FRISKYTTEN
16 oktober 1852
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Från Båstad berättas åter följande: »Den sednaste stormen har härstädes åstadkommit nästan lika besynnerliga verkningar som åskan plägar medföra. På stora gatan i vår stad hände till exempel att en stark by lyfte taket af ett hus och svängde det länge omkring i luften, hvarefter taket nedföll på ett under byggnad varande hus, derå blott tak fattades. Egaren af nybyggnaden blef mycket glad öfver denna present som kom som från höjden och fulländade hans arbete, men han blef snart stämd af den olycklige som icke längre hade tak öfver hufvudet, under yrkande att han skulle förpligtas återbära taket. Den som fått det nekade härtill, hvilket mött allmänt ogillande i staden. Denna rättegång har satt stadens jurister stora myror i hufvudet. Den kommer att afgöra en ganska vigtig och invecklad rättsfråga. Kan ett af blåsten till något ställe fördt tak anses för hittegods? Alla stadens jurister ha vid en i går afton å stadshuskällaren hållen sammankomst diskuterat denna fråga. En af de närvarande anmärkte: om detta tak när det föll ned från himlen hade slagit sönder murarne på det under byggnad varande huset, i stället för att alldeles falla in med det, skulle egaren af huset då erhållit skadeersättning af takets egare? Sunda förnuftet säger härtill nej. Men hur kan då takets egare ha rätt att återfordra sitt tak? Detta är en ganska qvistig invändning. Vi anse det också tvifvel underkastadt, huruvida man kan helt och hållet återtaga ett tak, som, vare sig af slump eller annan orsak, blifvit lagdt på ett hus. Deri ligger svårigheten, och den som af blåsten fått ett så godt skydd mot en ny storm kunde väl svara sâsom Leonidas svarade på Xerxes' uppmaning till honom och hans Spartaner att lemna sina vapen: kom och tag det!»
»Den senaste stormen har orsakat nästan lika märkliga följder här som åskan brukar medföra.
På stora gatan i vår stad hände till exempel att en stark vind lyfte taket från ett hus och sväng det länge omkring i luften, varefter taket föll ner på ett hus under byggnad, där bara taket fattades. Ägaren av nybyggnaden blev mycket glad över denna gåva som kom från höjden och fullbordade hans arbete, men han blev snart stämd av den olycklige som inte längre hade tak över huvudet, under yrkande att han skulle tvingas återbära taket. Den som fått det vägrade härtill, vilket mötte allmänt ogillande i staden.
Denna rättegång har satt stadens jurister stora tankar i huvudet. Den kommer att avgöra en ganska viktig och invecklad rättsfråga.
Kan ett av vinden till något ställe fördt tak anses för hittegods? Alla stadens jurister ha vid en i går kväll på stadshuskällaren hållen sammankomst diskuterat denna fråga. En av de närvarande anmärkte: om detta tak när det föll ner från himlen hade slagit sönder murarna på det under byggnad varande huset, i stället för att helt och hållet falla in med det, skulle ägaren av huset då ha erhållit skadeersättning av takets ägare?
Sunt förnuft säger härtill nej.
Men hur kan då takets ägare ha rätt att återfordra sitt tak?
Detta är en ganska tvistande invändning. Vi anser det också tveksamt huruvida man kan helt och hållet återta ett tak som, vare sig av slump eller annan orsak, blivit laggt på ett hus.
Där ligger svårigheten, och den som av vinden fått ett så gott skydd mot en ny storm kunde väl svara såsom Leonidas svarade på Xerxes' uppmaning till honom och hans spartaner att lämna sina vapen: kom och tag det!»
