ENGELHOLMS TIDNING

21 oktober 1881

ENGELHOLMS TIDNING – 21 oktober 1881 ENGELHOLMS TIDNING – 21 oktober 1881 (forts.) ENGELHOLMS TIDNING – 21 oktober 1881 (forts.) ENGELHOLMS TIDNING – 21 oktober 1881 (forts.) ENGELHOLMS TIDNING – 21 oktober 1881 (forts.)

Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.

(Insändt) Hos Redaktionen af Engeholms Tidning anhålles om benägen plats för nedanstående:Genmäle till Herr R. Inledningsvis vill ins. meddela att han icke känt sig manad att bemöta Herr R. för dennes arroganta tons skull, men väl för den lilla del sak som i R-s uppsats finnes, och att ins. icke tror att den verkligen stora frågan vinner på att behandlas med öfversittareton, ett maner som sällan leder till godt resultat, men föranleder misstanka att något sjukt ligger derunder. Helst skulle ins. med tystnad velat förbigå att insända artikel i N. 74 af detta blad stämplats som »gallimathias», men måste dock för sakens skull framställa några frågor, hvilka måhända kunna upplysa hvem af oss, som har skäl att tala om gallimathias hos den andres artikel. Är det gallimathias att söka få både Helsingborg och Landskrona, till konkurenter i Bjäre härad och å Örkelljungahållet? Kan med detta namn betecknas sträfvandet att utvidga såväl nyssnämnde städers som Engelholms handelsområde mot nordost? Är det något dumt eller orätt att påpeka att alla stora intressen kunna förenas om hufvudjernvägen drages om Stafvershult med bibana Hjernarp-Torekow? Är det osannig att Bjäre härad genom nyssnämnda bibana får 5 stationer i st. f. 3 vid Sinarp, och kan lagen om bevillningstaxering af jernvägar för den inkomst hvarje station senaste året haft förnekas till sin tillvaro? När så är förhållandet måste väl Bjäre härad hafva direkt inkomst i 5 kommuner af jernvägen med bibanan, men endast af 3 stationer om Sinarpsvägen kommer till stånd? Vi hafva sökt afhålla oss från tekniska motiv, men några anföras här då de hafva inverkan på frågans bedömande i stort. Är det gallimathias att Sinarpspassagen tillhopa 17,200 kubikstängers jordshaktning och detta t. o. m. i ett rullstenslager vid Kåröds mölla? Kan samma ord fällas om att dessa jordarbeten kosta öfver 650,000 kr. innan banvallen kan läggas? Är det gallimathias att Helsingborgs jernvägskomitté endast för åsens öfvergång genom Bjäre härad nödgats höja beräknade anläggningskostnaden med 50,000 kr .. per mil? Äro 5 stigningar med 1 fot på 60 i längder af från 10,000 fot till 3,000 fot med ett djup af från 63 tlll 32 fot kanske ett nonsens? Ins. anser snarare att det är ekonomiskt orätt att begagna en så dyr och så svårtrafikerad åsöfver-gång, då annan bättre finnes och flera fördelar kunna beredas både Engelholms stad och Bjäre härad genom banans utläggning som påpekadt är, helst när stora summor måste tagas ur folkets fickor för att grunda företaget. Då bör det billigtvis äfven uppmärksamgöras på hvar de få största fördelarne för sina uppoffringar. Herr R. frågar hvarifrån bidragen till bibanan Torekow-Hjernarp skola tagas? Ins. svarar naturligtvis genom att Bjäre härad öfverför sina teckningar eller det mesta af dem, från Sinarpslinien till bibanan, hvilken blir vida mera understödd dermed, emedan hon har låg anläggningskostnad. Herr R. uppger att Bjäre härad förväntas teckna 200,000 kr., dess teckningar uppgå f. n. till 300,000 kr., hvilket är mer än halfva anläggningskostnaden för bibanan utom trafikmateriel hvilken lätt kan fås hvad i tillskott deraf behöfves från hufvudbanan, men häradets 300,000 kr. i närvarande teckning är endast tredjedelen af anläggringskostnaden af Sinarpsvägen på 1 mil och detta utan all materiel. Detta är fakta från undersökningarne. Äfven talar Herr R. om att draga jernvägen från gemensam station öster om Elementarläroverket, öfver Militiebostället i Rebbelberga och emot Engelholms hamn. Är den senare då en hufvudpunkt? Ins. tror det icke, utan anser att en dylik omväg är alldeles omotiverad, gå då heldre från gemensam station öster om Elementarläroverket rakt på Sinarpsdalen, der blir åtminstone inga onödiga kurvor. I förbigående nämner Herr R. att Grewie kalkmergel icke mera har användning, men det har den påtagligen på torfjord, och något annat kan ins. icke få ur «Norra Skånes» artikel i ämnet än att mergeln för torfjord är rekommenderad och att Bjäre härad häraf kan skörda fördelar. Till slut bara än en liten fråga, är trakten från Kåröds mölla till Böske bättre än den såsom «den mest ofruktbara i hela Svea och Götha land betecknade från ¼ mil norr om Engelholm till Laholm via Stafvershultsdalen»? Derom känner sig ins. icke ensamt öfvertygad derföre att Hr. R. behagar säga det, utan förblifver i den tron att Hjernarp, Renneslöf m. fl. bygder äro mycket goda, och hvad som möjiigen kan fattas i bördighet hos öfriga såsom dåliga angifna orter skall väl kunna upphjelpas med jernvägen, men i alla händelser måtte de ändå vara bättre än flygsanden utmed hafvet från Skummeslöf till Båstad, ty på de förra bo åtminstone menniskor men utmed hafvet der jernbanan är utstakad bor ingen, förr än ett stycke in i landet, så anger åtminstone TopografiskaCorpsens karta. Emellertid är ins. Hr. R. tacksam för att hithörande frågor upptagits till diskussion och skall gerna stå till tjenst med ytterligare ett genmäle ifall Red. Medgifver plats derför och ifall Hr. R. vill lägga bort sin arroganta ton. Opartisk.

Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI