Båstads historia, s. 236 Pensionat och annan uthyrning Maskinläst

  … och äldre. Det första pensionatet var Turistgården vid Strandgatan, och det fanns redan 1906. På Malen kom Furuhem och Lyckebo 1910. Antalet pensionat ökade år från år i takt med antalet badgäster, och på 1940-talet fanns hela 22 pensionat, 12 på Malen och 10 i Båstad. I början på 1920-talet skrev H. …

• Båstads historia, s. 249 Maskinläst

  … en förslagstävling fick anläggningen namnet Riviera och öppnades 1932 för sin första säsong. Liksom på Malen anlades också ett par tennisbanor nära hotellet. De kom f. ö. att ligga alldeles intill den urgamla landsvägen från Halland till Skåne och ett tiotal meter från Tjuvavadet. Vid Rivieravägen, som vägen ner …

• Båstads historia, s. 267 Återblick – Framåt Maskinläst

  … läggas ner. Alla klasserna kom till den nya skolan, som döptes till Strandängsskolan. Småskolorna på Malen och vid Lyckebacken blev lekskolor. Skolan vid torget övertogs 1973 av församlingen och blev församlingshem. Samma år revs gamla Lyckebacksskolan för att ge plats för sjukvårdscentralen, och lekskolegruppen …

• Järnvägen i Båstad 100 år, s. 4 Historik Maskinläst

  … – järnvägen. Vilket som än är rätt, så lades järnvägsstationen en god bit utanför Båstads köping. På Malen fanns ännu bara ett fåtal hus och avståndet från samhället blev en stor nackdel. Den branta backen var kännbar både för folk och ekipage. Landsvägen hade då ett helt annat utseende än nu. Faktum är att …

• Järnvägen i Båstad 100 år, s. 23 Maskinläst

  Utsikt över Malen. Foto & Enamelit: Almquist & Cöster, Häl[?] Utsikt över Malen.

• Båstad — från flintyxor till takkupor, s. 2 Forntid Maskinläst

  … insprängda i bebyggelsen. Förutom Klinkehöj finns det ytterligare två högar (Tallhögen och hög nr 15) i Malen, två resta stenar ("Galta stenar") i Kungsbergsvägen, och höggravfältet i Malens skog. Inte någon av dessa fornlämningar är undersökt och vi kan därför bara anta deras ålder. Gravhögarna kan förmodas vara …