20 juli 1899

Dagen derpå stälde jag färden uppåtBåstaden härlig färd, först utefter Skeldervikens strand och sedan genom en om Småland eller Blekinge påminnande storslagen natur. Hade jag förut lärt mig förstå, hvarför turistströmmen allt mera dragit sig till den svenska sidan af Sundets norra del, till Helsingborg, Mölle, Skelderviken - så fick jag nu äfven lära mig förstå, huru Båstad kunnat få den rangplats, det har, både som turistoch badort. Hvilken storslagen natur! Jag förstod nu, hvarför man vågat vid disput med mig om företrädet bland de af mig i detta lilla ofullständiga resebref omnämda badorterna så ifrigt framhålla Båstad. Ty Båstad är en liten pärla, och man sade mig, att det i år har mera gäster än någonsin, deribland en stor mängd danskar och andra utländingar. Det är ett litet lifligt samhälle, som kanske skulle gå ännu fortare framåt, om ej två partier ständigt låge och kifvade om makten och disputerade och motarbetade hvarandra i nästan allt, som skall företagas. Man sade mig, att samhället har några mycket duktiga män i bāda partien, men att dessa ständigt motarbeta hvarandras planer i stället för att söka samarbete och hvarandras stöd. För samhällets egen skull får man emellertid hoppas, att, här som annars "det goda segra skall till slut, fast det i moln sig döljer". Ett stående ämne till missnöje är, att stationen ligger så långt från köpingen och hamnen, men sedan den nu i sommarvärmen ingalunda behagliga promenaden, vare sig i den vid tågen mötande hotellskjutsen eller medelst apostlahästarne, väl nått sitt slut, har man i det, som det tyckes, väl skötta hotellets trädgård en svalkande och behaglig tillflyktsort, medan man samlar krafterna till ett ännu mera uppfriskande bad. Restauranten Pershög är äfven värd ett besök. Att vid en badort af Båstads omfång, äfven om den hufvudsakligast är en rekreations- och sommarvistelseplats, likväl platsens läkare ej så litet bidrager till dess framgång, är ju en känd sak. Och i det fallet torde icke blott badbolaget utan äfven samhället i sin helhet, för hvars framåtskridande han hyser lifligt intresse och i hvars styrande han äfven tar aktiv del, vara d:r Christer-Nilsson stor tack skyldige. Men jag skall ej längre ta läsarens tid i anspråk. Jag har nått min resas mål och här är mig godt att vara. Kanske vi råkas någon gång – då skall ni få höra mera muntligt. Tusse.

Dagen därpå gav jag mig av uppåt Båstad – en härlig färd, först längs Skeldervikens strand och sedan genom en natur som påminde om Småland eller Blekinge, storslagen och vacker.

Jag hade redan tidigare förstått varför turistströmmen allt mer drog sig till den svenska sidan av Sundets norra del, till Helsingborg, Mölle, Skelderviken. Men nu fick jag också förstå hur Båstad kunnat få den ställning det har, både som turist- och badort.

Vilken storslagen natur!

Jag förstod nu varför man i disputerna med mig om företrädet bland de badorter jag nämnt i detta lilla ofullständiga resebrev så ivrigt framhöll Båstad. Ty Båstad är en liten pärla, och man sade mig att det i år hade fler gäster än någonsin – bland annat många danskar och andra utländingar.

Det är ett litet livligt samhälle, som kanske skulle utvecklas ännu snabbare om inte två partier ständigt låg och bråkade om makten och motarbetade varandra i nästan allt som skulle genomföras.

Man sade mig att samhället har några mycket duktiga män i båda partierna, men att dessa ständigt motarbetade varandras planer i stället för att söka samarbete och ömsesidigt stöd.

För samhällets egen skull får man emellertid hoppas att, här som annars, "det goda segra skall till slut, fast det i moln sig döljer".

Ett återkommande missnöjesämne är att stationen ligger så långt från köpingen och hamnen. Men sedan den nu i sommarvärmen ingalunda behagliga promenaden – antingen i den hotellskjutsen som möter tågen eller med "apostlahästarna" – väl nått sitt slut, har man i det väl skötta hotellets trädgård en svalande och behaglig tillflyktsort medan man samlar krafterna till ett ännu mer uppfriskande bad.

Restaurangen Pershög är även värd ett besök.

Att vid en badort av Båstads omfattning – även om den huvudsakligen är en rekreations- och sommarvistelseplats – ortens läkare likväl bidrar väsentligt till dess framgång, är ju välkänt. Och i det här fallet torde inte bara badbolaget utan även samhället i sin helhet, för vars framåtskridande han hyser starkt intresse och i vars ledning han även tar aktiv del, vara dr Christer-Nilsson stor tackskyldig.

Men jag skall inte längre ta läsarens tid i anspråk. Jag har nått min resas mål och här är mig gott att vara. Kanske vi råkas någon gång – då skall ni få höra mera muntligt.

Tusse.