16 januari 1902

I berättelsen för tillverkningsåret 1896-1897 yttrar kontrollbyrån: I särskilda fall saknas icke anledning till anmärkning mot bolagen. Så "har bolaget i Söderköping för sitt varmrenade bränvin betalt 77 öre pr liter, hvilket förfaller så mycket märkligare, som de öfriga bolagen inom samma län kunnat inköpa sitt bränvin för pris vexlande mellan 71,5 och 72,8 öre. Beträffande åter försäljningsprisen hafva ej mindre än sju bolag sålt det varmrenade bränvinet för ett medelpris, som varit lägre än en krona, nämligen bolagen i Båstad för 87, öre, Laholm 91,, öre, Skara och Lund 95 öre, Ystad 97,3 öre, Eksjo 98,4 öre och Skeninge 98,7 öre. Om ock dessa låga pris delvis skulle kunna förklaras genom en jemförelsevis stor försäljning i minut, så torde de de dock till en stor del bero på konkurrensen med bolag i närbelägna städer, såsom ock varit fallet med åtskilliga andra bolag. Detta äfvensom det förhållandet, att ett och annat bolag trots revisorernas anmärkningar årligen vid jultider nedsätta försäljningspriset, tyder derpå, att ännu bolag finnas, som ej förstå, att bränvinsprisets höjande är ett af medlen för uppnåendet af utskänkningsbolagens mål, nämligen inskränkning i bränvinsförbrukningen".

I berättelsen för tillverkningsåret 1896–1897 uttrycker sig kontrollbyrån såhär:

I särskilda fall saknas det inte anledning till anmärkningar mot bolagen. Bolaget i Söderköping har således betalat 77 öre per liter för sitt varmrenat brännvin, vilket förefaller så mycket märkligare som de övriga bolagen inom samma län kunnat köpa sitt brännvin för priser mellan 71,5 och 72,8 öre. Beträffande försäljningspriserna har inte mindre än sju bolag sålt det varmrenade brännvinet för ett medelpris som varit lägre än en krona, nämligen bolagen i Båstad för 87 öre, Laholm 91 öre, Skara och Lund 95 öre, Ystad 97,3 öre, Eksjo 98,4 öre och Skeninge 98,7 öre. Även om dessa låga priser delvis skulle kunna förklaras genom en jämförelsevis stor detaljförsäljning, torde de dock till stor del bero på konkurrensen med bolag i närbelägna städer, vilket även varit fallet med åtskilliga andra bolag. Detta, tillsammans med det förhållandet att ett och annat bolag trots revisorernas anmärkningar årligen vid jultider sänker försäljningspriset, tyder på att ännu bolag finns som inte förstår att höjning av brännvinspriset är ett av medlen för att uppnå utskänkningsbolagens mål, nämligen inskränkning av brännvinsförbrukningen.