27 december 1889

Ett skolrådsbeslut. De flesta af våra folkskolsalar äro fullproppade af barn. I Förslöfs folkskola slutar dagboken på n:r 140, i Grefvie på n:r 117, i Båstad på n:r 90 o. s. v. En sådan barnmassa är vanligen delad i fyra årsklasser, hvilka sammanhållas i tre lexlag. Under lektionstimmarne är för exempel arbetsfördelningen följande: Första årsklassen räknar på sina griffeltaflor, andra klassen läser naturlära om vadarefoglarne och tredje och fjerde klasserna skrifva en uppsats om eken. Hvad har läraren att göra före, under och efter en dylik lektion? Hanskall förbereda sig till undervisningen om vadarefoglarne genom att ur något större verk för exempel "Djurens lif" af Behm hemta kött att sätta på lärobokens skelett, sjelf hitta på eller ur någon räknebok på svarta taflan afskrifva 10 à 20 räkneexempel och uppsätta en disposition om eken. Under lektionstimmarne skall han lemna nödig handledning åt kriaskrifvarne, utreda afräknemästarne såsom för hårdsmälta anmälda problem och kontrollera facit till 5×50= 250 "tal" - vi antaga, att hvarje barn medhinner 5 exempel, och att de två lägre klasserna bestå af 50 barntillsamman - examinera strutsfoglarnes ordning och hålla ett intressant, för barn intressant, föredrag om vadarefoglarne samt slutligen det icke minst svåra och tålamodspröfvande, upprätthålla disciplinen bland 75 à 100 hostande, träskobeklädda, skratt-, prat- och upptågslystna barn. På qvällsqvisten skall han korrigera 25 uppsatser om eken. Sex sådana timmar dagligen plus förberedelser och efterarbete fostra inga lathundar. Af ofvan framstälda orsak befalde folkskolinspektör Petrén i fjol Barkåkra skolråd dela folkskolan i Wejby i två afdelnıngar: en lägre, omfattande skolans två lägre klasser, undervisade af en lärarinna, och en högre, omfattande skolans två högre klasser, undervisade af folkskolläraren. Af samma skäl trodde man att Båstads skolråd fredagen den 20 dennes skulle företaga samma reform med Båstads folkskola, men förslaget föll. Enskild person, som intresserade eller intresserar - ty projektet kan väl ännu en gång företagas till behandling - sig för skolans förbättring, hade skriftligen lofvat skolkassan en årlig gratifikation af 50 kronor, om förslaget realiserades, så att hela förändringen hade kostat församlingen 50 kronor, ty lärarinnelön för lärarinna i "mellanskola" är 300 kronor, hvartill statsanslag utgår med 200 kronor, och skolsal finnes. Författaren häraf, sjelf lärare, bekänner, att skolrådets beteende är oförklarligt, så vida det icke kan framlägga okända motiv till sitt handlingssätt. S. N.

Ett skolrådsbeslut.

De flesta av våra folkskolsalar är fullproppade av barn. I Förslöfs folkskola slutar dagboken på nr 140, i Grefvie på nr 117, i Båstad på nr 90 osv. En sådan barnmassa är vanligen delad i fyra årsklasser, vilka sammanhålls i tre lexlag.

Under lektionstimmarna är arbetsfördelningen exempelvis följande: Första årsklassen räknar på sina griffeltavlor, andra klassen läser naturlära om vadare och tredje och fjärde klasserna skriver en uppsats om eken. Vad har läraren att göra före, under och efter en sådan lektion? Han ska förbereda sig till undervisningen om vadare genom att ur något större verk, exempelvis "Djurens liv" av Behm, hämta innehål för att sätta på lärobokens skelett, själv hitta på eller ur någon räknebok på svarta tavlan avskriva 10 à 20 räkneexempel och uppställa en disposition om eken. Under lektionstimmarna ska han lämna nödig handledning åt elever som skriver, lösa de räkneproblem som anmälts av räknemästarna som särskilt svåra och kontrollera facit till 5×50= 250 "tal" — vi antar att varje barn hinner med 5 exempel och att de två lägre klasserna består av 50 barn tillsammans — examinera vadares ordning och hålla ett intressant, för barn intressant, föredrag om vadare samt slutligen det inte minst svåra och tålamodsprövande: upprätthålla disciplinen bland 75 à 100 hostande, träskobeklädda, skratt-, prat- och upptågslystna barn. På kvällskvisten ska han korrigera 25 uppsatser om eken. Sex sådana timmar dagligen plus förberedelser och efterarbete fostrar inga latmunkar.

Av ovanstående anledning beordrade folkskolinspektör Petrén förra året Barkåkra skolråd dela folkskolan i Wejby i två avdelningar: en lägre, omfattande skolans två lägre klasser, undervisade av en lärarinna, och en högre, omfattande skolans två högre klasser, undervisade av folkskolläraren.

Av samma skäl trodde man att Båstads skolråd fredagen den 20 dennes skulle företaga samma reform med Båstads folkskola, men förslaget föll. En enskild person, som intresserade eller intresserar sig — ty projektet kan väl ännu en gång företagas till behandling — för skolans förbättring, hade skriftligen lovat skolkassan en årlig gratifikation av 50 kronor, om förslaget realiserades, så att hela förändringen hade kostat församlingen 50 kronor, ty lärarinnelön för lärarinna i "mellanskola" är 300 kronor, vartill statsanslag utgår med 200 kronor, och skolsal finnes.

Författaren härav, själv lärare, bekänner att skolrådets beteende är oförklarligt, så vida det inte kan framlägga okända motiv till sitt handlingssätt.

S. N.