11 november 1899

Ur Engelholms ochortens häfder.Politiska och kulturhistoriska drag,upptecknade förEngelholms Tidningaf C. L.Stadsförhållandena efter1719. (Forts, fr. förra lördagsnumret). Återstår oss nu att något betrakta Båstad, som år 1719 fick sina fläckrättigheter bekräftade. I en öfversigt af Båstads på händelser fattiga historia bör icke förglömmas det misslyckade ryska anfallet på denna plats år 1788. Efter att ha nedbränt fisklaget Råå lade sig nemligen två ryska krigsskepp utanför Torekow och hotade derifran Båstad. En dag styrde ett af skeppen inåt land och besköt samhället, hvarjemte en starkt bemannad båt sjösattes för landstigning, men invånarne hade vidtagit kraftiga försvarsanstalter och sina på stranden uppstälda gamla skeppskanoner visste de modige borgarne rikta så väl att den fiendtliga båten med oförrättadt ärende måste återvända, hvarefter ryssarne kvickt begåfvo sig i väg. För detta tapperhetsprof sände Gustaf III Båstadsborna ett smickrande tacksägelsebref. Efter striden uppsamlades de ryska kulorna och fördelades bland folket som troféer. Sin titel af fläck bar Båstad ända till år 1858, då platsen erhöll köpings namn och rättigheter. Hamnen blef på kommunens bekostnad förbättrad 1861-65 och år 1874 egde samhället 3 fartyg. Året derpå funnos i Båstad 9 handlande med 11 biträden och 33 handtverkare med 82 arbetare. Båstads kyrka, bygd i spetsbågsstil i midten af 1400-talet, står som ett minnesmärke af köpingens forna storhet. Också säger den framstående arkitektoniske kännaren professor Bruniug i sitt arbete "Skånes konsthistoria för medeltiden" att "första anblicken af Båstads kyrka visar att hon tillkommit för ett talrikare samhälle än det, hvilket nu firar sin andakt deri". Om Engelholms tempel yttrar samme auktoritet att "denna helgedom är i konsthistoriskt hänseende märkvärdig, mest derför att den vittnar om byggnadskonstens förfall mot slutet af medeltiden“. Att här ingå i skildring af Engelholms och Båstads senaste öden och utveckling anse vi öfverflödigt, då hvad som i detta fall uträttats på båda platserna odeladt tillhör det nulefvande och verkande slägtets annaler.

Ur Engelholms och ortens historia. Politiska och kulturhistoriska drag, upptecknade för Engelholms Tidning av C. L.

Stadsförhållandena efter 1719. (Forts. från förra lördagsnumret).

Återstår oss nu att något betrakta Båstad, som år 1719 fick sina täppningsrättigheter bekräftade. I en översikt av Båstads på händelser fattiga historia bör inte förglömmas det misslyckade ryska anfallet på denna plats år 1788. Efter att ha nedbrunnit fisklaget Råå lade sig nämligen två ryska krigsskepp utanför Torekov och hotade därifrån Båstad. En dag styrde ett av skeppen inåt land och beskjöt samhället, varvid en starkt bemannad båt sjösattes för landstigning, men invånarna hade vidtagit kraftiga försvarsåtgärder och sina på stranden uppställda gamla skeppskanoner visste de modiga borgarna rikta så väl att den fientliga båten med oförrättad ärende måste återvända, varpå ryssarna snabbt begav sig i väg. För detta tapperhetsprov sände Gustaf III Båstadborna ett smickrande tacksägelsebrev. Efter striden uppsamlades de ryska kulorna och fördelades bland folket som troféer.

Sin titel av täpp bar Båstad ända till år 1858, då platsen erhöll köpingens namn och rättigheter.

Hamnen förbättrades på kommunens bekostnad 1861–65 och år 1874 ägde samhället 3 fartyg. År därpå fanns i Båstad 9 handlande med 11 biträden och 33 hantverkare med 82 arbetare.

Båstads kyrka, byggd i spetsbågsstil i mitten av 1400-talet, står som ett minnesmärke av köpingens forna storhet. Även säger den framstående arkitektoniske kännaren professor Brunius i sitt arbete "Skånes konsthistoria för medeltiden" att "första anblicken av Båstads kyrka visar att hon tillkommit för ett talrikare samhälle än det, vilket nu firar sin andakt däri". Om Engelholms tempel yttar samma auktoritet att "denna helgedom är i konsthistoriskt hänseende märkvärdig, mest därför att den vittnar om byggnadskonstens förfall mot slutet av medeltiden".

Att här ingå i skildring av Engelholms och Båstads senaste öden och utveckling anse vi överflödigt, då vad som i detta fall uträttats på båda platserna odelat tillhör det nu lefvande och verkande slägtets annaler.