15 oktober 1887

KallpratafCalle Glader.»Ännu lefva de gamle judarne» och Kalle med, fast den sednare med mycket litet lif, och här är jag, fast jag, påstås det, för länge sedan borde ha varit der, - det vill säga ända in i rödaste - tro nu intet att jag kommer med en lång radänga om Båstads drängar, nej långt derifrån; jag har intet att göra med andras angelägenheter, det är min sann godt man kan hålla styr på sig sjelt i dessa dåliga tider, således utan att vidröra enskildheter och då kan jag väl i Guds namn*) få lof att prata en smula kallprat ändå.

Ty hösten är kommen, i Pershög tystFrån Finbergs viol höres aldrig ett knyst, .Dock ekot deruppe, vi ändå har qvarDet sjungs af hvar kråka med stämma så klar.

Och det har blifvit vår enda förströelse, nå ja, äfven den musiken har sitt värde för den som har öra för densamma, och uppriktigt sagdt, så förstå vi oss på finfin kråksång och bara det är intet så illa. Till nyheterna hör vår vattenledning, som just nu i dagarna skall påbörjas, en i sanning glädjande nyhet efter en långvarig vattenbrist, mången har redan släckt sin törst vid blotta tanken härpå, ja hur dåliga tiderna nu än må blifva så får vi tillgång på vatten - och brödet är billigt - skada blott att vi under den långa kalla vintern inte ska' kunna gå i kyrkan och »tacka för maten» utan att behöfva förkyla oss, ty värmledningen - den blef blott en het fråga. - Grefve Knut var ända en hedersman!Drickspengar till alla som haft att skaffa med honom och dessutom 100 kronor åt våra fattiga,

*) Har »Kalle Glader» blifvit Guds ställföreträdare i Båstad. Sätt. anm.

tack herr grefve! En dansk Knut i hvarje hus nästa sommar och vår fattigdom är afhjelpt. Det var sant, jag hade så nära glömt landtmannernas bal förliden fredag, den var i allo lyckad! Skada att den var så litet besökt; det var skam af de landtmän som skrifvit på att inte infinna sig; till deras stora förtrytelse kan jag. säga, att de närvarande voro ytterst belåtna, tackade Schweitz särskildt och lofvade alla med en mun att snarast möjligt förnya det angenäma nöjet. I som voronärvarande, I förundrade er öfver att ej en enda Båstadsbo var närvarande! Det var väl höga tankar I haden, mina kära landtbor. I bören veta, att vi Båstadsbor om sommaren äro i Pershög på alla kaffefester och då dansa vi med välborna fröknar och baroner samt »conserverar» med både professorer och hofrättsråd och så äro vi bekanta med både köksan, kammarjungfrun och lakejerna hos grefve Knut och så spela vi croquet på samma plan som badgästerna. Men för tusan, nu går posten och mitt pladder vill jag ha med, derför »adjöss mitt granna hår».

Kallprat av Calle Glader.

"Ännu lever de gamla judarna" och Calle med, fast den senare med mycket litet liv, och här är jag, fast jag enligt påstående för långe sedan borde ha varit där — det vill säga ända in i det rödaste — tro nu inte att jag kommer med en lång rad om Båstads drängar, nej långt därifrån; jag har intet att göra med andras angelägenheter, det är min sann godt man kan hålla styr på sig själv i dessa dåliga tider, alltså utan att vidröra enskildhet och då kan jag väl i Guds namn*) få lov att prata lite kallprat ändå.

Ty hösten är kommen, i Pershög tyst Från Finbergs viol höres aldrig ett knyst, Dock ekot deruppe vi ändå har kvar Det sjungs av varje kråka med stämma så klar.

Och det har blivit vår enda förströelse, nå ja, även den musiken har sitt värde för den som har öra för densamma, och uppriktigt sagt så förstår vi oss på finfin kråksång och bara det är intet så illa.

Till nyheterna hör vår vattenledning, som just nu i dagarna ska påbörjas, en i sanning glädjade nyhet efter en långvarig vattenbrist, många har redan släckt sin törst vid bara tanken härpå, ja hur dåliga tiderna än må bli så får vi tillgång på vatten — och brödet är billigt — skada bara att vi under den långa kalla vintern inte ska kunna gå i kyrkan och "tacka för maten" utan att behöva förkyla oss, ty värmledningen — den blev bara en het fråga.

— Greve Knut var ändå en hedersman! Drickspengar till alla som haft att skaffa med honom och dessutom 100 kronor åt våra fattiga, *) Har "Calle Glader" blivit Guds ställföreträdare i Båstad. Sätt. anm. tack herr greve! En dansk Knut i varje hus nästa sommar och vår fattigdom är avhjälpt.

Det var sant, jag hade så nära glömt landtmännens bal förleden fredag, den var i allt lyckad! Skada att den var så lite besökt; det var skam av de landtmän som skrev på att inte infinna sig; till deras stora förtrytelse kan jag säga att de närvarande voro ytterst belåtna, tackade Schweitz särskilt och lovade alla med en mun att snarast möjligt förnya det angenäma nöjet. I som voro närvarande, I förundrade er över att inte en enda Båstadsbo var närvarande! Det var väl höga tankar ni haden, mina kära landtbor. Ni bören veta att vi Båstadsbor om sommaren är i Pershög på alla kaffefester och då dansar vi med välborna fröknar och baronessor samt "konserverar" med både professorer och hofrättsråd och så är vi bekanta med både kökskan, kammarjungfrun och lakejerna hos greve Knut och så spelar vi croquet på samma plan som badgästerna.

Men för tusan, nu går posten och mitt pladder vill jag ha med, därför "adjöss mitt granna hår".