29 januari 1859

Carl Adolf Agardh, theol. doktor, biskop i Carlstads stift, ordensbiskop, en af de Aderton i Svenska Akademien, kommendör med stora korset af Kongl. Nordstjerneorden, kommendor, af Kongl. danska Dannebrogsorden och ledamot af K. Vetenskapsakademien, har, såsom redan i går nämndes, natten till sistlidne gårdag aflidit i Carlstad, sedan han fem dagar förut fyllt sitt 74:de år. Vi vilja icke här försöka att karakterisera denne utmärkte och snillrike man eller skildra den förlust, som vetenskapen och svenska kyrkan gjort genom hans bortgång. För att riktigt uppskatta den, måste man såsom han sjelf vara hemma i nästan alla vetenskaper i theologi, mathematik, naturvetenskaper, nationalekonomi, ty med alla var han lika förtrogen och i alla gick han sin egen väg, framflyttade vetenskapen råmärke och bröt nya banor eller öppnade åtminstone nya utsigter. Äfven med den flit och lätthet att arbeta, som utmärkte honom, skulle detta icke varit möjligt, om han icke i hög grad egt snillets blick och kombinationsförmåga i förening med ett varmt intresse för allt ädelt och upplyftande samt en outtömligt flödande iderikedom, hvilken oupphörligen jagade hans tankar framåt, äfven der möjligen något uppehåll hade bordt ske, för att göra undersökningen allsidigare och grundligare. Dessa på en gång lysande och värmande egenskaper hos hans själ, i förening med ett herravälde öfver språket, som stått få till buds, förlänade åt hans mundtliga föredrag liksom åt hans skrifter ett behag och en förmåga att fängsla, att elektrisera och väcka ideer, som i våra dagar blifver allt mera sällsynt och som kastade ett poetiskt skimmer äfven öfver de torraste ämnen. Hos honom sjelf bibehölls ock derigegenom en själsfriskhet, som långt inom ålderdomens gräns och trots ekonomiska bekymmer och enskilda sorger lät honom med en ynglings djerfhet utkasta planer för ett älskadt fäderneslands framtida lycka. Öfver hans verksamhet såsom en af väktarne på Zions murar må andra döma, men såsom populär skriftställare i theologiska ämnen har han ådagalagt sitt mästerskap genom de för några år sedan utgifna smärre afhandlingarne. Han har i vår tanka beträdt den i vår tid enda rätta vägen att förena den verldsliga vetenskapen med theologien och med vetenskapens egen hjelp besegra vetenskapens inkast och tvifvel. Han var född den 23 Jan. 1785 i Båstad; föräldrarne handlanden Gurgen Agardh, egentligen Georg Michael Michaelsson Aagaard (var född i Husum 1748, inkom till Sverige på 1770-talet och dog 1809) och Agneta Ollman, dotter af Befallningsm. Ollman, och uppfostrad af prosten F. I. Ollman i Bärslöf; erhöll privat elem.- bildn.; stud. 1799; phil. mag. 1805; mathemat. docens 1807; botan. E. O. demonstrator 1810 och genast derefter ord. occon. adjunkt; innehade förslag till mathem. profess. 1811; botan. et oecon. pract. professor den 9 Sept. 1812; kyrkoherde i S:t Peders kloster s. d .; prost den 7 Juni s. å .; led. af K. N. O. den 1 Dec. 1824; en af de aderton i Svenska Akademien den 18 Juli 1834; biskop i Carlstads stift 1834; ordensbiskop och commend. med s:t korset af K. N. O. den 5 Maj 837; theol. doct. 1845; commend. af Kongl. danska Danne-brogsorden den 21 Juni 1847. . . . Fullmäktig för presteståndet vid riksd. 1817-18, 1823 och 1834; revisor å presteståndets vägnar. i Banken och Statskontoret 1817, i Malmö lånekontor 1824; suppleantdirektör i samma lånekontor 1831; ledamot af komitén för granskning af rikets allmänna undervisningsverk 1826 o. 1828. ... Företog utländska resor genom Danmark, N. Tysk-land och Preussen till Pohlen 1810, till Danmark, Tyskland, Holland och Frankrike 1821, till Tyskland, Adriatiska hafvet och N. Italien 1827, till England, för att der bevista Naturforskaremötet i Cambridge 1833.….Ledamot af Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Götheborg den 12 Dec. 1816, af Kongl. Vetenskapsakademien i Stockholm den 15 Jan. 1817, af Kongl. Patriotiska Sällskapet den 28 Jan. 1818, af Kejserlige Naturforskarnes Acad. i Tyskland den 18 Ot. 1819, af Botan. Societ. i Potsdam den 24 Maj 1821, af Kongl. Landtbruksakademien i Stockholm den 2 Mars 1822, af Ve-tenskaps Akademien i Caen den 28 Juni s. a. af Naturhist. Societ. i Paris den 14 Mars 1823, af Naturforskarnes Sälsk. i Berlin den 9 Juli s. a., af Linneanska Societ. i Calvados den 6 Dec. s. a., af Naturhist. Lycaum i Nework, af samf. pro Fide et Christianismo s. å., af Böhmiska Museum i Prag den 24 Mars 1824, af Sv. Läkaresällskapet den 8 Nov. 1825, af Kongl. Vetensk. Societ. i Upsala den 7 Jan. 1828, af Naturforskarnes Sällsk. i Osterland den 8 Jan. s. å., af Medico-Botan. Societ. i London den 8 Febr. s. å., af Kejserl. Naturforskarnes Akad. i Moscau den 16 Jan. 1830, af Linneanska Societ. i London 1833, ledamot (correspond.) af Naturvetensk. Sällskapet i Filadelfia den 29 Juli 1834, af Geologiska Societ. i Pennsylvanien den 30 Juli s. a., af Sv. Bibel-Sälsk. den 14 Nov. s. å., af Amerikanska Philosophiska Societ d 17 Juli 1835, af Senkenbergska Sällsk. i Frankfurt den 17 Dec. 1836, hed.- ledamot af Vermlands Hushålln. Sälsk. s å, ledam. af Sälsk. för spridande af nyttiga kunskaper bland allmogen s. å., medlem af Sjömannasällsk. i Stockholm (corresponderande) den 11 April 1837, af Nordiska Fornskrifts-Sälsk. i Köpenhamn den 5 Juni s. å ; 1:ste ordför. i det första Skandin. Naturforskaremötet i Götheborg 1839; ledamot af Sällsk. för silkes-odlingen den 16 Dec. 1840 ; hedersledamot af Edinburghs botaniska Societ. och af naturvetenskapl. Föreningen i Hamburg 1841 ; ledamot af Sv. Fornskrift-Säll-skapet i Stockholm den 14 Febr. 1844; hedersledamot af Kongl. Vetensk. Societ. I Upsala 1847; ledamot i direktionen för Wermlands Prov.- bank (genom val) s. å., hederspresident (president d'honneur) uti Afrikanska Institutet i Paris den 2 Oct. 1849; ledamot af Sällskapet för Naturvetenskaperna i Cherbourg den 20 April 1853. - (18 vexter äro uppnämnda efter Biskop Agardh).

Carl Adolf Agardh, teologie doktor, biskop i Carlstads stift, ordensbiskop, en av de femton i Svenska Akademien, kommendör med stora korset av Kungliga Nordstjärneorden, kommendör av Kungliga danska Dannebrogsorden och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, avled enligt tidigare rapport under natten till förra lördagen i Carlstad, fem dagar efter att han fyllt 74 år. Vi vill inte här försöka karakterisera denne utmärkte och snillrike man eller skildra den förlust som vetenskapen och svenska kyrkan gjort genom hans bortgång. För att riktigt uppskatta den måste man som han själv vara hemma i nästan alla vetenskaper — teologi, matematik, naturvetenskaper, nationalekonomi — ty med alla var han lika förtrogen och i alla gick han sin egen väg. Han framförde vetenskapens gränsmärke och bröt nya banor eller öppnade åtminstone nya utsikter. Även med den flit och lätthet att arbeta som utmärkte honom skulle detta inte varit möjligt om han inte i högt mått ägt snillets blick och kombinationsförmåga tillsammans med ett varmt intresse för allt ädelt och upplyftande samt en outömligt flödande iderikedom, som oupphörligen jagade hans tankar framåt, även där möjligen något uppehåll hade bort ske för att göra undersökningen allsidigare och grundligare. Dessa på en gång lysande och värmande egenskaper hos hans själ, tillsammans med ett herravälde över språket som stått få till buds, förlänade åt hans muntliga föredrag liksom hans skrifter ett behag och en förmåga att fängsla, att elektrisera och väcka idéer, som i våra dagar blir allt mer sällsynt och som kastade ett poetiskt skimmer även över de torraste ämnen. Hos honom själv bibehölls därigenomvid en själsfriskhet som långt inom ålderdomens gräns och trots ekonomiska bekymmer och enskilda sorger lät honom med en ynglings djärvhet utkasta planer för ett älskat fäderneslands framtida lycka. Över hans verksamhet som en av väktarna på Zions murar må andra döma, men som populär skriftställare i teologiska ämnen har han påvisat sitt mästerskap genom de för några år sedan utgifna mindre avhandlingarna. Han har enligt vår tanke beträtt den i vår tid enda rätta vägen att förena den världsliga vetenskapen med teologien och med vetenskapens egen hjälp besegra vetenskapens angrepp och tvivel.

Han var född den 23 januari 1785 i Båstad; föräldrarna var handlanden Gurgen Agardh, egentligen Georg Michael Michaelsson Aagaard (född i Husum 1748, kom till Sverige på 1770-talet och dog 1809) och Agneta Ollman, dotter av Befallningsmannen Ollman, och uppfostrad av prosten F. I. Ollman i Bärslöf; erhöll privat elementär utbildning; student 1799; filosofie magister 1805; matematikdocent 1807; botanik E. O. demonstrator 1810 och omedelbar därefter ordinarie ekonomi-adjunkt; innehade förslag till matematikprofessur 1811; botanik och praktisk ekonomi professor den 9 september 1812; kyrkoherde i Sankt Peders kloster samma år; prost den 7 juni samma år; ledamot av Kungliga Nordstjärneorden den 1 december 1824; en av de femton i Svenska Akademien den 18 juli 1834; biskop i Carlstads stift 1834; ordensbiskop och kommendör med stora korset av Kungliga Nordstjärneorden den 5 maj 1837; teologie doktor 1845; kommendör av Kungliga danska Dannebrogsorden den 21 juni 1847. ... Fullmäktig för presteståndet vid riksdag 1817–18, 1823 och 1834; revisor för presteståndets väl i Banken och Statskontoret 1817, i Malmö lånekontor 1824; suppleantdirektör i samma lånekontor 1831; ledamot av kommittén för granskning av rikets allmänna undervisningsverk 1826 och 1828. ... Företog utländska resor genom Danmark, Norska Tyskland och Preussen till Polen 1810, till Danmark, Tyskland, Holland och Frankrike 1821, till Tyskland, Adriatiska havet och Norra Italien 1827, till England för att där bevista Naturforskaremötet i Cambridge 1833.

... Ledamot av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg den 12 december 1816, av Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm den 15 januari 1817, av Kungliga Patriotiska Sällskapet den 28 januari 1818, av Kejserliga Naturforskaresakademien i Tyskland den 18 oktober 1819, av Botaniska Societeten i Potsdam den 24 maj 1821, av Kungliga Lantbruksakademien i Stockholm den 2 mars 1822, av Vetenskapsakademien i Caen den 28 juni samma år, av Naturhistoriska Societeten i Paris den 14 mars 1823, av Naturforskares Sällskap i Berlin den 9 juli samma år, av Linneanska Societeten i Calvados den 6 december samma år, av Naturhistoriska Lyceum i [otydligt: Nework], av samfund pro Fide et Christianismo samma år, av Böhmiska Museet i Prag den 24 mars 1824, av Svenska Läkaresällskapet den 8 november 1825, av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala den 7 januari 1828, av Naturforskares Sällskap i Österland den 8 januari samma år, av Medico-Botaniska Societeten i London den 8 februari samma år, av Kejserliga Naturforskaresakademien i Moskva den 16 januari 1830, av Linneanska Societeten i London 1833, ledamot (korresponderande) av Naturvetenskapliga Sällskapet i Filadelfia den 29 juli 1834, av Geologiska Societeten i Pennsylvania den 30 juli samma år, av Svenska Bibelsällskapet den 14 november samma år, av Amerikanska Filosofiska Societeten den 17 juli 1835, av Senkenbergska Sällskapet i Frankfurt den 17 december 1836, hedersmedlem av Värmlands Hushållningssällskap samma år, ledamot av Sällskap för spridande av nyttiga kunskaper bland allmogen samma år, medlem av Sjömanna-sällskapet i Stockholm (korresponderande) den 11 april 1837, av Nordiska Fornskriftssällskapet i Köpenhamn den 5 juni samma år; förste ordförande i det första Skandinaviska Naturforskaremötet i Göteborg 1839; ledamot av Sällskap för silkesodlingen den 16 december 1840; hedersmedlem av Edinburghs botaniska Societet och av naturvetenskapliga Föreningen i Hamburg 1841; ledamot av Svenska Fornskriftssällskapet i Stockholm den 14 februari 1844; hedersmedlem av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala 1847; ledamot i direktionen för Värmlands Provinsbank (genom val) samma år, hedersepresident (président d'honneur) vid Afrikanska Institutet i Paris den 2 oktober 1849; ledamot av Sällskapet för Naturvetenskaperna i Cherbourg den 20 april 1853. — (18 växter är uppkallade efter Biskop Agardh).