BÅSTADSPOSTEN
14 december 1899
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Ur bygdens sagaoch häfd.Anteckningar af Calle Z.XI.Båstad. Båstad torde vara ett af de samhällen inom orten, där de gamla vikingarne funnit en tillflyktsort. Det har dock under sin första tid icke varit af samma betydenhet som t. ex. Luntertun, hvilket låg mera skyddadt djupt inne i en vik, medan Båstad nära nog hade hela öppna hafvet framför sig och sålunda kunde blifva ett mera lätt åtkomligt byte för rofgiriga strandhuggare. Men gamla traditioner och åtskilligt annat tyda på, att Båstad längre fram i tiden och i synnerhet under kristendomens första dagar vidgat sina samhällsförhållanden, så att det kanske vuxit förbi sin åldrige granne där nere vid Runaåns utlopp. Sålunda lär det hafva funnits en tid, då Båstad hade två borgmästare, med tillhörande rådmän och stadsbetjäning, en lyx, som man aldrig har hört omtalas i Luntertun. Genom i senare tider vid gräfningar i jorden påträffade grundmurar, brunnar o. dyl. finner man, att platsen varit bebygd långt utom sina nuvarande gränser. Möjligen har den gamla staden sträckt sig ända ut till det en åttondedels mil västerut belägna Erikstorp. Visst är, att här redan tidigt funnits ett kloster som var helgadt åt S:t Erik, och hvilket möjligen legat å Erikstorps nuvarande ägor, som då omfattats af Båstads murar. Men då handlingarna rörande Båstads äldsta historia antingen under ofredstiden bortkommit eller blifvit bortförda till något boknäste, dit intet forskareöga ännu nått, kan man endast giss-ningsvis ana dess forna blomstringstid eller de vidriga öden, det fått genomlefva, då dess glansperiod förbleknade. Däremot ha vi tillgängliga klara papper, som visa, huru samhället i senare tider gång efter annan fåfängt sökt tillkämpa sig sin drömda storhet, och dess ihärdiga och ädla sträfvan härför hade sannerligen varit förtjänt af att få en tillfredställande lösning. Båstads härliga och i merkantilt hänseende lyckliga läge äger obestridliga betingelser för att göra det till en mera bemärkt handelsplats. Men afund eller afvoghet från de maktägandes sida har ända in i senaste tid lagt hinder i vägen för detta samhälles framåtgående och förkofran. Omdömet om Båstads lämpliga merkantila läge framgår af och vinner stöd bland annat i ett gammalt jordrefningsprotokoll af1670, däri det heter, att Båstad "ligger emot sunnan och sydväst, bevaradt med stort promontorio (udde), benämndt stora Hallen, emot östan och sydväst med Hallands ås och är på dess redd af ingen storm incommoderadt (besväradt) utan med nord-nordväst, eftersom nordanvädret icke ordinarie plägar falla så strängt. Redden är på 6 famnar, 300 famnar från landet, med en så härlig ankarbotten af naturen begåfvad, att där kunna stora örlogsskepp och andra cofferdie- och mindre skutor och farkoster, som eljest med lagligaankar och tåg äro försedda, ligga säkrare an antingen vid Halmstad eller Helsingborg”. Det enda, som i någon mån bestyrker antagandet, att Båstad fordomdags haft stadsrättigheter, är en gammal handling af år 1670, hvari anföres: "Samma fläck (Båstad) hafver i gamla tider varit regieradt med skälig Politie-Borgmästare och råd samt därtill byfogde och andra betjänte, som gamla män icke allenast med sanning veta att referera utan ock kan bevisas af kyrkostol af Torekow anno 1852". Efter att någon tid – antagligen under senare delen af 15- och förra hälften af 1600-talen - hafva nedsjunkit till ett vanligt fiskläge, vill det synas, som om Båstad delvis kommit i besittning af stadsrättigheter, hvilka, efter det Skåne tillfallit Sverige, ytterterligare af konung Karl X Gustaf blifvit bekräftade. Ett protokoll härom lyder nämligen sålunda: "Så snart nu freden var sluten anno 1658 och Halland blef till försäkring Kongl. majst. och Kronan uppdraget, blef Båstad icke allenast besatt med god magistrat och Politie, utan ock benificeradt (förlänadt) med fri seglation in- och utomlands, allena att innevånarne skulle vinna burskap i Helsingborg; hvilket privilegium ock skall af Sal. Kongl. majst. Konung Karl Gustaf vara confirmeradt Helsingborgs stad, som af stadens protokoll och actio skall klarligen kunna godtgöras och bevisas, så att vid slik beskaffenhet, och enär Skåne med de andre provinserna jure belli cedera Kongl. majst. och Kronan, befans der i staden 24 farkoster och skutor, emot 6, som der nu kunna finnas qvar, små och med liten seglation och näring; en del deraf i Kongl. majst:s och Kronans tjenst förkomne i kriget 1650 och 60, uti hvilken krigstid Båstad har utstätt stora contributioner (skattentlägg), inqvarteringar och andra besvär". Troligen har detta kongl. bref framkommit såsom svar på Båstadsboarnes klagan öfver, att deras samhälle betraktades som en vanlig bondby eller ett simpelt fiskläge. Och synes regeringen hafva varit böjd för att i viss mån återskänka platsen dess förlorade stadsrättig-heter. Emällertid torde Helsingborgarne nu liksom vid föregående tillfällen hafva ansett, att vidgade förmåner för Båstad skulle hafva en menlig invärkan på Öresundsstadens handel, och framgångsrikt motarbetat denna landskommuns sträfvande att höja sig upp ur sin låghet. Tvifvelsutan spelade Helsingborg i förening med Landskrona och Halmstad samma roll den gång, då Båstad första gången förlorade sina stadsrättigheter; ty vi veta, att regeringen under den danska tiden stundom beröfvade de mindre städerna deras privilegier därför, att dessa ansågos göra för stort intrång på de mera lifskraftiga och gynnade stads-samhällena. Så t. ex. befalde Kristian II Engelholms borgare att flytta öfver till Landskrona. Genom ofvan citerade kongl. bref fick Båstad visserligen sin egen byfogde (borgmästare), men öfver hans domar kunde man vädja till Helsingborgs rådhusrätt, och handtvärkare eller handlande, hvilka ville nedsätta sig i Båstad eller Engelholm, skulle söka rättighet därtill i Helsingborg. Man kan häraf förstå, att Båstads borgare hade föga gagn af sina s. k. stadsprivilegier. Redan några år efter Roskildefreden, eller år 1664, klagade de åter sin nöd hos förmyndareregeringen samt begärde, att deras samhälle åtminstone måtte beviljas rättigheter som Fläck [köping], hvilket skulle blifva vida drägligare än under de dåliga stadsförhållanden, de nu hade. Detta blef dem beviljadt och den kongl. resolutionen härpå har följande lydelse: "Kongl. majst:s Nådiga Resolution och Förklaring öfver Båstads och Engelholms genom dess Deputerade, underdånigst anbrackte deciderier. Gifvet Stockholm den 10 september 1864. Såsom utskickade underdånigst hafver tillkännagifvet, huru såsom Båstads och Engelholms Invånare skola efter Kongl. Kommissariernas förordning 1662 vara med Porte tull och Accis belagde, på det allerunderdånigste bedjandes, att som de med inga mera Stadsprevilegier och bättre vilkor äro försedde än andre Bondbyar der i Häradet, de der af åkerbruk och gästgifveri sin näring hafva och under Berge Härads Ting sortera, det de i så måtto för bemälte Tull och Accisså ock ett hundrade lass ved, som samma gång Båstads invånare årligen att utgöra äro blefne pålagde, allerdånigst måtte befrias. Alltså kan fuller icke bemälte Tull och Accis afskaffas, men deremot skola de njuta en fläckrättighet, bestående af Hökerie, Handtvärch, Gästgifverij, Krögerij och annan små Handel, men icke vidare; derhos eftergifves Bastad isynnerhet Etthundrade årliga lass ved, för hvilkas åtgörande dem nådigst förskonas. Actum ut Supra. Uppå Högstbemälte Hans Majst:s vår Älskelige K. Herr Sons så ock Allernådigaste Konungs och Herres vägnarHEDVIG ELEONORAL. S.Pehr Brahe, Grefvetill Visingborg. S. R. DrozetClaes Herenschiöldi R. Amiralens ställeGustavus BondeS. S. SkattmästareGustaf Banéri Rr. Marskeus ställeMagnus Gabriel de la GardieS. R. CanslerDaniel Bekman“. Forts.
Skåne Båstad den 14. Snöhinder och tågförseningar. Det tyckes med ens ha blifvit vinter väder öfver hela Skåne. I nordvästra Skåne äro vattendrag öfverdragna med bärbar is. Rönneån har redan i flere dagar varit ett kärt tillhåll för den skridskoåkande ungdomen och uppåt skogsbygden har man tagit fram slädorna. Söderut sysslar man redan med snöskottning, å järnvägar och andra kommunikationsleder, ja å Trelleborg-Rydsgårds banan har man redan fått anteckna tågförseningar till följd af snöhinder.
För Julen:Konfektrussin,Krakmandel,Katrinplommon,Hasselnötter (utländska)Teaterkonfekt m. m.Nyinkomna Konserver & Delikatesser hosAxel Wickstrőm & Co.Båstad.
Stort lager af:ResårstickadeDame-västar,Dame-tröjor,Herre-västar,Herre-tröjor. Underkläder i ylle och bomull för Damer och Herrar hosAxel Wickström & Co.Båstad
Helsingborgs Valskvarns Hvete- och rågsikt hosAxel Wickström & Co.Båstad.
1:ma Fetsill i ¼ -dingar hosAxel Wickström & Co.Båstad.
Båstad torde vara ett av de samhällen inom orten där de gamla vikingarna funnit en tillflyktsort. Det har dock under sin första tid inte varit av samma betydelse som till exempel Luntertun, vilket låg mer skyddat djupt inne i en vik, medan Båstad nästan hade hela öppna havet framför sig och därmed kunde bli ett mer lätt åtkomligt byte för röfgiriga strandhuggare.
Men gamla traditioner och åtskilligt annat tyder på att Båstad längre fram i tiden och särskilt under kristendomens första dagar vidgat sina samhällsförhållanden, så att det kanske växt förbi sin äldre granne där nere vid Runaåns utlopp. Således lär det ha funnits en tid då Båstad hade två borgmästare, med tillhörande rådmän och stadsbetjäning, en lyx som man aldrig har hört omtalas i Luntertun. Genom senare gjorda gräfningar i jorden påträffade grundmurar, brunnar och liknande finner man att platsen varit bebygd långt utom sina nuvarande gränser.
Möjligen har den gamla staden sträckt sig ända ut till det en åttondedels mil västerut belägna Erikstorp. Visst är att här redan tidigt funnits ett kloster som var helgat åt S:t Erik, och vilket möjligen legat på Erikstorps nuvarande ägor, som då omfattats av Båstads murar.
Men då handlingarna rörande Båstads äldsta historia antingen under ofredstiden förkommit eller blivit bortförda till något boknäste dit intet forskaröga ännu nått, kan man endast gissningsvis ana dess forna blomstringstid eller de vidriga öden det fått genomleva då dess glansperiod förbleknade.
Däremot ha vi tillgängliga klara papper som visar hur samhället i senare tider gång efter annan förgäves sökt tillkämpa sig sin drömda storhet, och dess ihärdiga och ädla strävan härför hade sannerligen varit förtjänt av att få en tillfredställande lösning. Båstads härliga och i merkantilt hänseende lyckliga läge äger obestridliga betingelser för att göra det till en mer bemärkt handelsplats. Men avund eller avoghet från de maktägandes sida har ända in i senaste tid lagt hinder i vägen för detta samhälles framåtgående och förkofran.
Omdömet om Båstads lämpliga merkantila läge framgår av och vinner stöd bland annat i ett gammalt jordrefningsprotokoll av 1670, däri det heter att Båstad "ligger emot sunnan och sydväst, bevarat med stort promontorio (udde), benämnt stora Hallen, emot östan och sydväst med Hallands ås och är på dess rödd av ingen storm inommoderadt (besväradt) utan med nord-nordväst, eftersom nordanvädret inte ordinärt brukar falla så strikt. Redden är på 6 famnar, 300 famnar från landet, med en så härlig ankarbotten av naturen begåvad att där kunna stora örlogsskepp och andra cofferdie- och mindre skutor och farkoster, som eljest med lagliga ankar och tåg äro försedda, ligga säkrare än antingen vid Halmstad eller Helsingborg".
Det enda som i någon mån bestyrker antagandet att Båstad fordom dags haft stadsrättigheter är en gammal handling av år 1670 vari anförs: "Samma släck (Båstad) har i gamla tider varit regleradt med skälig Politie-Borgmästare och råd samt därtill byfogde och andra betjänte, som gamla män inte allenast med sanning veta att referera utan också kan bevisas av kyrkostol av Torekow anno 1852".
Efter att någon tid – antagligen under senare delen av 1500- och förra hälften av 1600-talen – ha nedsjunkit till ett vanligt fiskläge, verkar det som om Båstad delvis kommit i besittning av stadsrättigheter vilka, efter det Skåne tillfallit Sverige, ytterligare av kung Karl X Gustaf blivit bekräftade. Ett protokoll härom lyder nämligen sådan: "Så snart nu freden var sluten anno 1658 och Halland blev till försäkring Kongl. majst. och Kronan uppdragget, blev Båstad inte allenast besatt med god magistrat och Politie, utan också benificeradt (förlänadt) med fri seglation in- och utomlands, allena att invånarna skulle vinna burskap i Helsingborg; vilket privilegium också skall av Sal. Kongl. majst. Kung Karl Gustaf vara confirmerat Helsingborgs stad, som av stadens protokoll och aktio skall klart kunna godtgöras och bevisas, så att vid slik beskaffenhet, och enär Skåne med de andra provinserna jure belli cedera Kongl. majst. och Kronan, befans der i staden 24 farkoster och skutor, emot 6 som der nu kunna finnas qvar, små och med liten seglation och näring; en del deraf i Kongl. majst:s och Kronans tjänst förkomne i kriget 1650 och 60, i vilken krigstid Båstad har utstått stora contributioner (skatteutlägg), inkvartieringar och andra besvär".
Troligen har detta kongl. brev framkommit såsom svar på Båstadsboarnes klagan över att deras samhälle betraktades som en vanlig bondby eller ett simpelt fiskläge. Och verkar regeringen ha varit böjd för att i viss mån återskänka platsen dess förlorade stadsrättigheter. Emellertid torde Helsingborgarna nu liksom vid tidigare tillfällen ha ansett att vidgade förmåner för Båstad skulle ha en menlig inverkan på Öresundsstaden handel, och framgångsrikt motarbetat denna landskommuns strävan att höja sig upp ur sin låghet. Utan tvivel spelade Helsingborg i förening med Landskrona och Halmstad samma roll då Båstad första gången förlorade sina stadsrättigheter; ty vi vet att regeringen under den danska tiden stundom berövade de mindre städerna deras privilegier därför att dessa ansågos göra för stort intrång på de mer lifskraftiga och gynnade stadssam hällena. Så till exempel befalade Kristian II Engelholms borgare att flytta över till Landskrona.
Genom ovan citerade kongl. brev fick Båstad visserligen sin egen byfogde (borgmästare), men över hans domar kunde man vädja till Helsingborgs rådhusrätt, och handtvärkare eller handlande vilka ville nedsätta sig i Båstad eller Engelholm skulle söka rättighet därtill i Helsingborg.
Man kan härav förstå att Båstads borgare hade lite nytta av sina så kallade stadsprivilegier. Redan några år efter Roskildefreden, eller år 1664, klagade de åter sin nöd hos förmyndareregeringen och begärde att deras samhälle åtminstone skulle beviljas rättigheter som Fläck, vilket skulle bli mycket drägligare än under de dåliga stadsförhållanden de då hade.
Detta beviljades dem och den kungliga resolutionen därpå har följande lydelse:
"Kungl. majestäts nådiga resolution och förklaring över Båstads och Engelholms genom dess deputerade underdånigt framförda beslut. Givet Stockholm den 10 september 1864.
Såsom utskickade underdånigt har tillkännagett, hur såsom Båstads och Engelholms invånare enligt kungl. kommissariernas förordning 1662 ska vara med porttull och accis belagda, på det ödmjukaste bönande att, då de med inga fler stadsprivilegier och bättre villkor är försedda än andra bondbyar där i häraden, de därav åkerbruk och gästgiveri sin näring ha och under Berge härads ting sortera, det de i så måtto för nämnda tull och accis så även ett hundrade lass ved, som samma gång Båstads invånare årligen att utgöra är bleven pålagda, ödmjukast ska befrias. Alltså kan fullständig nämnda tull och accis inte avskaffas, men däremot ska de njuta en fläckrättighet, bestående av hökeri, handtvärk, gästgiveri, krogeri och annan små handel, men inte vidare; dessutom efterges Båstad i synnerhet etthundrade årliga lass ved, för vilkas utförande dem nådigst förskonas. Actum ut Supra.
På högst nämnde hans majestäts vår älskelige kungl. herres sons såväl som allernådigaste kungs och herres vägnar
HEDVIG ELEONORA L. S. Pehr Brahe, Greve till Visingborg. S. R. Drozet Claes Herenschiöld i R. Amiralens ställe Gustavus Bonde S. S. Skattmästare Gustaf Banér i Rr. Marskeus ställe Magnus Gabriel de la Gardie S. R. Kansler Daniel Bekman".
Forts.
Skåne
Båstad den 14.
Snöhinder och tågförseningar. Det verkar plötsligt ha blivit vinterväder över hela Skåne. I nordvästra Skåne är vattendrag överdragna med bärbar is. Rönneån har redan under flera dagar varit ett uppskattat tillhåll för ungdomen som åker skridskor och uppåt skogsbygden har man tagit fram slädorna.
Söderut sysslar man redan med snöskottning på järnvägar och andra kommunikationsleder. På Trelleborg-Rydsgårds banan har man redan fått anteckna tågförseningar till följd av snöhinder.
För julen:
Konfektryss, Krakmandel, Katrinplommon, Hasselnötter (utländska) Teaterkonfekt m. m.
Nyinkomna konserver och delikatesser hos Axel Wickström & Co. Båstad.
Stort lager av:
Resårstickade Dame-västar, Dame-tröjor, Herre-västar, Herre-tröjor.
Underkläder i ylle och bomull för damer och herrar hos Axel Wickström & Co. Båstad
Helsingborgs Valskvarns Vete- och rågsikt hos Axel Wickström & Co. Båstad.
1:ma Fetsill i ¼-dingar hos Axel Wickström & Co. Båstad.
Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI
