ÅSBO HÄRADERS TIDNING

28 april 1903

ÅSBO HÄRADERS TIDNING – 28 april 1903 ÅSBO HÄRADERS TIDNING – 28 april 1903 (forts.) ÅSBO HÄRADERS TIDNING – 28 april 1903 (forts.) ÅSBO HÄRADERS TIDNING – 28 april 1903 (forts.) ÅSBO HÄRADERS TIDNING – 28 april 1903 (forts.)

Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.

Kristianstads länåren 1896-1900. Ur kon. befhdes i Kristianstads län nu utkomna femårsberättelse för perioden 1896-1900 återgifva vi följande:(Forts.)Landtkommunikationer. Städernas allmänna vägar ha under perioden förblifvit oförändrade, och uppgiften om dem öfverensstämmer med hvad i förra femårsberättelsen uppgifvits. Deremot förete nu lemnade uppgifter om vägarna å landsbygden stora olikheter med föregående uppgifter och efter nya vägdelningar nes afslutande komma väglängderna att för alla väghållningsdistrikten sammantagna utgöra i kilometer 626.479 landsväg och 2,107.559 bygdeväg, hvaraf på Bjäre härads distrikt belöpa sig resp. 15.08 och 119.18s, på Södra Åsbo d:o 46.564 och 98.147 samt på Norra Åsbo d:o 147.656 och 127.806. Under perioden voro utförda följande vägarbeten: Anläggning af en del af en ny väg från Trälshult by i Knäred i Halland till Lärkeröds by i Tossjö (statsanslag 15,000 kr.); omläggning mellan Hallands läns gräns och Örkelljunga af allmänna landsvägen mellan Laholm och Hessleholm (statsanslag 23,000 kr.); omläggning och förbättring inom Örkelljunga af landsvägenmellan Örkelljunga och V. Göinge härads gräns (statsanslag 21,600 kr.); vägomläggning vid Brantelid med Torekow och Båstad (statsanslag 22,000 kr.); omläggning och förbättring af Karupsbergsbacken vid V. Karups kyrka (statsanslag 2,300 kr.); omläggning af vägen mellan Lärkeröd i Tossjö och gästgifvarehuset i Munka Ljungby (statsanslag 27,600 kr.).

Sjökommunikationer. Kostnaden för kusthamnarnes underhåll och förbättring uppgick 1896 till 35,667 kr. och 1900 till 56,097 kr. På Engelholm belöpte sig resp. 519 och 138 kr., på Båstad 508 och 1,889 kr. och på Torekov 437 och 2,766 kr. Båstad kunde mottaga fartyg till en djuplek af 1,5 meter, Torekov af 1,7 och Engelholms hamn af 2 meter. År 1896 ankommo till Engelholms hamn 53 och afgingo 53 fartyg om tillhops 1,954 ton; 1900 kommo 20 och gingo 19 om 767 ton; för Båstad ställa sig siffrorna Ar 1896 6, 6 och 686, år 1900 8, 8 och 696 samt för Torekov Ar 1896 54, 54 och 1,524 och år 1900 43, 43 och 726. Hamnafgifterna utgjorde: Engelholm 1896 519 kr. och 1900 239 kr., Båstad 1896 320 kr. och 1900 196 kr. samt Torekov 1896 435 kr. och 1900 887 kr. I medeltal var Engelholms hamn öppen för sjöfart 346 dagar, Båstad 353 och Torekov 348 dagar pr år. Under perioden ha på statens bekostnad underhållits fyrar å Hallands Väderö och i Engelholm, mistsignalstation å Hallands Väderö samt lifräddningsstationer vid Torekov och Engelholm. Under år 1900 voro lotsplatser anordnade i Engelholm och Torekov. Å sistnämnda plats var antalet lotsningar minst i länet eller blott 15 (Åhus kom högst med 668).

Post, telegraf och telefon. Postanstalterna i länet utgjordes vid 1900 års slut af 9 postkontor och 139 poststationer. Postkontor funnos af klass 4 i Engelholm och af klass 6 i Båstad, Klippan och Åstorp. Poststationer voro af klass 1: Barkåkra, Eket, Engelholms hamn, Förslöf, Grefvie, Hof, Kärreberga, Ljungbyhed, Muska-Ljungby, Ormsstorp, Perstorp, Kvidinge, Skäralid, Spannarp, Stidsvig, Torekov, Vestra Karup, Åsbo-Fagerhult, Åsljunga, Örkelljunga och Östra Linne by; samt af klass 2: Hjernarp, Stöfvelstorp och Åsbo-Össjö. Under perioden har poststationen i Åstorp förvandlats till postkontor samt poststationerna i Kärreberga cch Stidsvig nyinrättats. Postföring å landsväg medelst åkande post, gàngpost eller landtbrefbäring har under 1900 varit anordnad på en sträcka af 62 nymil. Antalet till postbefordran aflemnade försändelser utgjorde år 1895 3,214,333 eller i medeltal på hver invånare 15 samt år 1900 5,325,872 eller i dyliktmedeltal 24. Vid 1900 års slut funnos i länet 5 statstelegrafstationer, deraf den i Engelholm, samtlige af andra klassen med hel dagstjenst. I samband med dessa stationer äro äfven rikstelefonstationer inrättade. Derjemte fannos af staten inrättade telefonstationer i Båstad, Klippan, Kvidinge och Åstorp, från hvilks jemväl telegram befordrades. Telefonväsendet vann under perioden ytterligare utbredning. Dubbeltrådiga förbindelseleder anordnades år 1896 å linien Klippan-Ljungbyhed, år 1898 från Engelholm till· Båstad och till Engeltofta och år 1900 å linierna från Klippan till Eslöf, tillLjungbyhed, till Kvidinge och till Röstånga. Nya telefonnät ha blifvit anlagda år 1896 i Ljungbyhed, år 1898 i Engeltofta och Houf och år 1900 i Kvidinge. Abonnentantalet var vid 1900 års slut: Engelholm 93, Båstad 12, Klippan 90, Kvidinge 18 och Åstorp 25.

Sjöfart och handel. Sjöfartsnäringen, som under närmast föregående femårsperiod arbetade under mycket tryckta förhållanden, har äfven under de fyra första åren af denna period varit mindre gifvande, hvaremot den under periodens sista år lemnat ett ovanligt lönande resultat, I sjöfart använde Torekov år 1900 4 fartyg om tillsammans 67 ton och 4 mans besättning och Båstad 1 fartyg om 35 ton och 2 mans besättning. Äfven handeln har rönt en gynnsam inverkan af det allmänna uppsving i rörelsen, som var rådande under de första åren af perioden. Såsom förut utgörs spanmål, rotfrukter, kreatur, mejeriprodukter, skogseffekter, granit, bränvin och fisk de produkter, som från länet afsättas. Afsättningsorter äro städerna och de större stationssamhällena, hvarest finnas handlande,hvilka uppköpa landtmännens produkter och tillhandahålla dem sådana varor, hvilka de för olika ändamål kunna behöfva, såsom stenkol, timmer samt foder och gödningsämnen. Dessutom finnes i hvarje större bysamhälle en eller flere minuthandlare, som säljs specerier och manufakturer. Af sädesslagen försäljas hvete och råg till ångkvarnarna, hvilka mer och mer uttränga de mindre väder- och vattenmjölkvarnarna, samt korn till bryggerierna och maltberedarne. Hafre exporteras fortfarande, dock i ringa skala mot förr. Spanmålsprisen ha under perioden varit i jemnt stigande. Handelsprisen voro: 1896 hvete 9: 50-13 kr., råg 7-9 kr., korn 6: 80-8:50, hafre 4: 45-6: 50, potatis 1: 10-4 kr.; 1900 hvete 10-12 kr., råg 7: 70-11: 50, korn 6: 80-9 kr., hafre 4: 70-6 kr., potatis 1: 65-4 kr., allt pr hektoliter. Priset på hästar hade något stigit. Gödkreatur afsattes hufvudsakligen till Göteborg samt till någon del äfven till Danmark. Priserna å kött och fläsk voro pr kg: 1895 oxkött 65 à 70 öre,kalfkött 25 à 30, lamkött 60 à 70 och fläsk 60 à 70 samt 1900 oxkött 70 à 85, kalfkött 40 à 50, lamkött 80 öre à 1 kr. och fläsk 90 öre à 1: 10. Priserna å gödsvin ha under periodens senare delvarit något högre än under den förra och uppgingo år 1900 i medeltal till 55 öre för kilogram lefvande vigt. Samma år har för sex veckor gamla grisar betalts 12 till 15 kr. stycket. Priset å mjölk, som år 1895 utgjorde 7 till 8 öre litern, har med undantag af år 1897, då det något sänktes, varit i jemnt stigande och utgjorde år 1900 10 till 11 öre litern. Likaledes har priset på smör stigit medundantag af åren 1897 och 1898. Det utgjorde år 1895 1: 50 för kilogram, men uppgick under sistlidet är till 1: 80 à 2 kr. Skogseffekter, särskildt timmer och bräder, afsättas till jernvägsstationerna samt städerna i provinsen äfvensom afsändas med ångfärjorna i Öresund direkt till olika platser i Danmark.Priset å timmer och bräder var något högre än förut och äfven vedprisen stego något åren 1898 och 1899. I genomsnitt har veden å saluplatserna kostat pr kortfamn: bokved 16 à 17, björkved 11 à 12 och furuved 8 à 10 kr. Fisken afsattes förnämligast å städernas torgdagar, dock numera ej så mycket af fiskarena sjelfva som af fiskhandlare. Priset å sill har varit ganska högt eller i medeltal 75 öre à 1: 25 för val för s. k. blekingssill och 1: 50 à 2 kr. för s. k. kullasill Priset har utgjort à torsk 50 öre, å spättor55 à 65 öre, à àl 1: 50 à 2 kr. och å lax 2: 50 till 3: 50, allt för kilogram. Äfven under denna period har antalet handlande såväl i städerna som å landebygden ökats, och handlande finnas numera å landsbygden icke allenast vid alla jernvägsstationer utan äfven i hvarje större by. De förekomma också numera vida talrikare, än ett verkligt behof kräfver, och omlandthandeln gäller fortfarande att åtskilliga personer egna sig deråt utan att ega nödiga förutsättningar vare sig i kapital eller insigter. Antalet kvinliga handlande ökas fortfarande. Länets städer hade 1896 200 handlande (142 män, 58 kvinnor), deraf Engelholm 62 (33 män, 29 kv.). År 1900 var antalet 191 (137 och 54) och för Engelholm 53 (28 och 25) Betjeningen uppgick 1896 till 290 (Engelholm 68) och 1900 till 272 (Engelholm 40). Den uppskattade inkomsten af handelsrörelsen utgjorde 1896 för länets städer 827,068 kr. och 1900 556,638 kr. (för Engelholm resp. 163,400 och 144,764 kr.). Båstad hade 1896 15 handlande med 11 biträden och 17,300 kr. uppskattad handelsinkomst; för 1900 voro siffrorna 12, 11 och 20,725 kr. I hela länet funnos 1896 858 handlande och 670 biträden mot 876 handlande och 767 biträden år 1900. Den skattlagda inkomsten var för begge åren 1,095,955 och 1,133,763 kr. 1896 erlade 24 utländska handelsexpediter i länet bevillning med 2,400 kr. och år 1900 32 med 3,200 kr. Tillstånd till gårdfarihandel inom länet meddelades 1896 åt 143 män och 20 kvinnor med 43 biträden och 1900 åt 131 män och 25 kvinnor med 31 biträden. All rättighet till minuthandel med och ständig utskänkning af bränvin har i Engelholm samt i Båstad under hela perioden varit öfverlåten åt så kallade patriotiska bolag. På grund af burskap funnos å landsbygden vid periodens början 17 privilegierade rättigheter, hvilka utöfvats i sammanhang med gästgifverihållning. Af dessa ha dock 2 under perioden upphört. Vid periodens slut utöfvades 59 ständiga minuthandels- och utskänkningsrättigheter, deraf 26 i städerna, eller 7 mindre än vid periodens början. 34 rättigheter att till förtäring på stället tillhandahålla vin och maltdrycker funnos i länet vid periodens slut, af hvilka 12 afsago blott maltdrycker.(Forts.)

AttGud efter sitt allvisa rådbehagatefter en kort sjukdom hädankallavår ömt älskade sonJohn Sigfrid Arnberg,i en ålder af 22 år, 1 mån., 12 dagar, ha vi den sorgliga pligten för slägt och vänner tillkännagitva. Båstad den 21 April 1903.Tilda och J. Olsson.Djupt I hjertat kännes såren,Läk dem Gud, som allt förmår.Torka bort den heta tåren,Litvets herre, Fader vår.

Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI