15 mars 1900

Kungörelse. Municipalstämma hålles härstädes Tisdagen den 20 i denna månad kl. 6 e. m. hvarvid följande ärenden komma att behandlas:1:o) Styrelsens för utminuterings- och utskänkningsaktiebolaget skrifvelse angående öfverlemnande på vissa vilkor till municipalsamhället af den köpingen för senaste försäljningsår tillkommande andel i sagda bolags nettovinst;2:o) Väckt fråga om sättet för berörda nettovinsts fördelande mellan kommunen och municipalsamhället.3:o) Val af en medlem i hamnstyrelsen. Båstad. R. V. Holmer, Ordf.

En våldsam storm med hagelbyar rasade natten till i tisdags äfvensom hela tisdagen i Båstad. Sjön gick mycket hög. Under nattens lopp slet 2 snipor, liggande i hamnen, sina förtöjningar och drefvo i land uppåt kusten dock utan att vidare skadas, skrifves till Eng. Tidn.

Godtemplarlogen Båstads Vapen firade i söndags sin 17-åriga tillvaro och verksamhet i Båstad med en fest i logens lokal. En redogörelse för logens verksamhet under de senaste 5 åren upplästes. Festen var rätt talrikt besökt, skrifver vår meddelare.

Försäkra hästarne! Ett stokreatur, varande i föl, tillhörande landtbr. Nils Liedberg i Lilla Båstad, råkade häromdagen då det stod bundet i stallet förderfva sig samt bröt nacken. Eftertelefonerad veterinär hade endast att genast föranstalta om hästens nedslagtning. Som hästen ej var försäkrad gör egaren en förlust på en 2- à 300 kr., skrifves till Eng. Tidn.

Båstads spritbolag. Vid i dagarne hållet sammanträde omvaldes till styrelseledamöter apot. F. A. Kull (ordf.), postmäst. C. v. Hauswolff, fabrikör A. M. Graff, handl. A. B. Berg, handl. L. P. Pettersson med handl. G. Berg, landtbr. Chr. Johansson och handskmakare A. J. Jönsson som suppleanter samt utsågos till revisorer kronolänsman Aug. Elmlund och löjtnant E. v. Hauswolff, inrapporteras till Eng. Tidn.

Från allmänheten. Herr redaktör! Då i Engelholms Tidning nr 39 för denna dag under rubrik "om ersättning för skogseld, orsakad af lokomotiv" en person, som icke öppet vågar framträda inför offentligheten, utan under den vackra pseudonymen "van af sanning" bemöter en i Helsingborgs Dagblad för den 3 sistlidne Februari af "sakkunnig person" införd artikel I ämnet och dervid oblygt nog vänder sig mot mig, tillvitande mig vara upphofsman till omnämda artikel, samt frågar: "tror han(l) kanske att man nödvändigt måste vara öfverjägmästare för att vara sakkunnig", anhålles att ni behagade i Eder ärade tidning intaga detta mitt genmäle: "Vän af sanning!" Hvad har Ni för anledning tro mig hafva skrifvit artikeln i fråga? Jo, jag skall svara sjelf derpå, Ni vet att jag förlidet år, på framstäld förfrågan af kaptenen m. m. Baumgardt om grunden för beräkning af skadan å en afbränd ungskog, sagt huru denna finnes samt tillåtit kapten B. omnämna samma för egaren af det brandfält, då var frågan om och hvilket är detsamma som nu utgör föremålet för tvisten, ett mellan Båstads och Grefvie stationer beläget, och Ni, "vän af sanning", Ni må nu vara hvem som helst, Ni finner en påtaglig likhet mellan mitt yttrande då samt "sakkunnig persons" beräkningar. Detta ger Er anledning att, döljande Eder sjeft bakom en mask, lömskt angripa mig. Sök icke försvara Er handling med att det finnes flere öfverjägmästare in jag. Det här ofvan sagda samt den omständigheten att Ni i Engelholms Tidning, icke eller icke ensamt i Helsingborgs Dagblad, intagit Edert opus, synes mig tydligt peka hän att Ni syftar på mig, och dessutom, Ni är nog icke så okunnig att Ni icke vet det hvar och en af rikets 9 öfverjägmästare är chef för sitt distrikt och jag för södra, omfattande Skåne, Halland och Blekinge, samt att eder spets alltså icke rimligtvis kunnat riktas mot någon annan öfverjägmästare än mig. Emellertid, den artikel ni åberopar, är icke af mig och med densamma har jag icke haft det minsta att beställa. Af en ren tillfällighet, då jag icke håller Helsingborgs Dagblad, har jag läst den, läst den med intresse, ty nu skulle möjligen kongl. jernvägsstyrelsen få ögonen öppna för de många prejeriförsök, den vid eldsolyckor från lokomotiven är utsatt. Märk val att jag ingalunda pekar hän på egaren af Båstads brandfält, som jag icke känner, och minnes jag rätt, framgick af "sakkunnig persons" artikel att han med sitt af Eder citerade uttryck "folk med rymliga samveten" endast afsåg framhålla att sådana kunna finnas, hvilket ju icke kan förnekas, hvarför Eder vackra orlofssedel synes mig vara fullkomligt öfverflödig, då ingen mig veterligen "smutskastat" personen i fråga. Om den första artikeln, såsom Ni säger, afviker från verkliga förhållandet, det ämnar jag för närvarande icke efterforska, men då ni tvingar mig att uppträda i denna sak, så får jag ock här offentligt uttala, att "sakkunnig person" synes göra fullt skäl för namnet och hans beräkningar äro i hufvudsak fullkomligt riktiga, äfven om någon liten procentförhöjning i värdet, lätt uträknad, skulle tillkomma på grund af 1/3 tunnland större areal och 3 års högre ålder på plantorna. Vill Ni hafva ett stöd för att det så förhåller sig så rekommenderar jag till Edert begrundande Byråchetens i Kongl. Domän-styrelsen J. O. af Zelléns nyligen utkomna lilla men goda och innehållsrika "Handbok för skogsegare och skogsmän“, der Ni å sid. 123 och följande med ledning af tabellerna I och III & sid 112 och 116 bör kunna få en klar inblick i huru en fackman gör en sådan värdering som den ifrågavarande. Boken fås genom direkt rekvisition hos utgifvaren, adress Stockholm. Jag önskar icke inlåta mig i någon tidningspolemik med Eder, ehuru mycket skulle vara att säga om Eder uppsats, icke försvara "sakkunnig persons" sakliga uttalanden - han synes mig vara man att sjelt göra det, om n. b. Edert genmäle kommer under hans ögon - men, blir jag ånyo angripen, så skall Ni höra af mig. Jng hoppas emellertid att tidningarna neka Eder plats i sina spalter för vidare uttalanden i denna sak, derest Ni icke ber mig om ursäkt för Edert simpla beteende samt öppet säger Edert namn. Engelholm den 12 Mars 1900.C. A. F. Gyllenkrok,Öfverjägmästare i Södra distriktet. Då nu båda meningarne varit i tillfälle offentligt uttala sig förklara vi debatten i detta ärende härmed afslutad i denna tidnings spalter. Red.

Kungörelse.

Municipalstämma hålles härstädes tisdagen den 20 i denna månad kl. 6 e. m., varvid följande ärenden kommer att behandlas:

1:o) Styrelsens för utminuterings- och utskänkningsaktiebolaget skrivelse angående överlemnande på vissa villkor till municipalsamhället av den köpingen för senaste försäljningsår tillkommande andel i sagda bolags nettovinst;

2:o) Väckt fråga om sättet för berörda nettovinsts fördelande mellan kommunen och municipalsamhället.

3:o) Val av en medlem i hamnstyrelsen.

Båstad. R. V. Holmer, Ordf.

En våldsam storm med hagelbyar rasade natten till på tisdagen även som hela tisdagen i Båstad. Sjön gick mycket hög. Under nattens lopp släppte 2 snipor, liggande i hamnen, sina förankringar och drev i land uppåt kusten dock utan att vidare skadas, skrivs till Eng. Tidn.

Godtemplarlogen Båstads Vapen firade på söndags sin 17-åriga tillvaro och verksamhet i Båstad med en fest i logens lokal. En redogörelse för logens verksamhet under de senaste 5 åren upplästes. Festen var rätt talrikt besökt, skriver vår meddelare.

Försäkra hästarna! Ett stokreatur, varande i föl, tillhörande landtbr. Nils Liedberg i Lilla Båstad, råkade häromdagen då det stod bundet i stallet förstöra sig samt bröt nacken. Eftertelefonnerad veterinär hade endast att genast föranstalta om hästen nedslagning. Som hästen ej var försäkrad gör egaren en förlust på en 2- à 300 kr., skrivs till Eng. Tidn.

Båstads spritbolag. Vid i dagarne hållet sammanträde omvaldes till styrelseledamöter apot. F. A. Kull (ordf.), postmäst. C. v. Hauswolff, fabrikör A. M. Graff, handl. A. B. Berg, handl. L. P. Pettersson med handl. G. Berg, landtbr. Chr. Johansson och handskmakare A. J. Jönsson som suppleanter samt utsågos till revisorer kronolänsman Aug. Elmlund och löjtnant E. v. Hauswolff, inrapporteras till Eng. Tidn.

Från allmänheten.

Herr redaktör!

I Engelholms Tidning nr 39 för denna dag under rubriken "om ersättning för skogseld, orsakad av lokomotiv" bemöter en person, som inte vågar framträda öppet utan under pseudonymen "vän av sanning", en artikel som infördes i Helsingborgs Dagblad den 3 februari och undertecknad "sakkunnig person". Denna person tillskriver mig att vara artikelns författare och frågar: "tror han kanske att man nödvändigt måste vara överjägmästare för att vara sakkunnig". Jag anhåller att ni publicerar detta mitt genmäle:

"Vän av sanning!"

Vad grundar ni er på när ni tror att jag skrivit artikeln i fråga? Jag svarar själv: Ni vet att jag förra året, då kapten m.m. Baumgardt förfrågar sig om grunden för beräkning av skadan på en avbränd ungskog, angav hur denna finns och tillåtit kapten B. omnämna densamma för ägarens räkning. Det handlade då om och rör sig nu om en skog belägen mellan Båstads och Grefvie stationer, och ni, "vän av sanning" — vem ni än är — finner en påtaglig likhet mellan mitt yttrande då och "sakkunnig persons" beräkningar. Detta ger er anledning att, dolt bakom en mask, lömskt angripa mig. Försök inte försvara er handling med att det finns fler överjägmästare än jag. Vad som sagts ovan, samt det faktum att ni publicerat ert opus i Engelholms Tidning och inte endast eller inte alls i Helsingborgs Dagblad, visar tydligt att ni syftar på mig. Dessutom är ni väl inte så okunnig att ni inte vet att var och en av rikets 9 överjägmästare är chef för sitt distrikt och jag för södra, omfattande Skåne, Halland och Blekinge, så er skärpa kan inte rimligt ha riktats mot någon annan överjägmästare än mig.

Emellertid är artikeln ni åberopar inte av mig, och jag har inte haft något med den att göra. Genom en ren tillfällighet, då jag inte prenumererar på Helsingborgs Dagblad, läste jag den med intresse, eftersom kongl. järnvägsstyrelsen nu möjligen skulle få ögonen öppna för de många skador som lokomotiven orsakar vid eldsolyckor. Märk väl att jag ingalunda pekar på ägarens av Båstads brandfält, som jag inte känner, och såvitt jag minns framgick av "sakkunnig persons" artikel att han med sitt av er citerade uttryck "folk med rymliga samveten" endast ville framhålla att sådana kan finnas, vilket ju inte kan förnekas. Varför er vackra orlofssedel verkar fullständigt överflödig, då ingen såvitt jag vet "smutskastat" personen i fråga.

Om den första artikeln, såsom ni säger, avviker från verkliga förhållandet, ämnar jag för närvarande inte undersöka. Men då ni tvingar mig att uppträda i denna sak, får jag också här offentligt uttala att "sakkunnig person" förtjänar sitt namn väl och hans beräkningar är i huvudsak fullkomligt riktiga, även om någon liten procentförhöjning i värdet, lätt uträknad, skulle tillkomma på grund av 1/3 tunnland större areal och 3 års högre ålder på plantorna. Vill ni ha ett stöd för att det förhåller sig så rekommenderar jag till ert övervägande Byråchefens i Kongl. Domän-styrelsen J. O. af Zelléns nyligen utkomna lilla men god och innehållsrik "Handbok för skogsegare och skogsmän", där ni på sid. 123 och följande, med ledning av tabellerna I och III på sid. 112 och 116, bör kunna få en klar inblick i hur en fackman gör en sådan värdering som den ifrågavarande. Boken fås genom direkt beställning hos utggivaren, adress Stockholm.

Jag önskar inte inlåta mig i någon tidningspolemik med er, ehuru mycket skulle finnas att säga om er uppsats — och inte heller försvara "sakkunnig persons" faktiska uttalanden, han verkar vara en man som själv kan göra det, om er genmäle kommer under hans ögon — men blir jag åter angripen, ska ni höra av mig. Jag hoppas emellertid att tidningarna vägrar er plats i sina spalter för vidare uttalanden i denna sak, såvida ni inte ber mig om ursäkt för ert simpla beteende och öppet säger ert namn.

Engelholm den 12 mars 1900. C. A. F. Gyllenkrok, Överjägmästare i Södra distriktet.

Då nu båda meningarna varit i tillfälle offentligt uttala sig förklarar vi debatten i detta ärende härmed avslutad i denna tidnings spalter.

Red.