GÖTEBORGS HANDELS- OCH SJÖFARTSTIDNING
1 februari 1902
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Om klimatet vid Styrsö jämfördt med det vid Skelderviken. Doktor Levertin, docent i balncologi i Stockholm, har i ett öppet bref till Göteborgs damkomité, hvilken satt sig i spetsen för en bazar till förmån för hafskuranstalten å Styrsö, framträdt med det påståendet, att ingen plats norr om Hallandsås lämpar sig för ett kustsanatorium för akrofulosa barn, att klimatet på Styrsö under vintermånaderna är alldeles för omildt och att det ej ens närmelsevis kan jamföras med Skeldervikens. Det är en vansklig uppgift att bevisa dessa påståenden och det gör ej häller d:r Levertin, visligen. Men det är också en vansklig uppgift att vederlägga honom. Ty i det lilla ordet »klimat» ingå så många samvärkande faktorer, att man ej lätt reder ut dem, äfven då de primäruppgifter, på hvilka man kan stödja sig, äro de förträffligaste. I uttrycket klimat ingår t. ex. luftens värmegrad, fuktighet, rörlighet, dess maxima och minima och dessas differenser o. s. v. Nu finnas för Styrsö och (så vidt jag vet) Skelderviken alls inga meteorologiska observationer gjorda. På det förra stället hafva visserligen af mig under en följd af år gjorts noggranna termometer- och barometerobservationer under sommarmånaderna, men från Sept. till Maj har jag inga uppgifter. For att dock kunna fälla ett något så när tillförlitligt omdöme om en plats klimatiska förhållanden, kan man taga den närmaste orten, om den ej är allt för aflägsen, och använda de iakttagelser, som där blifvit gjorda. Då erbjuda sig Göteborg och Båstad såsom ganska jämförliga punkter, den förre belägen ungefär lika långt från Styrsö som den senare från Skelderviken. Det är dock att minnas, att Styrsö ligger så godt som rakt väster ut från Göteborg och sålunda har större inflytande af det omgifvande hafvet, då kustsanatoriet på Skeldervikens norra strand ligger söder om Båstad och liksom denna på fastlandet. Styrsö läge ute i hafsbandet betingar en såväl något högre medeltemperatur som i synnerhet en betydligt mera jämn värmegrad, i det växlingarne från dag till dag och mellan dag och natt blifva mindre än på fastlandet, beroende däraf att vattnet afkyles och uppvärmes långsammare än marken. Se vi nu på de meteorologiska iakttagelserna sådann de uppgifvas från meteorologiska centralanstalten i Stockholm, finna vi, att för åren 1892-1896 (de enda som varit mig tillgängliga) medeltemperaturen för de olika månaderna varit följande för Göteborg och Båstad.
Jämföras dessa uppgifter, hvilka man har all anledning anse vara fullt korrekta, finner man, att temperaturerna i Göteborg och Båstad trots olikheten i breddgraden äro hvarandra ganska lika. Om någon olikhet skall anmärkas, så är det den, att Göteborg har ett något varmare klimat än Bästad och detta året om, i det att det gör sig tydligare märkbart under vintermånaderna än under somrarne. Under de talrika besők, jag varit nödsakad gőra på Styrsö under vintermånaderna, har jag gjort den iakttagelsen, att temperaturen alltid varit något högre på Styrsö än i Göteborg.
| Göteborg | 1896 | 1895 | 1894 | 1893 | 1892 |
|---|---|---|---|---|---|
| Januari | + 0,6 | -2,5 | + 0,6 | - 6,5 | - 1,2 |
| Februari | + 1,9 | -7,1 | + 1,7 | - 4,8 | - 1,2 |
| Mars | + 2,4 | + 0,7 | + 4,3 | + 1,9 | ± 0 |
| April | + 5,7 | + 7,1 | + 9,1 | + 6,2 | + 3,1 |
| Maj | + 12,3 | + 14,4 | + 10,5 | + 11,7 | + 7,9 |
| Juni | + 18,9 | + 16,0 | + 16,0 | + 15,6 | + 12,3 |
| Juli | + 18,9 | + 16,4 | + 18,8 | + 18,3 | + 14,4 |
| Augusti | + 15,9 | + 16.3 | + 15,9 | + 17,1 | + 15,2 |
| September | + 13,1 | + 14,1 | + 11,4 | + 11,9 | + 13,2 |
| Oktober | + 8,9 | + 7,4 | + 6,2 | + 9,2 | + 7,3 |
| November | + 2,8 | + 4,3 | + 6,5 | + 3,0 | + 4,4 |
| December | 0,4 | + 0,2 | + 3,1 | + 2,9 | - 1,0 |
| Året | + 8,42 | + 7,24 | + 8,68 | + 7,21 | + 6,20 |
| Båstad | 1896 | 1895 | 1894 | 1893 | 1893 |
| Januari | + 0,1 | - 2,5 | - 0,4 | - 7,7 | - |
| Februari | + 1,2 | - 5,3 | + 0,4 | - 4.1 | - |
| Mars | + 3,4 | + 0,8 | + 3,3 | + 1,5 | - |
| April | + 5,8 | + 7,0 | + 7,8 | + 5,7 | - |
| Maj | + 12,1 | + 13,0 | + 11,0 | + 10,2 | - |
| Juni | + 19,5 | + 16,2 | + 14,9 | + 14,4 | - |
| Juli | + 19,6 | + 16,6 | + 18,0 | + 17.3 | - |
| Augusti | - | + 16,9 | - | + 16,8 | - |
| September | +14,6 | + 14,6 | + 10,8 | + 11,7 | - |
| Oktober | + 12,8 | + 7,5 | + 6,1 | + 9,2 | - |
| November | - | + 3,7 | - | + 2,2 | - |
| December | - | - 0,4 | + 2,5 | + 1,8 | - |
| Året | - | + 7,34 | - | + 6,58 | - |
Om klimatet vid Styrsö jämfört med det vid Skelderviken.
Doktor Levertin, docent i balneologi i Stockholm, har i ett öppet brev till Göteborgs damkomité, vilken satt sig i spetsen för en basar till förmån för hafskuranstalten på Styrsö, framträtt med det påståendet, att ingen plats norr om Hallandsås lämpar sig för ett kustsanatorium för skrofölösa barn, att klimatet på Styrsö under vintermånaderna är alldeles för omildt och att det inte ens närmelsevis kan jämföras med Skeldervikens.
Det är en vansklig uppgift att bevisa dessa påståenden och det gör inte heller doktor Levertin, visserligen. Men det är också en vansklig uppgift att vederlägga honom. Ty i det lilla ordet »klimat» ingår så många samverkande faktorer, att man inte lätt reder ut dem, även då de primäruppgifter, på vilka man kan stödja sig, är de förträffligaste. I uttrycket klimat ingår till exempel luftens värmegrad, fuktighet, rörlighet, dess maxima och minima och dessas differenser osv.
Nu finns för Styrsö och (så vitt jag vet) Skelderviken alls inga meteorologiska observationer gjorda. På det förra stället ha visserligen av mig under en följd av år gjorts noggranna termometer- och barometerobservationer under sommarmånaderna, men från september till maj har jag inga uppgifter. För att dock kunna fälla ett något så när tillförlitligt omdöme om en plats klimatiska förhållanden, kan man ta den närmaste orten, om den inte är alltför avlägsen, och använda de iakttagelser, som där blivit gjorda. Då erbjuder sig Göteborg och Båstad såsom ganska jämförliga punkter, den före belägen ungefär lika långt från Styrsö som den senare från Skelderviken. Det är dock att minnas, att Styrsö ligger så gott som rakt väster ut från Göteborg och således har större inflytande av det omgivande havet, då kustsanatoriet på Skeldervikens norra strand ligger söder om Båstad och liksom denna på fastlandet. Styrsös läge ute i hafsbandet betingar en såväl något högre medeltemperatur som i synnerhet en betydligt mer jämn värmegrad, i det växlingarna från dag till dag och mellan dag och natt bli mindre än på fastlandet, beroende därav att vattnet avkyls och uppvärms långsammare än marken. Ser vi nu på de meteorologiska iakttagelserna sådan de uppgifts från meteorologiska centralanstalten i Stockholm, finna vi, att för åren 1892–1896 (de enda som varit mig tillgängliga) medeltemperaturen för de olika månaderna varit följande för Göteborg och Båstad.
Jämförs dessa uppgifter, vilka man har all anledning anse vara fullt korrekta, finner man, att temperaturerna i Göteborg och Båstad trots olikheten i breddgraden är varandra ganska lika. Om någon olikhet ska anmärkas, så är det den, att Göteborg har ett något varmare klimat än Båstad och detta året om, i det att det gör sig tydligare märkbar under vintermånaderna än under somrarna. Under de talrika besök jag varit nödsakad göra på Styrsö under vintermånaderna, har jag gjort den iakttagelsen, att temperaturen alltid varit något högre på Styrsö än i Göteborg.
Doktor Levertin, docent i balneologi i Stockholm, har i ett öppet brev till Göteborgs damkomité, vilken satt sig i spetsen för en basar till förmån för hafskuranstalten på Styrsö, framträtt med det påståendet, att ingen plats norr om Hallandsås lämpar sig för ett kustsanatorium för skrofölösa barn, att klimatet på Styrsö under vintermånaderna är alldeles för omildt och att det inte ens närmelsevis kan jämföras med Skeldervikens.
Det är en vansklig uppgift att bevisa dessa påståenden och det gör inte heller doktor Levertin, visserligen. Men det är också en vansklig uppgift att vederlägga honom. Ty i det lilla ordet »klimat» ingår så många samverkande faktorer, att man inte lätt reder ut dem, även då de primäruppgifter, på vilka man kan stödja sig, är de förträffligaste. I uttrycket klimat ingår till exempel luftens värmegrad, fuktighet, rörlighet, dess maxima och minima och dessas differenser osv.
Nu finns för Styrsö och (så vitt jag vet) Skelderviken alls inga meteorologiska observationer gjorda. På det förra stället ha visserligen av mig under en följd av år gjorts noggranna termometer- och barometerobservationer under sommarmånaderna, men från september till maj har jag inga uppgifter. För att dock kunna fälla ett något så när tillförlitligt omdöme om en plats klimatiska förhållanden, kan man ta den närmaste orten, om den inte är alltför avlägsen, och använda de iakttagelser, som där blivit gjorda. Då erbjuder sig Göteborg och Båstad såsom ganska jämförliga punkter, den före belägen ungefär lika långt från Styrsö som den senare från Skelderviken. Det är dock att minnas, att Styrsö ligger så gott som rakt väster ut från Göteborg och således har större inflytande av det omgivande havet, då kustsanatoriet på Skeldervikens norra strand ligger söder om Båstad och liksom denna på fastlandet. Styrsös läge ute i hafsbandet betingar en såväl något högre medeltemperatur som i synnerhet en betydligt mer jämn värmegrad, i det växlingarna från dag till dag och mellan dag och natt bli mindre än på fastlandet, beroende därav att vattnet avkyls och uppvärms långsammare än marken. Ser vi nu på de meteorologiska iakttagelserna sådan de uppgifts från meteorologiska centralanstalten i Stockholm, finna vi, att för åren 1892–1896 (de enda som varit mig tillgängliga) medeltemperaturen för de olika månaderna varit följande för Göteborg och Båstad.
| Göteborg | 1896 | 1895 | 1894 | 1893 | 1892 |
|---|---|---|---|---|---|
| Januari | + 0,6 | -2,5 | + 0,6 | - 6,5 | - 1,2 |
| Februari | + 1,9 | -7,1 | + 1,7 | - 4,8 | - 1,2 |
| Mars | + 2,4 | + 0,7 | + 4,3 | + 1,9 | ± 0 |
| April | + 5,7 | + 7,1 | + 9,1 | + 6,2 | + 3,1 |
| Maj | + 12,3 | + 14,4 | + 10,5 | + 11,7 | + 7,9 |
| Juni | + 18,9 | + 16,0 | + 16,0 | + 15,6 | + 12,3 |
| Juli | + 18,9 | + 16,4 | + 18,8 | + 18,3 | + 14,4 |
| Augusti | + 15,9 | + 16,3 | + 15,9 | + 17,1 | + 15,2 |
| September | + 13,1 | + 14,1 | + 11,4 | + 11,9 | + 13,2 |
| Oktober | + 8,9 | + 7,4 | + 6,2 | + 9,2 | + 7,3 |
| November | + 2,8 | + 4,3 | + 6,5 | + 3,0 | + 4,4 |
| December | + 0,4 | + 0,2 | + 3,1 | + 2,9 | - 1,0 |
| Året | + 8,42 | + 7,24 | + 8,68 | + 7,21 | + 6,20 |
| Båstad | 1896 | 1895 | 1894 | 1893 | 1893 |
| Januari | + 0,1 | - 2,5 | - 0,4 | - 7,7 | - |
| Februari | + 1,2 | - 5,3 | + 0,4 | - 4,1 | - |
| Mars | + 3,4 | + 0,8 | + 3,3 | + 1,5 | - |
| April | + 5,8 | + 7,0 | + 7,8 | + 5,7 | - |
| Maj | + 12,1 | + 13,0 | + 11,0 | + 10,2 | - |
| Juni | + 19,5 | + 16,2 | + 14,9 | + 14,4 | - |
| Juli | + 19,6 | + 16,6 | + 18,0 | + 17,3 | - |
| Augusti | - | + 16,9 | - | + 16,8 | - |
| September | + 14,6 | + 14,6 | + 10,8 | + 11,7 | - |
| Oktober | + 12,8 | + 7,5 | + 6,1 | + 9,2 | - |
| November | - | + 3,7 | - | + 2,2 | - |
| December | - | - 0,4 | + 2,5 | + 1,8 | - |
| Året | - | + 7,34 | - | + 6,58 | - |
