30 augusti 1887

Bret från Båstad.(Till Helsingborgs Dagblad.) Den 28 Augusti. Die schönen Tage von Aran- juez - sie sind zu Ende.

Med fara att stiga upp som en sol etc. samt att varda grundligt motsagd af åtskilliga bland mina värderade samhällsmedlemmar, hvilka i dessa dagar med förtjusning åter tagit i besittning sina under längre eller kortare tid åt främlingar upplåtna bostäder och för hvilka således just nu tvångfrihetens »schone Tage» i full samklang med det nu rådande härliga eftersommarvädret torde hafva börjat, djerfves jag att såsom motto till denna de rebus variis et nonnullis aliis handlande epistel, hvarmed jag tager mig friheten uppvakta redaktionen af Helsingborgs Dagblad, välja de högstämda ord, hvarmed Schiller inleder sitt bekanta skådespel, änskönt jag dermed, såsom redan antydt är, torde tolka snarare några enskildas här på platsen än allmänhetens känslor. Dock har ännu icke »la saison morte» fullständigt inträdt. Vi ha ännu qvar lustångaren med dess egare och möjligen en och annan främling dessutom, hvarjemte nästan dagligen mera tillfälliga besökande, lockade af det vackra vädret, hit anlända. Båstad har i år varit mera talrikt besökt af badgäster än under något föregående och en eller annan familj, som önskat slå sig ned härstädes i sommar, har ej kunnat få sin önskan uppfyld, emedan alla bättre lägenheter redan varit upptagna. Detta bör för oss innebära en kraftig maning att genom uppförande af sommarbostäder, hvartill vi flerestädes ega särdeles lämpliga platser, söka till nästa år tillmötesgå den då troligtvis än mer ökade efterfrågan på bostäder. Apropos främlingar, hvilka af ofvan angifna anledning hindrats att enligt sin önskan uppehålla sig här under sommaren, är det en egen ödets lek att till dem lär höra den genom svampförgiftningen i Pålsjö sorgligt ryktbara Brockska familjen. Till hvad som, utom vacker natur, stärkande bad, frisk luft och billiga lefnadskostnader, lockar besökande hit, torde kunna räknas den fullkomliga tvångfrihet, som här i alla afseenden är rådande. Båstad spelar bland badorter ungefär rollen af en frihamn. Ingen på torftighet eller samhällsställning sig grundande klassificering af badgäster i första, andra och tredje klass eger här rum. Den mest fullkomliga republikanska jemlikhet är i detta hänseende rådande. Inga tvångsafgifter till vare sig musik, societetslokal, badintendent, kamrer, läkare, badmadamer, sjuk- eller fattigkassor, prest eller klockare uppbäras här. Ingen officiel anteckning af badgäster eger rum - det står hvar och en fritt att uppehålla sig här incognito hela månader. Och last, not least ingen badgästerna tyranniserande direktion för nytta och nöje svänger här sin jernspira. Hvarje onsdag återkommande, med dans förenade och alldeles tvångfria s. k. kaffejuntor à 35 öre pr person samt en och annan extra danstillställning hafva jemte föreställning i magi och konserter, på hvilka senare vi haft ordentlig uppsjö, utgjort de offentliga nöjena underdetta års badsejour. R.

Brev från Båstad. (Till Helsingborgs Dagblad.)

Den 28 augusti.

Die schönen Tage von Aranjuez - sie sind zu Ende.

Med risk att framstå som en sol etc. och att bli grundligt motsagd av flera bland mina värderade samhällsmedlemmar, som dessa dagar med förtjusning återtagit sina bostäder som länge eller kortare tid varit uthyrda till främlingar, och för vilka således just nu tvångfrihetens "schöne Tage" i full samklang med det härliga eftersommarvädret förmodligen inleds, vågar jag välja dessa högtidliga ord från Schillers bekanta skådespel som motto för detta brev, där jag hälsar redaktionen av Helsingborgs Dagblad. Även om jag därmed, som redan antydt, snarare talar för några enskildas än för allmänhetens känslor här på platsen.

Men "la saison morte" är ännu inte helt här. Vi har fortfarande roddande med sina båtar och möjligen någon främling dessutom, tillsammans med nästan dagligen nya kortare besök, lockade av det vackra vädret.

Båstad har i år varit mer besökt av badgäster än någonsin förut, och en eller annan familj som velat stanna här sommaren över har inte kunnat få sitt önskemål uppfyllt, eftersom alla bättre bostäder redan varit upptagna. Detta bör för oss vara ett starkt incitament att genom att bygga sommarbostäder – vi har lämpliga platser för detta på flera ställen – försöka möta den troligtvis ännu större efterfrågan på bostäder nästa år.

Apropå främlingar som av ovannämnda anledning hindrats från att stanna här sommaren över enligt önskan – det är en märklig tillfällighet att till dem räknas den Brockska familjen, som blivit sorgsamt berömd genom svampförgiftningen i Pålsjö.

Vad som förutom vacker natur, stärkande bad, frisk luft och billiga levnadskostnader lockar besökare hit, är väl den fullständiga tvångfrihet som här råder i alla avseenden.

Båstad spelar bland badorter ungefär samma roll som en frihamn.

Det förekommer ingen klassificering av badgäster i första, andra och tredje klass baserad på förmögenhet eller samhällsställning. En fullständig republikansk likställdhet är här rådande.

Inga tvångsavgifter för varken musik, klubblokal, badintendent, kassör, läkare, badmadamer, sjuk- eller fattigkassa, präst eller kyrkvaktmästare tas ut här.

Ingen officiell registrering av badgäster förekommer – var och en står fritt att stanna här inkognito i hela månader. Och sist men inte minst: ingen badgäster tyranniserande direktörs järnhand svävar här över nöje och nytta.

Varje återkommande onsdag, med dans förenbundna och helt frivilliga s.k. kaffejuntor à 35 öre per person, samt en eller annan extra danstillställning tillsammans med magiska föreställningar och konserter – på vilka senare vi haft ordentlig publik – har utgört de offentliga nöjena under detta års badsäsong.

R.