5 november 1887

Tvenne brandförsäkringsbref. Uti Båstads sparbank hade f. tunnbindaren J. P. Lindberg för åtskilliga år sedan lemnat tvenne för honom utfärdade brandförsäkringsbref såsom ytterligaro säkerhet för derstides erhållet lån, som intecknats i Lindsbergs fastighet i Båstad. Vid hos Lindberg sedermera inträffad eldsvåda hvartill han beskyldes sjelf hafva varit vållande, kunde brandskadeersättning ej ifrågakomma förr än saken blef afgjord inför domstol, der Lindberg dock frikändes, men hade under tiden blifvit försatt i konkurs hvarvid fastigheten med de nedbrunna åbyggnaderna blef försåld. Lindberg sökte sedan genom process att af sparbanken utfå handlingarno ifråga, men förlorade i alla instanser. Paulus Larsson i Laholm - en svärson till Lindberg - har nu anhängig-gjort rättegång mot sparbankens kamrerare C. A. Nilsson i Båstad, hvilken uppgifver sig hafva före den exekutiva auktionen öfverlemnat handlingarne till kronofogden i orten och yrkade med anledning deraf käromålets ogillande. Utslag meddelas den 28 nov.

Testamentsklander. Uti uppskjutet mål emellan Ingrid Grönfors m. fl. å ena samt Elna Jakobsson och fattigvårds-styrelsen i Båstad å andra sidan hördes flera vittnen af hvilka några intygade att P. B. Jakobsson, som låtit upprätta klandrade testamentet, efter en hos honom under år 1879 inträffad eldsvåda tidtals visat sig besynnerlig och att detta under hösten 1883 märkbart tilltagit tills han på hösten 1884 affördes till hospitalet i Lund, hvaremot tvenne af vittnena påstodo att Jakobsson varit i besittning af sitt fulla förstånd ända till sommaren 1884 då han börjat klaga öfver att han var besvärad af mygg. Nämndemannen Wesström upplyste att Jakobsson var en s.k. periodsupare och under vissa tider kunde förtära omkring ½ kanna bränvin dagligen och att han då visade sig besynnerlig borde ej förundra, hvaremot han under längre mellantider var fullkomligt återhållsam och var då äfven fullkomligt normal. På kärandenas begäran uppsköts målet till den 28 november.

Två brandförsäkringsbrev. I Båstads sparbank hade före detta tunnbindaren J. P. Lindberg för flera år sedan lämnat två för honom utfärdade brandförsäkringsbrev som ytterligare säkerhet för ett lån som han erhållit där och som var intecknat i Lindbergs fastighet i Båstad. När en eldsvåda senare inträffade hos Lindberg, anklagades han själv för att ha orsakat den. Brandskadeersättning kunde då inte komma i fråga förrän saken avgjordes inför domstol, där Lindberg frikändes. Under tiden hade han dock försatts i konkurs, varvid fastigheten med de nedbrunna byggnaderna såldes. Lindberg försökte sedan genom rättegång få handlingarna från sparbanken, men förlorade i alla instanser. Paulus Larsson i Laholm — en svärson till Lindberg — har nu väckt talan mot sparbankens kassör C. A. Nilsson i Båstad, vilken uppger sig ha överlämnat handlingarna till kronofogden på orten före den verkställande auktionen och yrkade därför på att talan skulle avslås. Dom meddelas den 28 november.

Testamentsanfäktning. I ett uppskjutet mål mellan Ingrid Grönfors m. fl. å ena sidan och Elna Jakobsson samt fattigvårdsstyrelsen i Båstad å andra sidan hörd flera vittnen. Några vittnade att P. B. Jakobsson, som låtit upprätta det anfäktade testamentet, efter en eldsvåda som inträffade hos honom år 1879 ibland visat sig konstigt till sinnes, och att detta märkbart försämrades hösten 1883 tills han hösten 1884 fördes till hospitalet i Lund. Två vittnen påstod däremot att Jakobsson varit vid helt förstånd ända till sommaren 1884, då han började klaga över att han var besvärad av myggor.

Nämndemannen Wesström uppklarade att Jakobsson var en så kallad periodisk drickare och under vissa tider kunde förtära omkring en halv kanna brännvin dagligen, och att han då verkligen visade sig konstigt till sinnes borde inte förvåna, medan han under längre mellanperioder var fullständigt nykter och även helt normal.

På kärandenas begäran uppskjutes målet till den 28 november.