12 juni 1903

Skogsplanteringarnapå Hallandsås. Efter en artikel härom i H.-Dbl. meddels vi följande: De nu så kela vidderna uppe på Hallandsås voro under medeltiden beväxta med den härligaste skog, där eken och boken hade herraväldet, men där afven andra trädslag såsom asp, hassel m. fl. hade godt rotfäste. Redan i en gammal beskrifning öfver Danmarks gränser i början af 1500-talet kallas västlige delen af Hallandsås en skogsås. I våra dagar är dock all denna härliga skog så godt som alldeles bortsopad, ty i de ännu befintlige, men hårdt tillskansade småskogarne skall man knappast kunna utleta ett enda större träd. Emellertid är man nu på god väg att åter förvandla dessa vidder till hvad de i sin ursprungliga daning synas vara ämnade till ett skogland. Första väckelsen till denna omdaning bragtes fram af den för några år sedan bildade skogsodlingsföreningen i Kristianstads län, Denna förening grep in och försökte bibringa jordagarne insikt om, hvilket gagn en skogsplantering här skulle kunna åstadkomma. Emellertid möttes man till en början af ett ganska hårdnackads motstånd, enär de flesta af ägarne ej ville motsätta sig gagnet af markernas magra bete. Försöket skulle också helt visst ha strandat, om icke kantor A. B. Bergström i Förslöf, som å Grefvie klockarebols utmarker redan för 10 à 12 år sedan börjat plantera, efter åtskilliga både enskilda och offentliga möten slutligen lyckats att bringa jordägerne på bättre tankar. På så sätt blefvo ej mindre än 1600 tunnland utmarker i åtskilliga byar i ett sammanhängande helt utlagda till planteringsområde. Utom detta planteringsområde, vilket under innevarande år blifvit färdigplanteradt, finnas en hel del smärre områden, hvilka ägarne frivilligt bestämt sig för att plantera. Dessa enskilda områden, hvilka äro spridda inom nästan alla häradets socknar, torde tillsammantagna omfatta en yta af 2,000 tunnl. Sålunda skulle under senaste 5 år ej mindre än 8,500 tunnl. inom häradet ha blifvit planterade med hufvudsakligen gran och fur. Men många tusen tunnl. af åsens kala vidder ligga ännu och vänta på en dylik omdaning. Af enskilda nitiske skogsodlare här kan nämnas kapten Baumgarth i Båstad och fabrikör Liedmann i Dala. De nya planteringarne, som för 5 år sedan togo sin början, arta sig synnerligen bra, så att de först utsatta plantorna redan skjuta alnshögt öfver ljungen. På hvarje tunnl. har utsatts omkring 8,000 plantor. Detta gör ensamt på Grefvieområdet ungefär 5,000,000. Om 15 à 20 år skola dessa backar i förening med närgränsande kronoplanteringarne å Onnarps och Färslöfs prästgårdsområdens redan bilda en härlig skog och om ytterligare 15 à 20 år kan här bringas fram byggnadstimmer. Och om skogen fortfarande vårdas och skötes på ett rättsätt, hvilket man har all anledning tro, så skall i de nedhuggna barrträdens ställe så småningom ädlare löfträd såsom ek och bok utplanteras och på så sätt skall möjligen Hallandals backhöjder än en gång prunka i sin gamla ursprunglighet. Då skall helt visst också de nu 8 hårdt skattlagda små hemmantalen i Grefvie med sina nu så godt som värdelösa utmarker uppnå en likställighet och bärkraft, som de tvifvelsutan ägde i en tid, då deras mantal sattes med särskildt fästadt afseende på utmarkernas rika skogstillgång. I dessa dagar har skogsodlingsföreningen visat en liten erkänsla mot de mest nitiske skogsodlarne här uppe, hvilka fått sig den stora silfvermedaljen tilldelad. Och man kan vara förvissad om att under kommande år många andra skola bli visade samma heder. Men en, som kanske dragit största lasset, den af skogsodlingsföreningen här tillsatta skogsplantören, under hvars nitisks, trägna och skickliga ledning all denna skogsmark nu står,är ock värd uppmuntran t. ex. framförallt i en berättigad löneförhöjning.

Skogsplanteringarna på Hallandsås

Efter en artikel om detta i H.-Dbl. meddelar vi följande:

De nu så kala vidderna uppe på Hallandsås var under medeltiden täckta av den härligaste skog, där eken och boken hade herraväldet, men där även andra trädslag såsom asp, hassel m.fl. hade gott rotfäste.

Redan i en gammal beskrivning över Danmarks gränser i början av 1500-talet kallas västra delen av Hallandsås en skogsås.

I våra dagar är dock all denna härliga skog så gott som helt bortsopad, ty i de ännu befintliga, men hårt tillskansade småskogarna skall man knappast kunna finna ett enda större träd.

Emellertid är man nu på god väg att åter förvandla dessa vidder till vad de i sin ursprungliga karaktär verkar vara avsedda till — ett skogland. Första väckelsen till denna förändring kom från den för några år sedan bildade skogsodlingsföreningen i Kristianstads län. Denna förening grep in och försökte ge jordägarna insikt om vilket gagn en skogsplantering här skulle kunna åstadkomma. Emellertid möttes man till en början av ett ganska hårdnackat motstånd, eftersom de flesta ägare inte ville ge upp nyttan av markernas magra bete.

Försöket skulle helt visst ha misslyckats, om inte kantor A. B. Bergström i Förslöf, som på Grefvie klockarebols utmarker redan för 10 à 12 år sedan börjat plantera, efter åtskilliga både enskilda och offentliga möten slutligen lyckats att bringa jordägerna på bättre tankar.

På så sätt blev inte mindre än 1600 tunnland utmarker i åtskilliga byar i ett sammanhängande helt utlagda till planteringsområde. Utom detta planteringsområde, vilket under innevarande år blivit färdigplanteradt, finns en hel del mindre områden, vilka ägarna frivilligt bestämt sig för att plantera. Dessa enskilda områden, vilka är spridda inom nästan alla häradets socknar, torde tillsammans omfatta en yta av 2000 tunnl. Således skulle under senaste 5 år inte mindre än 8500 tunnl. inom häraden ha blivit planterade med huvudsakligen gran och furu. Men många tusen tunnl. av åsens kala vidder ligga ännu och vänta på en sådan förändring.

Av enskilda nitiska skogsodlare här kan nämnas kapten Baumgarth i Båstad och fabrikör Liedmann i Dala.

De nya planteringarna, som för 5 år sedan tog sin början, utvecklas synnerligen bra, så att de först utsatta plantorna redan skjuter alnshögt över ljungen.

På varje tunnl. har utsatts omkring 8000 plantor. Detta gör enbart på Grefvieområdet ungefär 5 000 000. Om 15 à 20 år skola dessa backar tillsammans med närliggande kronoplanteringarna på Onnarps och Färslöfs prästgårdsområdens redan bilda en härlig skog och om ytterligare 15 à 20 år kan här bringas fram byggnadstimmer. Och om skogen fortfarande vårdas och sköts på rätt sätt, vilket man har all anledning att tro, så skall i de nedhuggnna barrtädens ställe så småningom ädlare lövträd såsom ek och bok utplanteras och på så sätt skall möjligen Hallandsås backhöjder än en gång prunka i sin gamla ursprunglighet.

Då skall helt visst också de nu 8 hårt skattlagda små hemantalen i Grefvie med sina nu så gott som värdelösa utmarker uppnå en likvärdighet och bärkraft, som de tvivelsutan ägde i en tid, då deras mantal sattes med särskild hänsyn till utmarkernas rika skogstillgång.

I dessa dagar har skogsodlingsföreningen visat en liten tacksamhet mot de mest nitiska skogsodlarna här uppe, vilka fått sig den stora silvermedaljen tilldelad. Och man kan vara förvissad om att under kommande år många andra skola bli visade samma heder.

Men en, som kanske dragit största bördan, den av skogsodlingsföreningen här anställde skogsplantören, under vars nitiska, trägna och skickliga ledning all denna skogsmark nu står, är även värd uppmuntran t.ex. framförallt i en berättigad lönförhöjning.