9 februari 1880

För mordbrandsanläggning misstänkte f. tunnbindaren Lindberg från Båstad, hwars gård, såsom förut i denna tidning berädttats, natten till den 14 sistl. jan. under högst märkwärdiga omständigheter nedbrann, war i fredags instämb till S. Åsbo och Bjäre häradsrätt i Engelholm, der extra ting för denna saks skull blifwit utsatt. Ej mindre än sjutton wittnen woro inkallade och afhördes, och alla uttalade såsom sin öfwertygelse, att elden werkligen blifwit anlagd, fastän de icke kunde säga, hwilken som war anstiftaren. Ett af wittnena, Kristina Pålsson från Båstad, intygade dock, att Lindberg i enrum med henneförklarat, "att han wore piskad till att sätta eld på gården" samt frågat, om hon icke wille göra det, så skulle hon få följa med honom och hans familj, till Amerika. Sistnämnda wittnesmål bestreds af Lindberg såsom sanningslöst. Ifrågawarande Kristina Pålsson har före L:s giftermål i många år warit hans hushållerska och, som det tycktes, stått på en mycket intim fot med honom, emedan hon hela tiden kallade honom för "du". På förfrågan af domaren, häradsd. W. Wester, uppgaf Lindberg, att hans yttre och inre lösöre war i bolaget "Swerge" försäkradt för 6,000 kr., deraf grödan för 2,500 kr., hwilket de flesta wittnena ansågo wara mycket för högt, isynnerhet som det mesta af grödan war uttröskadt, innan brandförsäkringen togs den 19 sistlidne december. Målet uppsköts till d. 17 ds, då Lindberg wid hemtningsäfwentyr ålades infinna sig och då flera wittnen skola höras samt åklagaren skall wara försedd med wederbörliga uppgifter angående brandförsäk-ringen och ha inhemtat fösäkringsbolagets yttrande i saken. Åklagarens, kronolänsman Elmlunds, yrkande om häktning kunde icke bifallas. Den rymliga tingssalen war full af folk, som infunnit sig för att åhöra ransakningen.

För mordbrandsanläggning misstänkte tidigare tunnbindaren Lindberg från Båstad, vars gård enligt tidigare berättelse i denna tidning brann ned natten till 14 januari under högt märkliga omständigheter, stämdes på fredagen in till S. Åsbo och Bjäre häradsrätt i Engelholm, där extra ting hade utlysts för denna saks skull. Inte mindre än sjutton vittnen kallades in och förhördes, och alla uttryckte sin övertygelse om att elden verkligen hade anlagts, även om de inte kunde säga vem som var anstiftaren.

Ett av vittnen, Kristina Pålsson från Båstad, intygade dock att Lindberg i enrum med henne förklarat att "han var tvingad att sätta eld på gården" samt frågat om hon inte ville göra det, då skulle hon få följa med honom och hans familj till Amerika.

Det nämnda vittnesmålet bestreds av Lindberg som falskt. Den aktuella Kristina Pålsson hade före Lindbergs äktenskap i många år varit hans hushållerska och hade, som det tycktes, stått på mycket intim fot med honom, eftersom hon hela tiden kallade honom för "du".

På fråga från domaren, häradsdomaren W. Wester, uppgav Lindberg att hans lösa egendom var försäkrad i bolaget "Sverige" för 6 000 kronor, varav skörden för 2 500 kronor, vilket de flesta vittnen ansåg var alltför högt, särskilt eftersom det mesta av skörden var uttröskat innan brandförsäkringen togs den 19 december.

Målet uppskjöts till den 17, då Lindberg vid förfall ålades att infinna sig och då flera vittnen skulle förhöras samt åklagaren skulle ha vederlägga uppgifter angående brandförsäkringen och ha inhämtat försäkringsbolagets yttrande i saken.

Åklagarens, kronolänsman Elmlunds, yrkande om häktning kunde inte bifallas.

Den rymliga tingssalen var full av folk som hade infunnit sig för att höra ransakningen.