NORRA SKÅNE
20 december 1889
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Från Allmänheten.Om klockare- och organisttjensteni Houf och Båstad. Förste adventsöndagen den 1 december utgick ansökningstiden till ledigförklarade förenade klockare- och organistbetattningen i Houf och Båstads pastorat och med anledning deraf meddelas här en smula både nytt och gammalt, som med nämde tjenst eger sammanhang. Tjensten har innehafts af klockare Pommer, som dog i fjol vid 70 års ålder, allt sedan 1845, men skötts genom vikarie de 20 sista åren, nemligen kantor Janne Thulin, en glad sällskapskarl och enligt fackmans omdöme god orgelspelare; tillika hedrad med förtroendet af nämdeman. Anledningen till att Pommer var tvungen till att hålla vikarie står i samband med en historie, som icke bör glömmas, såsom en god karakterisk öfver mannen i fråga. Det var på sjelfva midsommar-dagen ett lik skulle jordfästas. Pommer hade sin vana trogen inmyndigat väl mycket af detta lilvets goda. Stående ända invid grafvens rand sjöng han begrafningspsalmen korrekt och bra såsom vanligt, men vaggade hit och dit så betänkligt att en bakom stående fattade i rockskörten, fruktande att klockarefar skulle taga öfverbalans och falla i grafven. Efter den betan tillsade kyrkoherde Malmborg, sjelf ingalunda någon föraktare af Guds gåfvor, likväl Pommer att odeladt egna sina krafter åt Bacchi dyrkan, hvilket han ock lydde med sådan grundlighet, att han på de sista åren var en temligen förfallen toddygubbe. Före ansökningstidens utgång hade en hel massa sökande icke mindre än 29 stycken anmält sig och berodde det stora antalet aspiranter kanske deraf att annonsen innehöll uppgift om kontant lön 940 kronor och två klockareboställen utan ett ord om boställenas beskaffenhet. Lönen för båda befattningarna reglerades 1886 till i ett för allt 1200 kronor hvaraf Houf betalar 940 kronor och Båstad 260 kronor; häri inberäknas afkastningen af tvenne klockareboställen: ett i Houf med omkring 10 tunnland medelgod jord och fallfärdiga åbyggnader och ett i Båstad med endast 2 a 3 tunnland jord och utan hus. Orsaken till att detta pastorat består sig med tvenne klockareboställen, har sin grund i prest-gällets historia. Förr i verlden utgjorde Båstad och Torekow ett pastorat samt Vestra Karup och Houf ett annat, men för ungefär 25 år sedan, på den tid, då Brorström var prost i Vestra Karup, gjordes den ändring, att Båstad och Houf, mellan hvilkas kyrkor är endast ¾ gamla mil, slogos samman till ett pastorat och Vestra Karup och Torekow, mellan hvilkas kyrkor är lika lång distans, till ett. Mellan Båstad och Torekow ar deremot 1¾ mil, men mellan Vestra Karup och Houf endast ¼ allmätningen gjord med de respektive kyrkorna till slutpunkter. Före pastorsreformen voro Houf och Båstad moderförsamlingar och i moderförsam-lingarne lågo klockareboställena. Detta är grunden, att Båstad-Houf eger två klockareboställen, men Vestra Karup-Torekow intet. S. N.
På första advent, den 1 december, gick ansökningstiden ut för den lediga förenade klockare- och organistbefattningen i Houf och Båstads pastorat. Med anledning av detta presenteras här både ny och gammal information som hör samman med nämnda tjänst. Tjänsten har innehafts av klockare Pommer, som dog förra året vid 70 års ålder, sedan 1845, men skötts genom vikarier under de senaste 20 åren — nämligen kantor Janne Thulin, en glad sällskapskarl och enligt fackmans omdöme en god orgelspelare, dessutom hedrad med förtroendet som nämneman. Anledningen till att Pommer tvingades hålla vikarie sammanhänger med en historia som inte bör glömmas, då den säger något karakteristiskt om mannen i fråga. Det var på själva midsommardagen då ett lik skulle jordfästas. Pommer hade efter sin vana konsumerat väl mycket av detta livets goda. Stående alldeles invid grafvens rand sjöng han begravningspsalmen korrekt och bra som vanligt, men vaggade fram och tillbaka så betänkligt att någon som stod bakom honom grep i hans rockskört, fruktande att klockarefar skulle tappa balansen och falla i graven. Efter detta tillfälle tillsade kyrkoherden Malmborg — själv ingalunda någon försmåare av Guds gåvor — Pommer att helt och fullt ägna sina krafter åt Bacchi dyrkan, vilket han också lytt med sådan grundlighet att han under de senare åren blev en ganska förfallen toddy-gubbe.
Före ansökningstidens utgång hade inte mindre än 29 personer anmält sig, och det stora antalet sökande berodde kanske på att annonsen innehöll uppgift om kontant lön på 940 kronor och två klockarbostäder utan ett ord om bostädernas beskaffenhet.
Lönen för båda befattningarna reglerades 1886 till sammanlagt 1200 kronor, varav Houf betalar 940 kronor och Båstad 260 kronor. Häri inberäknas avkastningen från två klockarbostäder: ett i Houf med omkring 10 tunnland medelgod jord och fallfärdiga åbyggnader, och ett i Båstad med endast 2–3 tunnland jord och utan hus. Orsaken till att detta pastorat består av två klockarbostäder ligger i prestgällets historia. Förr i världen utgjorde Båstad och Torekow ett pastorat, och Vestra Karup och Houf ett annat, men för omkring 25 år sedan, på den tid då Brorström var prost i Vestra Karup, gjordes den förändring att Båstad och Houf — mellan vilkas kyrkor är endast ¾ gamla mil — slogs samman till ett pastorat, och Vestra Karup och Torekow — mellan vilkas kyrkor är lika lång distans — till ett. Mellan Båstad och Torekow är däremot 1¾ mil, men mellan Vestra Karup och Houf endast ¼ [av den mätning som gjorts med de respektive kyrkorna till slutpunkter]. Före pastorsreformen var Houf och Båstad moderförsamlingar, och klockarbostäderna låg i moderförsamlingarna. Detta är grunden till att Båstad-Houf äger två klockarbostäder, men Vestra Karup-Torekow inget.
S. N.
Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI
