18 augusti 1903

Små utflykter.XV.Båstads nya hafsbad. Båstad håller på att utveckla sig till en badort i mer än vanlig bemärkelse. Platsen är ju inte stor. Bara en »fläck», såsom den fordomdags kallades. Och ändå har man nu där icke mindre än tre särskilda badanstalter. Först kom en Schweitz dit, energisk och företagsam som alla andra Schweitzar, och planterade en skön lustpark. Och däri förlade »Båstads badhusbolag» sin verksamhet och gjorde det nog så fint och trefligt kring sig. Där lade sig den bekante stins Rehn en gång for att bada. Han tyckte emellertid att inrättningen var icke salt tillräckligt. Och så gjorde han ihop »Båstads Saltsjöbad», kring hvilket man planterade villor med torn och tinnar, precis som Schweitz förut planterat park- och alléträd. Och fåglarne kvittrade i Pershögs lummiga bokar, näktergalarne sjöngo i syrénhäckarne och skalderna spelte luta i »Nordens Sorrento» och lallade om »Västerhafvets pärla». På det yttersta i dessa dagar är man i färd med att förvandla Båstad till - »Nordens Trouville», då man här startat den tredje badinrättningen »Båstads nya hafsbad». Ute på den vida, buktande strandbädden, där friska västerhafsvågor leka på hvitan sand och där man ömsevis vadar i vatten och kisel, å ena sidan svalkad af hafsvindens sälta och å andra insupande hälsogifvande ozon från en härlig barrskog har man ute på rama »malen» uppfört ett litet idylliskt badhotell, som isig jämväl innesluter en del små, ljusa, trefliga badlokaler, det hela infattadt i en rundmålning, hvars motsvarighet torde vara swår att uppleta. Från hotellets lilla kanske alltför lilla veranda, som i nivå med andra våningen löper nästan rundt hela byggnaden, upprulla sig i alla väderstreck en mångfald landskapstaflor med delvis storslagna nyanseringar, som stundom frammana dunkla drömmar om hvad vi hört om Tyroler- och Alplandskap, men ögonblicket därefter förflytta oss ut till en af världshafvets kuster. Först ha vi Västerhafvet, det vida, omätliga, som väcker aningsfull längtan till aflägsna länder där långt, långt ute i världen och i hvars sakta skvalpande böljor människorna leka naturlif, fria, otvungna, glada, plaskande likt sagans najader. Människor, som här uppe i land tyngas af hvardagligt tvång och grymma konsekvensens lagar, tumla om i obeslöjad frihet där ute i vågorna, som lekande barn och annars sippa Evor, som i hvardagslag rodna vid åsynen af ett ohöljdt bordsben, sprattla och kullbyttera samt lefva upp i en ny, oskyldighetens värld. Sådant utvecklar sig lifvet en solvarm sommardag på Båstads nya hafsbads strand och kameran ger oss däraf en bild om ett nydanadt Trouville. Vända vi blicken åt motsatta sidan så höja sig på några bösskotts afstånd Hallandsåsens tvärbranter, å hvars krön en strimma åkerland, och ett par nakna, förfärligt nakna, torplägenheter framskymta, medan nedanför i själfva tvärbranten ett järnvägståg ringlar sig fram till stationen, som, äfven den, hängt sig fast uppe i backsluttningen. Längre åt höger glider blicken in i en vid dalsänka, å hvars längsluttande branter färgskiftande åkrar framte bilden af ett lapptäcke medan i dalens botten skogen ännu har herraväldet. I någon skogsgömma här bortåt har man den mera omtalade mor Olenas stuga. Från det nya hotellets södra veranda har man en hänförande utsikt öfver gamla Båstad, somsynes vada upp ur hafvet och inhöljd i gröna kransar samt med sitt åldriga tämpel i skötet klifva in under Pershögens famnande bokar. Härifrån ter sig det lilla fagra samhället just som ett Sorrento. I allt fall har man svårt föreställa sig, att det med sina ur hafvet tvärt uppstigande högkullar är en bit af Skåne. Det närliggande hafvet danar det till ett stycke Medelhafskust, medan de skog- och åkerklädda höjdsluttningarne påminna om en flik af mellaneuropas alpdalar. Härifrån sedt ter sig Båstad som en liten idyllisk medeltidsstad och när det mosshöljda tämpeltornets malmklockor tona öfver näjden, är det som ringde de ännu till bön för de gamle munkarne. Visst är, att hela denna landskapsyy lätt invaggar sinnet till frid och stillhet och att man länge, länge låter blicken dröja här kvar. Det synes som vore hela denna nejd enkom skapad för att återskänka hälsa åt utslitna nerver samt att därför hvarje nytt företag som kan vidga området och öka tilloppet af hälsosökande bör hälsas med tillfredsställelse. Också tro vi, att den tid icke är aflägsen, då kring det nu bildade Nya hafsbadet skall uppväxa ett nytt litet Båstad, ej som en konkurrent till det gamla, utan endast som en lycklig och behöflig tillökning till detsamma samt att därför de gamle Båstadsboarne icke med oblida ögon eller med öfvermod böra se ned på den nya telningen, som nu spirar fram ur den gamla stammens rötter. Med enig samverkan och samarbete kan här med tiden växa upp en af Nordens mest besökta hälso- och rekreationsorter. Båda äro ju ett, hvilka dock hvar för sig äga sina företräden, som göratt de hvar och en för sig kunna komma till heders. En illojal eller afundsjuk täfling här skall endast medföra en kanske obotlig skada, Båstads nya hafsbad har startat helt anspråkslöst, fast likväl företaget kräft ett rätt ansenligt kapital för byggnader, terrasseringar, väganläggningar m. m. Men så är också allt nätt och prydligt inrättadt. Nere vid stranden äro uppförda tvänne badskjul, afsedda för resp. manliga och kvinnliga badande, och inredda med en hel del afklädningsrum, hvarifrån en brygga leder ut i vattnet. Längre upp och midt inne på ett sandfält har man förlagdt varmbadhuset, hvars öfra våning är inrättadt till serveringslokaler. Badrummen äro alla ljusa och badattiraljen proper och ändamålsenlig. Man har här en förträfflig badbassäng, mot hvilken vi dock skulle våga göra den lilla anmärkningen, att den borde ha placerats under glastak, så att solen kunnat sila hit in. Ett särskildt litet varmrum är inrättadt för bad i varm torrluft, en badform, som förtjänar att rekommenderas. För öfrigt serveras här hvarjehanda andra bad såsom gyttje, tallbarrs m. fl. Man har varit nog omtänksam att anskaffa en van och erfaren badbetjäning, hvilket icke alltid är fallet vid nya badinrättningar. Man hör ett enstämmigt beröm öfver de båda baderskorna och de förtjäna det. De ha förut under många år haft anställning vid Ramlösa och Varberg. Badinrättningen, som varit i verksamhet sedan medio af juni, har redan kunnat glädja sig åt ett jämförelsevis godt tillopp af både kall- och varmbadande. Detta skall helt säkert ökas i mån som man hunnit uppföra erforderliga bostäder. Redan har i flera år ett mindre antal rekreationssökande varit inhyrda i de befintliga mindre husen här och efterfrågan af bostäder har i år helt naturligt ökats. Ett par villor ha byggts i sommar, där alla tillgängliga lägenheter tagits i bruk allt efter som de blifvit färdiga. Läget invid gränsen af den unga, täta tallskogen lockar, ty där inne i gömslena kan man lätt uppleta åt sig många fridfulla krypin, såvida man ej föredrar att gräfva ner sig i den djupa sanden å strandbrädden.C. Z.

Små utflykter. XV. Båstads nya hafsbad.

Båstad håller på att utveckla sig till en badort i mer än vanlig bemärkelse. Platsen är ju inte stor. Bara en "fläck", såsom den fordom kallades. Och ändå har man nu där inte mindre än tre särskilda badanstalter.

Först kom en schweizare dit, energisk och företagsam som alla andra schweizare, och planterade en skön lustpark. Och där förlade "Båstads badhusbolag" sin verksamhet och gjorde det nog så fint och trefligt omkring sig.

Där lade sig den bekante stins Rehn en gång för att bada. Han tyckte emellertid att inrättningen var inte salt tillräckligt. Och så gjorde han ihop "Båstads Saltsjöbad", omkring vilket man planterade villor med torn och tinnar, precis som schweizaren förut planterat park- och alléträd.

Och fåglarna kvittrade i Pershögs lummiga bökar, näktergalarna sjöngo i syrenthäckarne och skalderna spelte luta i "Nordens Sorrento" och lallade om "Västerhafvets pärla".

På det yttersta i dessa dagar är man i färd med att förvandla Båstad till "Nordens Trouville", då man här startat den tredje badinrättningen "Båstads nya hafsbad".

Ute på den vida, buktande strandbädden, där friska västerhafsvågor leka på vit sand och där man omväxlande vadar i vatten och kisel, å ena sidan svalcad av hafsvinden och å andra insugande hälsosam ozon från en härlig barrskog, har man ute på själva "malen" uppfört ett litet idylliskt badhotell, som även innehåller en del små, ljusa, trefliga badlokaler, det hela infattat i en rundmålning, vars motsvarighet torde vara svår att uppleta.

Från hotellets lilla kanske alltför lilla veranda, som i nivå med andra våningen löper nästan runt hela byggnaden, upprulla sig i alla väderstreck en mångfald landskapstavlor med delvis storslagna nyanseringar, som stundom framkalla dunkla drömmar om vad vi hört om Tyroler- och Alplandskap, men ögonblicket därefter förflytta oss ut till en av världshafvets kuster.

Först ha vi Västerhafvet, det vida, omätliga, som väcker aningsfull längtan till avlägsna länder där långt, långt ute i världen och i vars sakta skvalpande böljor människorna leka naturliv, fria, otvungna, glada, plaskande likt sagans najader. Människor, som här uppe i land tyngas av vardagligt tvång och grymma följdrs lagar, tumla omkring i obeslöjad frihet där ute i vågorna, som lekande barn och annars sippa Evor, som i vardagsslag rodna vid åsynen av ett ohöljt bordsben, sprattla och kullbyttera samt leva upp i en ny, oskuldens värld.

Sådant utvecklar sig livet en solvarm sommardag på Båstads nya hafsbads strand och kameran ger oss därav en bild av ett nydanat Trouville.

Vänder vi blicken åt motsatta sidan så höja sig på några bösskotts avstånd Hallandsåsens tvärbranter, å vars krön en stränga åkerland, och ett par nakna, förfärligt nakna, torplägenheter framskymta, medan nedanför i själva tvärbranten ett järnvägståg ringlar sig fram till stationen, som, även den, hängt sig fast uppe i backsluttningen.

Längre åt höger glider blicken in i en vid dalsänka, å vars längsluttande branter färgskiftande åkrar frambär bilden av ett lapptäcke medan i dalens botten skogen ännu har herraväldet. I någon skogsgömma här bortåt har man den mer omtalade mor Olenas stuga.

Från det nya hotellets södra veranda har man en hänförande utsikt över gamla Båstad, som synes vada upp ur hafvet och inhöljd i gröna kransar samt med sitt åldrigt tempel i skötet kliva in under Pershögens famnade bökar. Härifrån ter sig det lilla fagra samhället just som ett Sorrento. I alla fall har man svårt att föreställa sig, att det med sina ur hafvet tvårt uppstigande högkullar är en bit av Skåne. Det närliggande hafvet danar det till ett stycke Medelhafskust, medan de skog- och åkerklädda höjdsluttningarna påminna om en flik av mellaneuropas alpdalar.

Härifrån sedt ter sig Båstad som en liten idyllisk medeltidsstad och när det mosshöljda tempeltornets malmklockor tona över nejden, är det som ringde de ännu till bön för de gamle munkarna. Visst är, att hela denna landskapssyn lätt invaggar sinnet till frid och stillhet och att man länge, länge låter blicken dröja här kvar.

Det synes som vore hela denna nejd enkom skapad för att återskänka hälsa åt utslitna nerver samt att därför varje nytt företag som kan vidga området och öka tillflödet av hälsosökande bör hälsas med tillfredsställelse.

Även tro vi, att den tid inte är aflägsen, då omkring det nu bildade Nya hafsbadet skall växa upp ett nytt litet Båstad, inte som en konkurrent till det gamla, utan endast som en lycklig och behövlig tillökning till detsamma samt att därför de gamle Båstadsböarna inte med oblida ögon eller med övermod böra se ned på den nya telningen, som nu spirar fram ur den gamla stammens rötter. Med enig samverkan och samarbete kan här med tiden växa upp en av Nordens mest besökta hälso- och rekreationsörter. Båda är ju ett, vilka dock var för sig äga sina företräden, som gör att de var och en för sig kunna komma till heders. En illojal eller afundsjuk tävling här skall endast medföra en kanske obotlig skada.

Båstads nya hafsbad har startat helt anspråkslöst, fast likväl företaget kräft ett rätt ansenligt kapital för byggnader, terrasseringar, väganläggningar m. m. Men så är också allt nätt och prydligt inrättat. Nere vid stranden är uppförda två badskjul, avsedda för respektive manliga och kvinnliga badande, och inredda med en hel del omklädningsrum, varifrån en brygga leder ut i vattnet.

Längre upp och mitt inne på ett sandfält har man placerat varmbadhuset, vars övre våning är inredd till serveringslokaler. Badrummen är alla ljusa och badattiraljerna är praktiska och ändamålsenliga. Man har här en utmärkt badbassäng, mot vilken vi dock skulle våga göra den lilla anmärkningen att den borde ha placerats under glastak, så att solen kunnat skina in. Ett särskilt litet varmrum är inrett för bad i varm torrluft, en badform som förtjänar att rekommenderas. Förutom det serveras här allehanda andra bad såsom gyttja, tallbarr m.fl.

Man har varit tillräckligt omtänksam för att anskaffa en van och erfaren badtjänstgöring, vilket inte alltid är fallet vid nya badinrättningar. Man hör ett enhälligt beröm över de båda baderska och de förtjänar det. De har tidigare under många år haft anställning vid Ramlösa och Varberg.

Badinrättningen, som varit i verksamhet sedan mitten av juni, har redan kunnat glädja sig åt ett jämförelsevis gott besöksantal av både kall- och varmbadarnas. Detta ska helt säkert öka i takt med att man hunnit uppföra erforderliga bostäder. Redan har under flera år ett mindre antal rekreationssökande varit inhyrda i de befintliga mindre husen här och efterfrågan på bostäder har i år helt naturligt ökat. Ett par villor har byggts i sommar, där alla tillgängliga lägenheter tagits i bruk allt efter som de blivit färdiga. Läget intill gränsen av den unga, täta tallskogen lockar, ty där inne i gömslen kan man lätt hitta många fridfulla krypin, såvida man inte föredrar att gräva ner sig i den djupa sanden på strandbrädden.

C. Z.