28 december 1899

Båstad. Båstad ligger vid Laholmsbugten (stundom kallad Båstadsbugten), en vik af Kattegatt, på sluttningen af en bärgås, som utgör en förgrening af Hallandsås, derifrån skild af den vackra Sinarpsdalen. Stället ter sig redan vid förbifarten å Vestkustbanan utomordentligt vackert - ett brokigt litet näste, inbäddadt i lummig grönska mellan en skogbevuxen höjdoch det vida, blånande hafvet, som i nordvest sluter yttersta synranden i sitt glittrande sköte. I öster och nordost åter utbreder sig halländska kusten med sin glänsande strandremsa af sand och bortanför densamma gröna, i blått förtonande lundar med tätt inströdda gårdar. Längst i norr synes såsom en dunkel linje Laholmsbugtens nordliga strand, der Söndrums hvita kyrka skymtar som en jättesvan i vassen. Trakten närmast omkring Båstad erbjuder också en vacker anblick med sina grönskande åsar och bördiga fält. Från många olika ställen å de skogklädda höjderna har man utsigt öfver de mest tjusande och vexlande naturscenerier. Från åsens rygg öfverblickar man ett område af ej mindre än tio härad och derjemte de begge endast af åsen från hvarandra skilda vikarne - Laholmsbugten och Skelderviken. Men Båstad har ej allenast fagra naturscenerier att bjuda främlingen på; det har äfven många af de naturliga betingelser, som man kräfver af en badort. De sanitära förhållandena på platsen äro de gynnsammaste; grunden, på hvilken den lilla köpingens bostäder äro uppförda, är af yppersta beskaffenhet; luften - en förening af skogs-, hafs- och bergsluft - ytterst behaglig och stärkande; drickvattnet såväl i brunnarne som i de många naturliga bergskällorna af bästa beskaffenhet; bostäderna friska, snygga, hemtrefliga; renlighet och ordning herska öfverallt både inom- och utomhus. Större och mindre, välskötta trädgårdar finnas till köpingens alla hus. Och sist men icke minst - det salta vattnet skänker njutningen af de härligaste, mest uppfriskande hafsbad, såsom väl öfverallt på Sveriges vestkust. Båstad, förkortning af Båtstad - samhället hette på 1500-talet Botstædæ eller Botstäde – har gamla anor. Nu en liten köping med omkring 600 invånare, har Båstad en gång i fordomtima varit stad och nämnes som sådan på 1400- och 1500-talen. Det förmäles vara grundlagdt före år 1450. Efter 1513, då privilegierna förnyades, gick emellertid Båstad tillbaka till följd af förändrade tidsförhållanden. År 1664 erhöll det "stadsfläck“-rättigheter, bestående i tillåtelse att idka hökeri, handtverk, gästgifveri och småhandel. "Fläck“-titeln bar Båstad ända till år 1858, då det erhöll köpings namn och rättigheter. Sedan år 1885 tillämpas i köpingen ordningsstadgan för rikets städer. Som badort åtnjuter platsen god namn, efter hvad man af ofvanstående kan finna, och besökes i medeltal af 800 badgäster årligen. Dock är Båstad hvad invånarantalet beträffar fortfarande stadt i tillbakagående, ty ännu i slutet af 1870-talet räknade det 1,000 invånare mot omkring 600 nu. - Tilläggas må, att köpingen eger en hamn, som i början af 1860-talet undergick betydande förbättringar. Ur den gamla stadens intressanta historia anteckna vi, att den år 1788 anfölls af tvänne ryska krigsskepp, men anfallet tillbakaslogs af de modige borgarena, hvilka med anledning deraf fingo ett tacksagelsebref från Gustaf III. Platsen har också härjats af flere svåra eldsvådor, såsom 1742 och senast 1870, då sextio gårdar lades i aska. Den på 1400-talet byggda kyrkan har under tidernas lopp undergått åtskilliga förändringar, men har ännu i mycket sitt forntycke kvar och erbjuder icke ringa intresse för fornforskaren eller fornälskaren. Under badsäsongen företer badhusparken med sina skuggiga bersåer, sina krocket- och law-tennisplaner en liflig tafla, särskildt om förmiddagarne, då den företrädesvis besökes af badgästerna. Eftermiddagarne upptagas gerna af utflykter till fots, med velociped eller med skjuts. Den vackra trakten med sina härliga utsigter lönar rikligen fotvandrarens möda. Å hela den långa åsen, som är klädd med omvexlande löf- och barrskog, finnes en stor rikedom af platåer med inbjudande gräsmattor; och punkter med vidsträckt utsigt aflösas af skuggiga dalgångar med porlande eller forsande bäckar. Utom ställen i Båstads omedelbara närhet har turisten ett mål för sin färd i det idylliska Lilla Båstad, de naturskönt belägna Axeltorp, Korröd, Grassmöllan med flere platser. Ej gerna försummar han att besöka de märkvärdiga Houfs hallar, som med sine väldiga klipp- och grottformationer bära vittne om forntida naturomhvälfningar, eller Karsefors med sitt vackra vattenfall och intressanta laxfiske. Och är han försedd med velociped - detta nutidens praktiska fortskaffningsmedel - så utsträcker han färden ännu längre, åt öster öfver den närbelägna halländska gränsen titl det historiskt märkvärdiga herresätet Skottorp, beläget vid den här insjölika Stensån, eller till den 226 meter höga Högalteknall, Hallandsås' största höjd; åt vester till det köpingslika fiskeläget Torekov, beläget ytterst å halfön midt emot Hallands Väderö. Det var i Skottorps gamla slotts praktsal, som bilägret mellan Karl XI och Ulrika Eleonora firades. (Det nuvarande Skottorps slott är uppfördt på 1820-talet af dåvarande egaren, kommerserådet P. Möller.) Inom området för en utflykt från Båstad ligger äfven Laholm och Engelholm med station å Vestkustbanan: och har turisten tid på sig, underlåter han ej att deritrån göra en afstickare till Kullaberg eller Kullen med sina romantiskt vilda, i hafvet tvärbrant stupande bergformationer och med sitt på yttersta spetsen liggande fyrtorn, Kullens fyr, som är den högst belägna fyr i Sverige.

Båstad. Juldagarna i Båstad ha förflutit i lugn och frid. Kyrkan har varit full af folk såväl julafton somjul- och annandag. Rörelsen på gatorna var särdeles liflig under annandagen, då äfven man fick höra bjellrors klang från släddonen. I dag år slädföret äfven ypperligt, skrifves till Sydhalland under gårdagen.

Helsotillståndet inom Båstad, som genom någon brefskrifvare till en Malmötidning omtalas som mycket dåligt, har enligt hvad vi gjort oss underrättade on varit mycket tillfredsställande under sista halfåret. Formodligen har upphofvet till brefskrifvarens skrämsel varit en husepidemi af difteri, som för ett par veckor se'n inträffade i ett af samhällets äldsta trähus vid nedra gatan. Något annat sjukdomsfall har ej förekommit, säger Eng.-P:n.

Båstad.

Båstad ligger vid Laholmsbugten (stundom kallad Båstadsbugten), en vik av Kattegatt, på sluttningen av en bergås som utgör en förgrening av Hallandsås, skild från den vackra Sinarpsdalen. Stället ter sig redan vid förbifarterna på Vestkustbanan utomordentligt vackert — ett brokigt litet näste, inbäddat i lummig grönska mellan en skogbevuxen höjd och det vida, blånande havet, som i nordväst sluter yttersta synranden i sitt glittrande sköte. I öster och nordöst utbreder sig halländska kusten med sin glänsande strandremsa av sand och bortanför densamma gröna, i blått förtonande lundar med tätt inströdda gårdar. Längst i norr synes såsom en dunkel linje Laholmsbugtes nordliga strand, där Söndrums vita kyrka skymtar som en jättesvan i vassen.

Trakten närmast omkring Båstad erbjuder också en vacker anblick med sina grönskande åsar och bördiga fält. Från många olika ställen på de skogklädda höjderna har man utsikt över de mest tjusande och växlande naturscenerier. Från åsens rygg överblickar man ett område av inte mindre än tio härader och dessutom de båda endast av åsen från varandra skilda vikarna — Laholmsbugten och Skelderviken.

Men Båstad har inte endast fagra naturscenerier att bjuda främlingen på; det har även många av de naturliga betingelser som man kräver av en badort. De hygieniska förhållandena på platsen är de gynnsammaste; grunden på vilken den lilla köpingens bostäder är uppförda är av utmärkt beskaffenhet; luften — en förening av skogs-, hafs- och bergsluft — ytterst behaglig och stärkande; dricksvattnet såväl i brunnarna som i de många naturliga bergskällorna av bästa beskaffenhet; bostäderna friska, snygga, hemtrefliga; renlighet och ordning råder överallt både inne och ute. Större och mindre, välskötta trädgårdar finnas till köpingens alla hus. Och sist men inte minst — det salta vattnet skänker njutningen av de härligaste, mest uppfriskande havsbad, såsom väl överallt på Sveriges västkust.

Båstad, förkortning av Båtstad — samhället hette på 1500-talet Botstædæ eller Botstäde — har gamla anor. Nu en liten köping med omkring 600 invånare har Båstad en gång i fordom varit stad och nämnes som sådan på 1400- och 1500-talen. Det förmäles vara grundlagt före år 1450. Efter 1513, då privilegierna förnyades, gick emellertid Båstad tillbaka till följd av förändrade tidsförhållanden. År 1664 erhöll det "stadfläck"-rättigheter, bestående i tillåtelse att idka hökeri, handtverk, gästgiveri och småhandel. "Fläck"-titeln bar Båstad ända till år 1858, då det erhöll köpingens namn och rättigheter. Sedan år 1885 tillämpas i köpingen ordningsstadgan för rikets städer. Som badort åtnjuter platsen gott namn, efter vad man av ovanstående kan finna, och besöks i medeltal av 800 badgäster årligen. Dock är Båstad vad invånarantalet beträffar fortfarande stad i tillbakagång, ty ännu i slutet av 1870-talet räknade det 1 000 invånare mot omkring 600 nu. — Tilläggas må att köpingen äger en hamn som i början av 1860-talet undergick betydande förbättringar.

Ur den gamla stadens intressanta historia antecknar vi att den år 1788 anfölls av två ryska krigsskepp, men anfallet tillbakaslogs av de modiga borgarna, vilka med anledning därför fick ett tacksägelsebrev från Gustaf III. Platsen har också härjats av flera svåra eldsvådor, såsom 1742 och senast 1870, då sextio gårdar lades i aska. Den på 1400-talet byggda kyrkan har under tidernas lopp undergått åtskilliga förändringar men har ännu i mycket sitt forntycke kvar och erbjuder inte ringa intresse för fornforskaren eller fornälskaren.

Under badsäsongen företer badhusparken med sina skuggiga berså, sina krockett- och lawn-tennisplaner en liflig tavla, särskilt på förmiddagarna, då den företrädesvis besöks av badgästerna. Eftermiddagarna upptagas gärna av utflykter till fots, med velociped eller med skjuts. Den vackra trakten med sina härliga utsikter lönar rikligen fotvandraren möda. På hela den långa åsen, som är klädd med omväxlande löv- och barrsskog, finnes en stor rikedom av platåer med inbjudande gräsmattor; och punkter med vidsträckt utsikt avlöses av skuggiga dalgångar med porlande eller forsande bäckar. Utom ställen i Båstads omedelbara närhet har turisten ett mål för sin färd i det idylliska Lilla Båstad, de naturskönt belägna Axeltorp, Korröd, Grassmöllan med flera platser. Inte gärna försummar han att besöka de märkvärdiga Houfs hallar, som med sina väldiga klipp- och grottformationer bära vittne om forntida naturomvälvningar, eller Karsefors med sitt vackert vattenfall och intressanta laxfiske. Och är han försedd med velociped — detta nutidens praktiska framkomstmedel — så utsträcker han färden ännu längre, åt öster över den närbelägna halländska gränsen till det historiskt märkvärdiga herresätet Skottorp, beläget vid den här sjölika Stensån, eller till den 226 meter höga Högalteknaļl, Hallandsås största höjd; åt väster till det köpingslika fiskeläget Torekov, beläget ytterst på halvön mitt emot Hallands Väderö. Det var i Skottorps gamla slotts prunksal som bilägret mellan Karl XI och Ulrika Eleonora firades. (Det nuvarande Skottorps slott är uppfördt på 1820-talet av dåvarande ägaren, kommerserådet P. Möller.) Inom området för en utflykt från Båstad ligger även Laholm och Engelholm med station på Vestkustbanan: och har turisten tid på sig, underlåter han inte att därifrån göra en avstickare till Kullaberg eller Kullen med sina romantiskt vilda, i havet tvärbranta stupande bergformationer och med sitt på yttersta spetsen liggande fyrtorn, Kullens fyr, som är den högst belägen fyr i Sverige.

Båstad.

Juldagarna i Båstad ha förflutit i lugn och frid. Kyrkan har varit full av folk såväl julafton som jul- och annandag. Rörelsen på gatorna var särskilt liflig under annandagen, då även man fick höra bjellrors klang från släddonen. I dag är slädföret även utmärkt, skrivs till Sydhalland under gårdagen.

Hälsotillståndet i Båstad, som genom någon brevskrivare till en malmötidning framställs som mycket dåligt, har enligt vad vi kunnat ta reda på varit mycket tillfredsställande under det senaste halvåret. Förmodligen är orsaken till brevskrivarens skrämmande framställning en husepidemi av difteri, som för ett par veckor sedan inträffade i ett av samhällets äldsta trähus vid nedra gatan. Inget annat sjukdomsfall har förekommit, säger Eng.-P:n.