29 november 1883

Herr Redaktör. Då besynnerligt nog något referat om den kyrkliga högtidligheten härstädes Luthersdagen ej varit synlig i Eder tidning, torde, ehuru sent, böra meddelas, att denna fest på ett jemförelsevis storartadt sätt här försiggick.Fullständiga bönedagsgudstjenster höllos i Hof kl. 10 f. m. och här kl. 2 e. m. Templen voro festligt prydda med blommor och grönt; särdeles var koret i Båstad vackert dekoreradt med flaggor och tända ljus. Gudstjensten börjades med Coral 124. hvarå altartjensten förrättades af båda presterna, som utförde messning, på hvilken sångföreningen från orgelläktaren svarade. Kyrkoherden inledde sin festpredikan med Esaie 1 kap. 2 v. Sångföreningen utförde äfven andra sångstycken, bland hvilka särskildt må namnas «tron», «amen» och en kantat med solo och kör af Kuhlau. Båda kyrkorna voro öfverfylda. Skol- och nattvardsungdomen infann sig i Hof i skolhuset och här i prestgården samt tågade med fanor till kyrkan. I Båstad sjöngs efter gudstjenstens slut af ungdomen en sång utanför skolhuset.- id -

Varning. I söndags afton var undertecknad, åbo i Tisladal utsatt för misshandel af jernvägsarbetare från schakten vid Lilla Lund eller Krogstorp. De hade varit på besök i Båstad och inmundigat starka drycker i öfverflöd, så att när de kommo vid Nyled strax utom Båstad, orkade apostlahästarna ej bära dem längre. De ville derför tilltvinga sig skjuts till sitt hem, men då sådant nekades dem på goda skäl, på grund af deras ohyggliga beteende, utforo de i misshandel mot mig, medelst stötar för bröstet, så att jag föll baklänges, dervid jag erhöll kontusioner åt hufvudet så att jag ej vet hvad deraf kan blifva. De hade dessförinnan hos tvenne åbor velat tilltvinga sig skjuts, men ej fått och dervid uppfört sig på enahanda sätt. På sådant sätt kan ej jernvägsarbetarne vinna något anseende, hvarföre de i allmänhet äro fruktade på vägar och stigar. Saken är anmäld för vederbörande ingeniör, och vore det ej för mycket att sådana oborstade arbetare utgallrades och fingo afsked. Den som misshandlade mig, tycktes vara klädd i en grön rock. Jag har velat meddela allmänheten dessa rader, på det att den kan, om möjligt är, taga sig i akt för dessa våldsamma arbetare, som ej sky någonting då de äro rusiga. J. M.

Adventsöndagen d. w. f. nästa söndag kommer dagen till ära Båstads sångförening att låta höra sig i kyrkan.

Dödsfall. Detta samhälle är i allmänhet särdeles lefnadsfriskt. Döden är här en särdeles sällsynt gäst, han dröjer stundom långa tider, innan han kommer på besök. Sedan den 19 sistlidne Juli har han warit frånwarande, ända till dess han i torsdags återkom och hädankallade en af samhällets äldre medlemmar, f. d. sjökaptenen Johan Gustaf Holmgren, som då afled 73 år 8 månader och 8 dagar gammal. Fastän han färdats wida omkring på hafwen och dermed förwärfwat sig en i ekonomiskt hänseenbe tryggad ställning, kan man dock säga om honom, att han war en af "de stilla i landet". Till lynnet särdeles blid och from, from äfwen i högre mening, egde han, bland dem, som kände honom, idel wänner och war af alla afhållen. Ända till för ett par månader sedan frisk och kry, angreps han af en kräftartad åkomma i strupen, hwilken hindrade honom att swälja, hwadan han, ehuru omgifwen af lifwets goda, fick hungra i hjäl. Han sörjes af en maka, med hwilken han lefwat ett långt och lyckligt äktenskap, samt af en nära 40-årig dotter, som i flera år warit sängliggande, men som, underligt nog, under denna sommar återwunnit sin helsa. Han begrafwes om fredag. Frid öfwer hans stoft!

"Spelen upp, I musikanter!" Sex stycken wackra messingsinstrument äro i dessa dagar anlända till Båstads goodtemplare. Det är swårt för dessa, med de klena resurser de ega, att aflöna en instruktör, som bibringar nödig kunskap åt dem, som skola sköta dessa instrument, men en god wilja förmår mycket. Att initiativet härtill utgått från goodtemplars, är ej att undra öfwer, ty musik är ett mägtigt medel att förädla menniskan. Derföre hysa goodtemplarna den fasta tillförsigten, att enär njutningen af denna musik ej endast är afsedd för dem utan för hela allmänheten i Båstad sedan inöfning skett, den musikälskande allmänheten och alla dem som se något godt i good-templarismen, (hwars frukter i en framtid bättre torde skönjas) wälwilligt wille bidraga då de derom framdeles anmodas.

Herr redaktör.

Det är anmärkningsvärt att det inte finns något referat om den kyrkliga högtidligheten Luthersdagen härstädes i er tidning. Det bör därför, även om sent, meddelas att denna fest här ägde rum på ett jämförelsevis storslaget sätt.

Fullständiga bönedagsgudstjänster hölls i Hof kl. 10 f.m. och här kl. 2 e.m. Kyrkorummen var festligt prydda med blommor och grönt; särskilt var koret i Båstad vackert dekorerat med flaggor och tända ljus. Gudstjänsten började med Coral 124, varefter altartjänsten förrättades av båda prästerna, som utförde mässan, på vilken sångföreningen från orgelläktaren svarade. Kyrkoherden inledde sin festpredikan med Jesaja 1 kap. 2 v. Sångföreningen utförde även andra sångstycken, bland vilka särskilt må nämnas "Tron", "Amen" och en kantat med solo och kör av Kuhlau. Båda kyrkorna var överfyllda. Skol- och nattvardungdomen infann sig i Hof i skolhuset och här i prestgården samt tog sig fram med fanor till kyrkan. I Båstad sjöngs efter gudstjänstens slut av ungdomen en sång utanför skolhuset. - id -

Varning.

I söndags kväll utsattes undertecknad, bosatt i Tisladal, för misshandel av järnvägsarbetare från schakten vid Lilla Lund eller Krogstorp. De hade varit på besök i Båstad och intagit starka drycker i överflöd, så att när de kom vid Nyled strax utom Båstad, orkade hästarna inte bära dem längre. De ville därför tvinga sig skjuts till sitt hem, men då sådant vägrades dem på goda grunder, på grund av deras oroande beteende, utförde de misshandel mot mig, genom stötar för bröstet, så att jag föll baklänges och erhöll blåmärken vid huvudet så att jag inte vet vad det kan få för följder. De hade dessförinnan hos två bosatta velat tvinga sig skjuts, men inte fått det och uppfört sig på samma sätt. På sådan vis kan järnvägsarbetarna inte vinna något anseende, varför de i allmänhet är fruktade på vägar och stigar. Saken är anmäld för vederbörande ingenjör, och det vore inte för mycket om sådana outbildade arbetare gallrades och fick avsked. Den som misshandlade mig verkade vara klädd i en grön rock. Jag har velat meddela allmänheten dessa rader, så att den kan, om möjligt är, ta sig i akt för dessa våldsamma arbetare, som inte fruktar något då de är fulla. J. M.

På advent­söndagen d.v.s. nästa söndag kommer dagen till ära Båstads sångförening att låta höra sig i kyrkan.

Dödsfall.

Det här samhället är i allmänhet särskilt livskraftigt. Döden är här en särskilt sällsynt gäst, han dröjer stundom långa tider innan han kommer på besök. Sedan den 19 förra juli har han varit frånvarande, tills han i torsdags återkom och kallade bort en av samhällets äldre medlemmar, före detta sjökaptenen Johan Gustaf Holmgren, som då avled 73 år 8 månader och 8 dagar gammal. Fastän han rest vida omkring på havet och därmed förvärvat sig en ekonomiskt säker ställning, kan man dock säga om honom att han var en av "de stilla i landet". Till sitt väsen särskilt mild och from, ja från även i högre mening, ägde han, bland dem som kände honom, endast vänner och var av alla älskad.

Än till för ett par månader sedan frisk och stark angripades han av en cancerartad åkomma i strupen, vilken hindrade honom att svälja, varför han, ehuru omgiven av livets goda, fick hungra ihjäl.

Han efterlämnas av en maka, med vilken han levat ett långt och lyckligt äktenskap, samt av en närmare 40-årig dotter, som i flera år varit sängliggande, men som underligt nog under denna sommar återvunnit sin hälsa. Han begravs på fredag. Fred över hans stoft!

"Spelen upp, I musikanter!" Sex stycken vackra messingsinstrument är i dessa dagar anlända till Båstads godtemplare. Det är svårt för dessa, med de små resurser de äger, att betala en instruktör som förmedlar nödvändig kunskap åt dem som ska sköta dessa instrument, men en god vilja förmår mycket. Att initiativet härtill utgått från godtemplarna är inte att undra över, ty musik är ett mäktigt medel att förädla människan. Därför hyser godtemplarna den fasta övertygelsen att, eftersom njutningen av denna musik inte endast är avsedd för dem utan för hela allmänheten i Båstad sedan övning skett, den musikälskande allmänheten och alla dem som ser något gott i godtemplismen (vars frukter i en framtid bättre torde skönjas) välvilligt ville bidra då de derom senare anmodas.