21 februari 1890

S. Åsbo och Bjäre häradsrätti Engelholm.Den 20 febr.Urtima ting. Mordbranden i Båstad. Förnyad ransakning hölls i dag med häktade smedarbetaren Joh. Aug. Holmqvist, tiltalad af kronolänsman Elmlund för mordbrandsanläggning hos gjutaren Hansen i Båstad natten mellan den 9 och 10 januari i år. Svar. hade ingenting att tillägga. Sju vittnen hördes och dessa berättade: Smedarbetaren Malmberg: Svar. gick en qväll från Hansens före vittnet, han hemtade då en blus. Påföljande morgon saknades det som tillhörde svar. Hade dock ingen anledning tro att Holmqvist var anstiftare af branden. Elden i smedjan släcktes om qvällen. Såväl vittnet som svar. kände hunden. Svar. påstod att målsegaren varit slarfvig med elden. Vittnet tillade, att Holmqvist yttrat hot mot målseganden. Detta sade sv. ha skett i fyllan och villan. Augusta Bäckstrand hade hört svar. säga sig skola förderfva målseganden, om han ioke kommit ut om dörren så fort som han gjorde. Vittnet kunde icke ihåg komma alla svar:s hotelser. Syar. aflägsnade sig från vittnets bostad klockan 10 och vid 11-tiden på natten hade svar. smygande aflägsnat sig, då vittnet såg bestämdt att han gick åt gatan till samt att han icke legat i sin säng under natten. När svar, hemkom skällde en grannes hund på honom, sv., hvarvid vittnet hörde svar. taga hårdt i dörren, som vittnet vid svar:s aflägsnande hade stängt. Vittnet, hos hvilken Holmqvist logerade, hade frågat hvarför svar. gick ut om natten. När elden anmäldes för vittnet kände vittnet en viss ängslan enar Holmqvist så ofta uttalat hot. Då polisen kom kl. 8 - han brukade eljest stiga upp kl. 6 på morgonen - låtsade svar. som om han sof. Provisor Lundgren hade endast att berätta att han sprang in i den brinnande byggnaden och räddade folket. Hade vinden legat på, skulle menniskorna blifvit qväfda och innebrända. Hr L. Schweitz påstod att hunden dref vittnet och hans son tillbaka. En okänd person kom, som kallade på hunden; denne aflägsnade sig då, men hvem denne var visste vittnet icke. Målseganden kom ut först sedan pumpen kommit i gång. Hr C. Schweitz blef väckt kl. half 3 på natten och kom först till brandstället, men kunde icke inkomma för hunden. En person kom då ut och kallade på djuret. Personen påklädde sig på gården, och lär det ha varit drängen på stället. Peter Bengtsson hade hört svar. säga att han icke brydde sig om Båstad, emedan han hade för litet betaldt hos Hansen. Charlotte Andersson hade hört svar. säga, att om Malmberg ville gifva 50 öre skulle han »vrida halsen» af målseganden. Vittnet hade förut inhyst svar. men vardt missbelåten med honom. Vittnets döttrar hade om natten hört en person komma gående å en gångstig som endast Hansens arbetare begagna. Fann det besynnerligt att elden just då utbröt, emedan svar. förut sagt att han skulle göra målseganden ett spratt. Efter hållen öfverläggning frikändes svar. i brist på fullständig bevisning och stäldes på fri fot.

S. Åsbo och Bjäre häradsrätt i Engelholm. Den 20 februari. Urtima ting.

Mordbranden i Båstad. Förnyad ransakning hölls i dag med häktade smedarbetaren Joh. Aug. Holmqvist, tiltalad av kronolänsman Elmlund för mordbrandsanläggning hos gjutaren Hansen i Båstad natten mellan den 9 och 10 januari i år. Svar. hade ingenting att tillägga. Sju vittnen hördes och dessa berättade:

Smedarbetaren Malmberg: Svar. gick en kväll från Hansens före vittnet och hämtade då en blus. Påföljande morgon saknades det som tillhörde svar. Hade dock ingen anledning tro att Holmqvist var anstiftare av branden. Elden i smedjan släcktes på kvällen. Såväl vittnet som svar. kände hunden.

Svar. påstod att målsegaren varit slarvig med elden.

Vittnet tillade att Holmqvist yttrat hot mot målseganden. Detta sade sv. ha skett i fyllning och vållning.

Augusta Bäckstrand hade hört svar. säga sig skola fördärva målseganden, om han inte kommit ut genom dörren så fort som han gjorde. Vittnet kunde inte ihågkomma alla svar:s hotelser. Svar. avlägsnade sig från vittnets bostad klockan 10 och vid 11-tiden på natten hade svar. smygande avlägsnat sig, då vittnet såg bestämmt att han gick åt gatan till samt att han inte legat i sin säng under natten. När svar. hemkom skällde en grannes hund på honom, sv., varvid vittnet hörde svar. ta hårt i dörren, som vittnet vid svar:s avlägsnande hade stängt. Vittnet, hos vilken Holmqvist logerade, hade frågat varför svar. gick ut på natten.

När elden anmäldes för vittnet kände vittnet en viss ängslan efter Holmqvist så ofta uttalat hot. Då polisen kom kl. 8 — han brukade eljest stiga upp kl. 6 på morgonen — låtsades svar. som om han sov.

Provisor Lundgren hade endast att berätta att han sprang in i den brinnande byggningen och räddade folket. Hade vinden legat på skulle människorna blivit kvävda och innebrända.

Hr L. Schweitz påstod att hunden drev vittnet och hans son tillbaka. En okänd person kom, som kallade på hunden; denne avlägsnade sig då, men vem denne var visste vittnet inte.

Målseganden kom ut först sedan pumpen kommit i gång.

Hr C. Schweitz blev väckt kl. halv 3 på natten och kom först till brandstället, men kunde inte inkomma för hunden. En person kom då ut och kallade på djuret. Personen påklädde sig på gården, och lär det ha varit drängen på stället.

Peter Bengtsson hade hört svar. säga att han inte brydde sig om Båstad, emedan han hade fått för litet betalt hos Hansen.

Charlotte Andersson hade hört svar. säga att om Malmberg ville ge 50 öre skulle han »vrida halsen» av målseganden. Vittnet hade förut inhyst svar. men blev missnöjd med honom.

Vittnets döttrar hade på natten hört en person komma gående på en gångstig som endast Hansens arbetare begagna. Fann det besynnerligt att elden just då utbröt, emedan svar. förut sagt att han skulle göra målseganden ett spratt.

Efter hållen överläggning frikändes svar. i brist på fullständig bevisning och ställdes på fri fot.