BÅSTADS TIDNING

13 augusti 1884

BÅSTADS TIDNING – 13 augusti 1884 BÅSTADS TIDNING – 13 augusti 1884 (forts.) BÅSTADS TIDNING – 13 augusti 1884 (forts.) BÅSTADS TIDNING – 13 augusti 1884 (forts.) BÅSTADS TIDNING – 13 augusti 1884 (forts.)

Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.

Walberättigade wid instundande riksdagsmannawal äro inom Båstads samhälle följande:Sjökapten S. G. Graff.Handlanden August Tiljander.Apotekaren O. E. CentervallHandlanden C. A. Nilsson. Dito A. B. Berg,Garfvaren A. M. Graff.Timmerman N. P. Larsson.Husegaren Jöns Peter Johansson.Handlanden H. P. Kallenberg. Dito L. P. Pettersson. Dito C. M. Johansson.Handskmakaren A. F. Berg.Sjökapten S. Larsson.Kopparslagaren J. B. Dalmer.Tulluppsyningsman F. Blücker.Skepparen N. G. Kruse.Sjöman N. F. Bäck.Sjökaptenen J. G. Nilsson.Sjöman Svante Karström.Husegaren Hans Peter BäckSjöman N. F. Bäckstrand.Kustvakt B. N. Lindevall.Inspektor Å. M. Sällström.Mjölnaren P. Nilsson, Öremölla.Kyrkoherden S. Malmborg.Muraren C. Pettersson.Wagnmakaren C. J. Bergman.Postmästaren C. von Hausswolff.Handskmakaren G. J. Wickström.Garfvaren A. G. Hultberg.Snickaren Johannes Persson.Målaren M. Murbäck.Bagaren A. Thulin.Husegaren B. P. Jakobsson.Sjöman J. G. Hansson.Åkaren A. F. Hansson.Skomakaren C. Isberg.Kom. st. Ordf. David Wesström.Garfvaren O. S. Andersson.Sjökapten A. Johansson.Skomakaren R. Pettersson. Dito O. F. Ljungqvist.Smeden J. A. Nordström.Åboen P. Sjögren.Skräddaren M. Andersson.Sjöman N. E. Pålsson.Smeden N. Olsson.Handlanden A. C. Andersson.Färgaren H. P. Pommer.Åboen Ola Hansson.Kantor J. E. Pommer.Kronolänsman A. Elmlund.Husegaren B. Bentsson i Yderhult.Åboen J. E. Bergström. Dito C. M. Sjunnesson. Dito Johannes Jönsson. Dito J. Renström. Dito Joh:s Mårtensson. Dito Carl Nilsson. Dito Christian Johansson.Vagnmakaren J. Johansson,Åboen C. P. Johansson. Dito Hans Nilsson. Dito O. P. Pålsson. Dito Per Mårtensson.Åboen Jöns P. Pålsson. D:o Jöns P. Nilsson, Ahus,Snickaren P. J. Holmgren.Åboen Johannes Svensson, D:o Petter Jonsson,Husegaren Joh:s Bengtsson, Yderhult,Sadelmakare C. A. Wahlander,Mjölnare O. C. Lindgren,Åboen Anders Persson,Muraren N. P. Nilsson,Åboen Jons Petter Nilsson, Yderhult, D:o Nils Larsson, D:o Elof Nilsson, D:o O. P. Johansson,Smeden J. Hansson,Åboen Carl Baxman,Doktor A Bokelund,Sergeant Ernst von Hausswolff,Magister R. V. Holmer,Källarmästare H. Lundberg,Bokhållare E. J. Sjöbeck,Magasinsdrängen Nils Tufvesson,Sjökapten L. A. Nilsson,F. d. åboen Sven Andersson,Handskmakare A. J. Jönsson,Gästgifvare C J. Lindberg,Färgare C P. Höjman.Skepparen Petter Nilsson. För att utöfwa rösträtt wid riksdagsmannawal, erfordras att tillfullo ha inbetalt förfallen kommunalskatt.

Amerikanskt! Till Båstad har annonserats att en s. k. "Gem" porträttmålare skulle infinna sig för att rita af allmänheten, men "Anglo Amerikan "Gem" & C:o" infann sig ej, lemnande åt den lurade allmänheten, om den är så beskedlig, att betala den braskande annonsen. En trogen efterföljare fick förut nämnde uti optikus J. Samson från Trondhjem", hwilken man torde få söka bland stjernorna, dock utan att begagna hans osynliga instrumenter. Tidningarne warnas för att utan förskottsliqvid intaga wederbörandes annonser.

Den utmärkte musikern, särskildt å orgel, professorn O. Byström, som i flere år genom utförande att motetter och annan kyrkomusik så wäl i hufwudstadens som landsortens kyrkor sökt fästa uppmärksamheten på den äldre kyrkomusikens obestridliga företräde framför den nu i allmänhet brukliga, är nu åter ute och konserterar samt ämnar äfwen besöka Båstad och i dess kyrka hålla en konsert, torsdagen den 21 Aug. kl. 7 e. m. Entrépriset är mycket moderat: 50 öre för äldre och 25 öre för barn och tjenare. Honom åtföljer en ung sångerska, fröken B. Gaston, hwars fader är fransman, men modren swenska, härstammande från den musikaliska slägten Fahlman. Några af de psalmer professor Byström enligt programmet ämnar utföra, äro för kyrkobesökande i Båstad icke obekanta, enar de ofta blifwit wid gudstjenster sjungna af den lilla blandade sångkör, som församlingens kyrkoherde bildat och fortfarande inöfwar. Det skall blifwa intressant att få höra skilnaden emellan det sätt, hwarpå dessa psalmer af konsertgifwarne utföras. Naturligtwis kommer den genialiske professorn att härwidlag stå oändligt högre. I kristendomens första tider war de kristnas klingande och lifliga sång ett mäktigt medel att höja andakten i församlingen och draga hedningar till den kristna menigheten. Man Iydde apostelens förmaning: "Lärer och förmaner eder inbördes med psalmer och lofsånger och andliga wisor i nåden och sjunger Herren i edra hjertan". Sedan katolicismen förwandlat kyrkomusiken och sången till en konstnjutning, med hwilken åskådning den ännu fortfar, kom Luther och med sin äfwen i afseende på kyrkosången högt stående begåfning återförde denna i de wäldiga spåren, så att den blef en wäldig häfstång till höjande af kristligt lif i församlingen. Kom så en tid, då kyrkosången blef sömnig och långsläpig, då det blef en kriftlig (?!) sed, att icke blott qwinnorna, utan äfwen männen skulle tiga i församlingen. Den Hæffnerska koralboken kan med alla sina företräden måhanda icke alldeles fritagas från all skuld till detta bedröfliga förhållande. Ära derföre åt herr professor Byströms ifriga bemödande att höja kyrkosången, så att den, om möjligt, måtte komma att icke blott täfla med, utan wida öfmerträffa konventitlarnes s. k. andliga sånger och wiser! -g.

Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI