ENGELHOLMS TIDNING

21 maj 1875

ENGELHOLMS TIDNING – 21 maj 1875 ENGELHOLMS TIDNING – 21 maj 1875 (forts.) ENGELHOLMS TIDNING – 21 maj 1875 (forts.)

Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.

Hvad nu angår vägen öfver Hallands ås, så är mig sagdt, att ofvanbemälde hr P. v. M. åtog sig denna väganläggning emot dels tillgodonjutande af nådigst beviljadt statsanslag (jag vill minnas öfver 30,000 kr.) och dels rättighet att uppbära vägpenningar i 30 år. Nu lärer förhållandet vara, att statsanslaget ensamt var tillräckligt för vägens anläggande. Och nu frågar du troligen: Hvartill skulle då vägpenningarne under så många år vara? Icke kunde det vara hans mening såsom Patriotiskt sinnad, att vilja tillvälla sig en så stor vinning på andras bekostnad? – Jag svarar, hvad spordt är med Entreprenörens egna ord: «Den summa, som genom vägpenningarne kan indrifvas under tiden, skall användas till allmännyttiga inrättningar inom de socknar der jag eger hemman». Min K. B -! redan äro 27 år förlupna och ännu har man icke sett eller hört omtalas någon anmärkningsvärd uppoffring för det allmänna bästa af hr P. v. M. ; dock får man tro, att när det kommer - så kommer det på «skarpen». Dessa reflexioner rörande Välborne mannen i fråga, kommer mig äfven att tänka på, huru mycket man haft skäl att vänta, det han med energi hade bort vidtaga kraftiga mått och steg ifråga om den tillämnade kustbanan mellan Engelholm och Halmstad, att dess sträckning och linie hade blifvit genom Sinarps dal och i närheten af Båstad, Skottorp och Laholm och icke så som nu är tilltänkt genom «steniga Arabien». Ett sådant hans tillgörande hade dock varit något för det allmänna och ortens intresse; men i stället har hos honom förmärkts en allt för grannlaga och högst oväntad neutralitet, hvilket i sanning är ömkligt. Efter som jag råkade i förbifarten på jernbanan vidröra och nämna Båstad, kan jag icke lemna dig i okunnighet om samme Välborne herres beteende emot denna köpings innevånare efter den olyckliga, dem öfvergångna branden år 1870. Icke utan skäl väntades då af honom ett villigt och kraftigt understöd till de nödställda, hvilket dock med undantag af en obetydlighet, helt och hållet uteblef. - Väl lofvades att, om Båstads samhälle ville tillsläppa byggnadstomt, så skulle hr P. v. M. låta uppbygga hus till fattiga familjer. Tomt erbjöds; - men redan fem år äro nu förflutne och ännu finnas inga byggnader af honom uppförde. - Vidare, då frågan vid Riksdagen skulle föredragas, angående af Båstads samhälle i underdånighet sökt statsanslag eller räntefritt lån, hvilketdera mins jag icke, för en kostsam gatureglering och omläggning, så inställde sig på förhand en deputation af Båstadsboer, uppsträckta i full gala hos hr P. v. M. på Skottorp för att, då ärendet skulle diskuteras, utbedja sig hans förord och understödjande. Aber - hast du mir gesehen! Han blef i stället deras motståndare, och frågan föll. – Båstadsboerne fingo naturligtvis långa näsor vis a vis denne förespråkare. När nu allt sådant kan ske på det färska trädet - hvad kan man då vänta af det torra! Sat sapienti !

Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI