Sök i arkiven

Föreningens böcker 44 träffar

• Båstad — från flintyxor till takkupor, s. 15 Återuppbyggnad efter branden 1870 Maskinläst

  … hemlösa. Sedan dess hade Båstad blivit köping (1858) och bebyggelsen och invånarantalet hade växt. När branden till sist falnade klockan sex på morgonen den 9 juni 1870, efter att ha rasat i tre timmar, kunde konstateras att omkring 500 personer blivit husvilla och 60 gårdar och hus förstörts. Orsakerna till att …

• Båstads historia, s. 143 Stora branden i Båstad 1870 Maskinläst

  Torsdagen den 9 juni klockan 3 på morgonen började branden i H.P Pommers färgeri, som låg strax intill Övre gatan och öster om vägen från Pershög. Gesällen Höjman hade kvällen innan på vanligt sätt glödgat plåtarna till färgeripressen. Han sov till klockan tre på morgonen i sin kammare strax intill. Han märkte då, att …

• Båstads historia, s. 147 Övre gatan Maskinläst

  … badhuset och Pershög oskadda. Vid andra ändan av torget, vid korsningen Hamngatan – Övre gatan, låg före branden den gamla krogen eller källaren ”Skagen”, välkänd för sin färgglada vägg. August Tiljander byggde upp huset igen, nu till ett stort affärs- och bostadshus. Mot torget fick det en på den tiden modern ingång …

• Båstad — från flintyxor till takkupor, s. 12 Före den stora branden Maskinläst

  … öfwerrum — samt 2ne Agardhsgatan vid Hyllebäck vid tiden omkring sekelskiftet. Här stoppades den häftiga branden 1870, och de låga trähusen utmed den smala gatan ger ännu idag en antydan om hur bebyggelsen i hela Båstad såg ut under 1800-talets första hälft.

• Båstads historia, s. 180 Maskinläst

  … sin första lokal i Båstad. Strax intill går Killebacken brant ner mot havet. Den anlades några år efter branden 1870, och vid den byggde man ett nytt fattighus. Nedre Gatan fortsätter vidare över Hyllebäcken, där stora branden stoppades. Just där började förr staden och senare stadsfläcken Båstad. Ville man …

• Båstad, s. 8 Maskinläst

  … Vid en brand år 1742 förstördes större delen av den då befintliga bebyggelsen. Den andra omfattande branden inträffade år 1870, varvid 2/3 av bebyggelsen ödelades. Detta medför att bebyggelsen inom det medeltida stadsområdet till stor del är tillkommen efter år 1870. Inom vissa delar finns dock rester av en …

• Båstads historia, s. 130 Maskinläst

  … i Båstad fram till 1870 kan tyvärr inte helt klarläggas, eftersom prästgården lades i aska vid den stora branden 1870. Kyrkböckerna brann då upp liksom protokoll och alla andra handlingar. Endast genom en del protokollsutdrag och beslut hos olika myndigheter har en del uppgifter kunnat erhållas. Hellqvist, förste …

• Båstads historia, s. 163 Maskinläst

  … var främst handelsvaror till butikerna i trakten. I de bevarade tulljournalerna från tiden efter branden 1870 kan man följa varuinförseln. Främst gällde det stora mängder byggmaterial som tegel från Rögle, murkalk från Limhamn, fönsterglas och plåt. Pommer fick färger till sitt nya färgeri vid Munktoft. …

• Båstads historia, s. 142 Maskinläst

  … har allting bekvämt och trefligt och lägger opp pengar derjemte.” I Öresundsposten kunde man den 23 maj 1870 i en annons läsa, att ”Båstads Badinrättning upplåtes den 24 juni och hålles öppen så länge som därtill blir skälig anledning. Societetsavgiften 1 Riksdaler i månaden.” Uppgiften om societetsavgift ger oss …

• Båstads historia, s. 146 Återuppbyggnaden Maskinläst

  Ur askan reste sig ett nytt samhälle, och redan året efter branden kunde man läsa följande i Engelholms Tidning: ”Köpingen Båstad har nu genom ny tomtreglering och företagne nybyggnader fått ett helt annat utseende än före branden. Hela Öfvre gatan är alldeles rak samt 20 alnar bred och försedd med prydliga stenhus …

• Båstads historia, s. 149 Fattigstugan Maskinläst

  … år tidigare planterat träd på de gamla åkerlyckorna. Den skolan blev färdig 1893. hade även drabbats av branden. ”Hjonen” inkvarterades tillfälligt i badhuset för att sedan placeras i grannkommunerna tills ett nytt hus byggts. Man köpte snabbt en tomt vid Strandkällan, men sedan gick det långsammare. Vid branden …

• Båstad — från flintyxor till takkupor, s. 17 Badliv Maskinläst

  … ett varmbadhus. Detta ersattes 1893 av det badhus som fortfarande finns kvar vid hamnen. Den stora branden 1870 innebar naturligtvis ett avbrott i turistnäringen, men verksamheten återuppbyggdes snabbt. Och det var inte bara Båstad som tog emot vintertrötta och hälsosökande turister, utan även Malen. Samhället …

• Båstads historia, s. 5 Maskinläst

  … ..... 133 Stadsfläcken blir köping och kommun ..... 136 Båstads första badgäster ..... 139 Stora branden i Båstad 1870 ..... 143 Återuppbyggnaden • Skola, fattigstuga, stadga ..... 146 Ollonborrar ..... 152 Om sjukvård, landsting, apotek ..... 152 Nöjen och marknader ..... 157 Kommunikationerna förändras • …

• Båstads historia, s. 141 Maskinläst

  … också en övergång till nästa kapitel. Huset till höger är nämligen H.P. Pommers färgeri, där den stora branden 1870 började.

• Båstads historia, s. 156 Apotek Maskinläst

  … i ett hus på skoltomten intill kyrkan, men flyttades sedan till Övre gatan intill Hyllebäcken. Efter branden 1870 byggdes det upp igen, nu som en tegelbyggnad. Den mest kände apotekaren var F.A. Kull, som hade privilegium på apoteket från 1891 till 1939. Kull använde f. ö. sin stora tomt till fruktodling och blev …

• Båstads historia, s. 164 Maskinläst

  … till hans andra jakt ”Helena”. Med den kom de flesta finare möblerna till båstadborgarnas nya hus efter branden 1870.

• Båstads historia, s. 181 Maskinläst

  … Där fanns till 1810 en av Båstads fyra tullbommar. Huset till vänster var David Wesströms. Här stoppades branden 1870.

• Båstads historia, s. 192 Kalkindustri Maskinläst

  och kalkbrottet som blev Öresjön. När Båstad byggdes upp efter branden 1870, blev tegelhus det vanliga. För murningen behövdes murbruk, och det gjorde man då som nu av bränd kalk, som ”släcktes” med vatten och blandades med grus. Muraren N.P. Nilsson arrenderade 1875 ett område vid Gropmöllan och brände själv kalk …

• Båstads historia, s. 204 Båstads utveckling till känd badort Maskinläst

  … köpte sig ett eget hus. För båstadborna gav badgästerna ett viktigt tillskott i ekonomin. Inte bara branden 1870 hade givit sämre tider. Den svåra missväxten i Sverige 1867 – 69 märktes även här, inte minst inom handeln. Emigrationen började öka år från år, och folkmängden minskade. Först vid sekelskiftet vände …

• Båstads historia, s. 206 Badorten Båstad Maskinläst

  … långgrunda sandstrand som badplats. I västra Båstad började man först. Det gamla badhuset hade undgått branden 1870, men 1894 brann det ner. Ett nytt och mera modernt hus av tegel kom till. Sparbanken beviljade t. o. m. ett räntefritt lån, eftersom det låg i hela samhällets intresse att få ett nytt badhus. Där blev …

• Båstads historia, s. 236 Pensionat och annan uthyrning Maskinläst

  … kom till som en mötesplats, ett ställe för servering, samvaro, fest och dans. Gästgivargården blev efter branden 1870 uppbyggd till hotell Viktoria. Genom järnvägens tillkomst ökade antalet badgäster, och i början på 1900-talet byggdes restaurangerna och badhotellen. Samtidigt började pensionat växa upp. Egentligen …

• Båstads historia, s. 263 Skolan under 1900-talet Maskinläst

  … Driften av Skogsliden överfördes 1992 till omsorgsnämnden i Båstads kommun. Återuppbyggnaden efter branden 1870 hade så småningom gett Båstad det stora skolhuset vid torget. Det inrymde klassrum för folkskolan och för högre folkskolans klass och dessutom lärarbostad. Det tycktes väl tilltaget då, men …

• En vandring genom Gamla Båstad, s. 12 Maskinläst

  … fått Tiugu[?] sex st wåre huus och hemman, och dem innom twå timmars tijd uti ena Aske hög förwandlar." Branden ödelade 2/3 av staden och 163 människor blev husvilla. Förödelsen tycks mest ha drabbat övre gatan från kyrkan till tullbommen. Båstadsborna blev inte bara husvilla. Många hade förlorat allt de ägde. …

• En vandring genom Gamla Båstad, s. 13 Maskinläst

  Vy från Pershög före branden 1870.

• En vandring genom Gamla Båstad, s. 23 Maskinläst

  Torget före branden 1870. Kopparslagare J. B. Dalmers hus och verkstad syns längst till höger.

• Båstads historia, s. 182 Maskinläst

  På andra sidan bron börjar de nyare husen, som byggdes upp efter 1870. Mitt emot Strandgatans början fanns postkontoret, som var inrymt i den, enligt Peter, något barske postmästaren Karl von Hauswolffs bostad. Via Strandgatan når man hamnen. Sjöfarten inskränkte sig till att det på hösten kom någon enstaka segelskuta …

• Båstads historia, s. 277 Maskinläst

  … pastorat upplöses, Hov-Båstads pastorat bildas. 1862 Båstad blir kommun. 1860-talet Hamnen byggs, färdig 1870. 1867 Engelholms Tidning utkommer. 1870 Båstads brand. ” Karta för gaturegering. (Lantmätare Krumlinde)[?] ” Tomt för fattighus inköpes vid Strandkällan. ” Lasarett i Ängelholm. ” Båstad köping upphör i …

• Båstads historia, s. 61 Maskinläst

  … gång direkta krigshandlingar. Värre blev det för den gamla staden Vä, som inte byggdes upp igen efter branden. Kristian IV valde i stället att bygga upp en helt ny och därtill kraftigt befäst stad, som skulle hindra liknande anfall in i Skåne. En naturlig försvarslinje bildades av Helge å, och vid den Lagaholms …

• Båstads historia, s. 94 Båstads brand 1742 Maskinläst

  … Innan folk hunnit hem, hade flera av husen brunnit ner, och katastrofen var ett faktum. Vad som orsakat branden blev aldrig klarlagt. Ett samhälle med halmtäckta trähus tätt intill varandra blev mycket snabbt övertänt. Först i början av mars året efter värderades det brunna av nämndemän från häradet, och tre veckor …

• Båstads historia, s. 99 Jurgen Agardh, handelsman mm Maskinläst

  Hur det var för olika folkgrupper att bo i Båstad under 1700-talet skymtar fram i skrivelserna efter branden 1742, vilken tidigare behandlats. Någon större förändring kom heller inte under resten av århundradet. En allmän ökning av handeln började emellertid ge fler arbetstillfällen och större efterfrågan på frakter. …