15 juli 1902

Sydvästkustbref.Till Nerikes Allehanda.Båstad i högsommar.»Min lilla vrå bland bärgen» - brukar man sjunga, men de sista orden måste man här utesluta på den grund att inga bärg finnas. En liten vacker vrå vid Kattegat på den sluttande och skogbeklädda Hallandsåsen är i alla fall den lilla undangömda badorten Båstad. Här är skönt, en riktig hviloplats! Båstad skiljer sig mycketfrån de andra västkustbadorterna ty de ha från bad- blifvit nöjes-orter. Visserligen söka de förena nytta och nöje, men det förra får för många stå tillbaka. Luften är härlig och baden präktiga, kommer man i en »Pellas eller »Finas» med bad konsterfarna händer så blir man både intvålad och skrapad med den rara sjötången. Kallbassängerna är två, en för herrar och en för damer. Jag hörde på min hitresa af en bullrande herre, att de' badade så sköne bad, damer och herrer plaskade om hvarandre. Men ehuru bassängerna ligga nära, kanske allt för nära hvarandra plaskar man visst icke om hvarandra men tillräckligt nära för att se hvarandras badtoaletter.Det är lif och lust i vattnet; röda, gröna och randiga »sjönymfer» med stora hattar. Badintendenten doktor Kr. Nilsson är af alla betecknad såsom »rar». Han är icke endast gemytlig och snäll utan har anseende som skicklig läkare. Kamreraren M. skall liksom klockarefar allting bestyra, och det är ej minsta konst att ställa alla till lags men han är uppgiften vuxen. Restauranger finnas här tre. Turistgården, Pershög och hotell Viktoria. Det senare har de flesta spisgästerna och fröken Schweitz bord är utmärkt. Pershög är hänförande vackert med stor veranda och en anspråkslös salong. Apropå salong så är här många som sakna en societetsalong, och fruar, hvilkas män äro goda vänner med doktorn, bearbeta dessa för att få denna brist påpekad. Doktorn är svarat »att om det fanns, blefve Båstad ej en hvilport längre, ty med societetsalong följa kommitterade för »nytta och nöje», soareer m. m. och det är just detta Båstad vill undvika». Här är en myckenhet af människor: stockholmare, göteborgare, skåningar, småländingar, danskar, tyskar, engelsmän och ryssar med ett pladder utan like. Den rena uppsvenskan drunknar här nere. Båstads unga garde är visst talrikare än de äldre, en riktig barnkoloni men en vacker sådan, friska, frodiga och brunhylta ungdomar. Här finnas två präktiga tennisplaner och där är ett jubel dagen lång. Förmiddagen tillbringas af många uppe på skogsåsen ofvan Pershög. Det är rätt ansträngande komma dit upp, men väl där har man fått sin mödas lön, genom det härliga panorama, som man här har framför sig. Här komma arbetspåsarna fram, eller den oundvikliga boken. Men snart sjunka de flitiga fingrarne ned, och i boken lägger man märke. Och så slöar man, lullad af den kvittrande fågelskaran i ojämn takt med ett positiv, som utsläpper sina locktoner från ett ambulerande sommar-tivoli. En musikkännare sade att det var en präktig musik för att vara ett positive. Aftnarna slår man sig ned eller promenerar på strandvägen för att se den härliga solnedgången. Då vågen går hög och skummet stänker långt upp åt strandbrädden, då sjunker solen som ett glödrödt, dallrande klot i hafvet. Så sveper en kylig vind kring näjden, och hvar och en går i stämning till sitt. Åkturer förekomma ibland kring den vackra näjden. Seglar gör man här mycket litet. Kyrkan är gammal och påminner om våra äldre landskyrkor. Här predikas den ena söndagen kl. 10 f. m. och den andra kl. 1,30 e. m. Detta emedan »unga» prosten predikar i två kyrkor hvarje söndag. Jag sade unga prosten och detta med skäl, ty prosten Olsson är en helt ung man, som påminner om en liten smärt student. Prosten Olsson är en god sångare och talare, och gudstjänsterna besökas flitigt af badgästerna, och icke endast af damer. Något ovanligt i en kyrka, är att strax på sidan af altaret få se en stor gammal dalklocka, som klingande slår för hvarje kvart och timma. (Vore att rekommendera i kyrkor och kapell, där predikanten blir så långtråkig att många af trötthet taga sig en lur före i stället för efter middagen.) Här är icke endast friluftslif bland badgäster. Kalkoner, ankor och höns promenera i god grannsämja med sina stora familjer. Getter finnes här godt om, med respektabla bockar i sitt sällskap. Jag sade en dag till en getägare att då betet i hagen blir slut, så skulle han skicka ut getterna några dagar att beta af gatorna, ty där finnes ett frodigt bete. Gatorna är ganska pinsamma förens fortkomstledamöter och med höga spetsiga stenar som förefalla vara kasserade från andra svåra kullerstensgator. Man behöfver dock ej så mycket gå och nöta dem, ty det finnes väl hållna promenader. Växtligheten här är ovanligt frodig och det är godt om mat, frukt och blommor. Jättejordgubbarne kosta 65 öre litern, rosor med långa stjälkar la France, Tea m. fl. stora, granna, 10 öre stycket. Intet är fullt bra här i världen och så är det äfven här. I Båstad blåser mycket, om ej så bitande, men blåser gör här nästan jämt, och det pinar många, som äro känsliga därför. Vid storm och ruskigt väder är man af brist på annan lokal hänvisad till sina rum. Detta är nu ett stycke sommaridyll.Ack! Hvad sommaren är kort,som en dröm flyr den bortför att följas af kulen höst;men ännu är den kvar,o, så njut, hvad du har,innan hjärtat blir kallt i ditt bröst!A. K.

Sydvästkustbrev. Till Nerikes Allehanda. Båstad i högsommar.

"Min lilla vrå bland bergen" — brukar man sjunga, men de sista orden måste man här utesluta på den grund att inga berg finnas.

En liten vacker vrå vid Kattegat på den sluttande och skogbeklädda Hallandsåsen är i alla fall den lilla undangömda badorten Båstad. Här är skönt, en riktig viloplats! Båstad skiljer sig mycket från de andra västkustbadorterna ty de har från bad- blivit njutningsorter. Visserligen söker de förena nytta och nöje, men det förra får för många stå tillbaka. Luften är härlig och baden praktiga. Kommer man i en "Pellas" eller "Finas" med bad, så händer det att man blir både insåpad och skrapad med den sällsynta sjötången. Kallbassängerna är två, en för herrar och en för damer. Jag hörde på min hitresa av en bullrande herre att de badade så sköna bad, damer och herrar plaskade om varandra. Men ehuru bassängerna ligga nära, kanske allt för nära varandra, plaskar man visst icke om varandra men tillräckligt nära för att se varandras badtoaletter.

Det är liv och lust i vattnet; röda, gröna och randiga "sjönymfer" med stora hattar. Badintendenten doktor Kr. Nilsson är av alla betecknad såsom "sällsynt". Han är icke endast gemytlig och snäll utan har anseende som skicklig läkare. Kamreraren M. ska liksom klockarefarväl allt bestyra, och det är ej minsta konst att ställa alla till lags men han är uppgiften vägen.

Restauranger finnas här tre. Turistgården, Pershög och hotell Viktoria. Det senare har de flesta spisgästerna och fröken Schweitz bord är utmärkt. Pershög är hänförande vackert med stor veranda och en anspråkslös salong. Apropå salong så är här många som sakna en societetsalong, och fruar, vilkas män är goda vänner med doktorn, bearbetar dessa för att få denna brist påpekad. Doktorn är svarad "att om det fanns, bleve Båstad ej en vilport längre, ty med societetsalong följa kommitterade för »nytta och nöje«, soaréer m. m. och det är just detta Båstad vill undvika".

Här är en myckenhet av människor: stockholmare, göteborgare, skåningar, småländingar, danskar, tyskar, engelsmän och ryssar med ett pladder utan like. Den rena uppsvenskan drunknar här nere.

Båstads unga garde är visst talrikare än de äldre, en riktig barnkoloni men en vacker sådan, friska, frodiga och brunhylta ungdomar. Här finnas två praktiga tennisplaner och där är ett jubel dagen lång. Förmiddagen tillbringas av många uppe på skogsåsen ovan Pershög. Det är rätt ansträngande komma dit upp, men väl där har man fått sin mödas lön, genom det härliga panorama som man här har framför sig. Här komma arbetspåsarna fram, eller den oundvikliga boken. Men snart sjunka de flitiga fingrarne ned, och i boken lägger man märke. Och så slöar man, lullad av den kvittrande fågelskaran i ojämn takt med ett positiv som utsläpper sina locktoner från ett ambulerande sommar-tivoli. En musikkännare sade att det var en praktisk musik för att vara ett positive.

Aftonerna slår man sig ned eller promenerar på strandvägen för att se den härliga solnedgången. Då vågen går hög och skummet stänker långt upp åt strandbrädden, då sjunker solen som ett glödrödt, dallrande klot i havet. Så sveper en kylig vind kring näjden, och var och en går i stämning till sitt.

Åkturer förekomma ibland kring den vackra näjden. Seglingar gör man här mycket litet.

Kyrkan är gammal och påminner om våra äldre landskyrkor. Här predikas den ena söndagen kl. 10 f. m. och den andra kl. 1,30 e. m. Detta emedan "unga" prästen predikar i två kyrkor varje söndag. Jag sade unga prästen och detta med skäl, ty prästen Olsson är en helt ung man som påminner om en liten smärt student. Prästen Olsson är en god sångare och talare, och gudstjänsterna besökas flitigt av badgästerna, och icke endast av damer. Något ovanligt i en kyrka är att strax på sidan av altaret få se en stor gammal dalklocka som klingande slår för varje kvart och timma. (Vore att rekommendera i kyrkor och kapell där predikanten blir så långtråkig att många av tröthet ta sig en lur före i stället för efter middagen.)

Här är icke endast friluftsliv bland badgäster. Kalkoner, ankor och höns promenera i god grannsämja med sina stora familjer. Getter finnes här gott om, med respektabla bockar i sitt sällskap.

Jag sade en dag till en getägare att då betet i hagen blir slut, så skulle han skicka ut getterna några dagar att beta av gatorna, ty där finnes ett frodigt bete. Gatorna är ganska pinsamma för ens fortkomstledamöter och med höga spetsiga stenar som förefalla vara kasserade från andra svåra kullerstensgator.

Man behöver dock ej så mycket gå och nöta dem, ty det finnes väl hållna promenader. Växtligheten här är ovanligt frodig och det är gott om mat, frukt och blommor. Jättejordgubbarne kosta 65 öre litern, rosor med långa stjälkar La France, Tea m. fl. stora, granna, 10 öre stycket.

Intet är fullt bra här i världen och så är det även här. I Båstad blåser mycket, om ej så bitande, men blåser gör här nästan jämt, och det pinar många som är känsliga därför. Vid storm och ruskigt väder är man av brist på annan lokal hänvisad till sina rum.

Detta är nu ett stycke sommaridyll.

Ack! Vad sommaren är kort, som en dröm flyr den bort för att följas av kulen höst; men ännu är den kvar, o, så njut, vad du har, innan hjärtat blir kallt i ditt bröst!

A. K.