6 september 1890

Fylleri och grymhet mot djur. Härför hade kronolänsman Elmlund yrkat answar å N. Nilsson i Boarp, som erkände. Utslag den 29 dennes.För stenkastning på tåg hade samme åkl. inkallat gossen Elof Enelund i Båstad. Swar. nekade och påstod att en annan liten pojke med namnet Karl Kristiansson gjort det. För banwakten Janne Andersson och banmästaren hade swar. erkänt, men detta påstod pojken kom sig deraf att den förstnämnde hade sagt att der skulle icke blifwa något af. Tågföraren på nedgående snälltåget "rammades" af en större sten och flera passagerare erhöllo också märken. Pojken är född den 16 Okt. 1875. För prestbetygs anskaffande och mera bewisning uppsköts målet till 3:e sammanträdet. Fönsterinslagning. Samme åkl. hade på angif-welse af A. B. Berg i Båstad instämt urmakaren Axel Swensson i Båstad. 5 rutor "strök" på en gång och med sådan kraft att hasparna sprungo af. Målare Holmström hade åsett dådet. Twå andra wittnen hördes, som warit i sällskap med swar., hwilka gingo på ett håll och swar. emot köpingen. Det ena hade hört att rutor krossades. För bewisnings förebringande uppsköts målet. Swar. erkände sig willig att fria sig med ed. Förseelse mot ordningsstadgan. Samme åkl. hade härför stämt J Hansson i Båstad, som erkände. Utslag den 29 dennes Fylleri, oljud, förargelseväckande beteende och våld. Samme åkl. hade på angifwelse af C. Zoll i Båstad åtalat Olof Johansson derstädes för begånget wåld mot handskmakaregesällen P Magnusson ibm och för öfrigt rubriken angifwer. Swar:s ombud, målare Swen Holmström, hade ingenting att säga mera än att "det är brådt med höften". För att få bättre reda af swar. måste målet uppskjutas till den 29 d:s, då swar. wid 15 kr:s vite skall inställa sig. Bedrägeri, förfalskning och begagnande af falsk handling F. tunnbindaren N. P. Lindberg i Båstad hade i stämning yrkat answar härför å A. B. Berg i Båstad och å D. Wesström för det han bewittnat falsk handling och således warit delaktig i "brottet". När stämningen war uppläst wille domaren ha reda på efter hwilken § kär. Yrkade answar, emedan straff ända till fyra år kan följa för en dylik angifwelse. Kär. Ombudet war icke beredd härtill. Kär. N. P. Lindberg, som befann sig i tingssalen, blef framropad och kunde, trots ordf:s allwarliga förmaning, icke förmås återtaga yrkandet, emedan en af dem (B. eller L.) "skulle gå åt". Kär. berättade att han hade ett lån i Båstad sparbank och wid sidan af reversen war brandpelicen placerad som säkerhet. Den sistnämde gällde för 6,000 kr. och den förstnämde för 5,000 kr. som inteckning i nummer 23 och 24 i Båstad. Den 13 Februari skedde branden hos L. under misstänkta omständigheter. Brandförsäkrings-bologet "Swea" wägrade att utbetala beloppet, emedan S. saknade policerna. Dessa woro förwarade i banken. Lindberg stämde, men orätta personer. Målet gick ända till kongl. maj:t, men utan åsyftadt resultat. Lindbergs egendom såldes å exekutiv auktion och inropades af Berg. Sparbanken blef derigenem godtgjord och L. fick sin revers tillbaka men icke policerna. För att icke Lindberg skulle totalt ruineras tog swärsonen saken om hand, men också med oturen att wända sig till orätt man. Först i år säger Lindberg sig ha fått reda på att Berg lyftat beloppet i Göteborg med 4,600 kr. utan L:s medgifwande eller wetskap. B. anförde att öfwer 10 år förflutit och att enligt kongl. förordning preskription icke kan komma i fråga, men för den händelse detta icke kan godkännas yrkade han stämningens ogillande. B. säger att han för 4,000 kr. köpt ifrågawarande police och att L. gifwit fullmakt för B. att uppbära och qwittera det belopp som kunde utfås. Under fullmakten hade L. satt sitt namn och sigill och derjemte hade D. Wesström tecknat sig som wittne. Kär. uppgaf att denna transaktion wållat banken stora förluster utan att B., W. eller en 3:dje annan direktör yppat förhållandet att policerna funnos hos B. Swar:s ombud W. medgaf, att banken fått widkännas stora kostnader. Kär. yrkade answar å den sistnämnde swar. W. för att han bewittnat en falsk handling ochsåledes är delaktig i förfalskningen. Såwäl B. som W. yrkade answar å Lindberg. Prterna begärde uppskof, B. för att i Göteborg återfå orginalfullmakten och kär. för widare bewisning. Målet uppsköts till första rättegångsdagen af tredje sammanträdet, då parterna skola personligen inställa sig wid laga vite. Berg war icke sjelf närwarande.

Fylleri och grymhet mot djur. Kronolänsman Elmlund hade väckt åtal mot N. Nilsson i Boarp, som erkände. Dom den 29 denna månad.

För stenkastning på tåg hade samma åklagare inkallat gossen Elof Enelund i Båstad. Svaranden nekade och påstod att en annan liten pojke vid namn Karl Kristiansson gjort det. För banvakten Janne Andersson och banmästaren hade svaranden erkänt, men pojken påstod att detta kom sig av att den förste hade sagt att det inte skulle bli något av. Tågföraren på nedgående snälltåget "träffades" av en större sten och flera passagerare fick också märken.

Pojken är född den 16 oktober 1875.

Målet uppskjöts till tredje sammanträdet för att skaffas prestbetyg och mer bevisning.

Fönsterinslagning. Samma åklagare hade på angivelse av A. B. Berg i Båstad väckt åtal mot urmakaren Axel Swensson i Båstad. 5 rutor krossades på en gång och med sådan kraft att haspar sprack av. Målaren Holmström hade bevittnat dådet. Två andra vittnen hördes, som hade varit i sällskap med svaranden, vilka gick på samma väg och svaranden emot köpingen. Det ena hade hört att rutor krossades.

Målet uppskjöts för att bevisning skulle förebringas.

Svaranden erkände sig villig att fria sig med ed.

Förseelse mot ordningsstadgan. Samma åklagare hade väckt åtal mot J Hansson i Båstad, som erkände. Dom den 29 denna månad.

Fylleri, oljud, förargelseväckande beteende och våld. Samma åklagare hade på angivelse av C. Zoll i Båstad väckt åtal mot Olof Johansson där för begånget våld mot handskmakaregesällen P Magnusson där och för övrigt som rubriken anger. Svarandens ombud, målaren Swen Holmström, hade inget mer att säga än att "det är brådt med höften". För att få bättre reda på svaranden måste målet uppskjutas till den 29 d.m., då svaranden vid 15 kronors vite ska inställa sig.

Bedrägeri, förfalskning och användning av falsk handling. Tunnbindaren N. P. Lindberg i Båstad hade väckt åtal mot A. B. Berg i Båstad och mot D. Wesström för att han bevittnat falsk handling och således var delaktig i "brottet".

När åtalet lästes upp ville domaren veta enligt vilken paragraf käranden yrkade åtal, eftersom straff upp till fyra år kan följa för en sådan angivelse. Kärandens ombud var inte förberedd för detta.

Käranden N. P. Lindberg, som fanns i tingssalen, blev framropad och kunde, trots ordförandes allvarliga förmaning, inte förmås att dra tillbaka yrkandet, eftersom en av dem (B. eller L.) "skulle gå åt".

Käranden berättade att han hade ett lån i Båstad sparbank och vid sidan av reversen var brandpolisen placerad som säkerhet. Den senare gällde för 6 000 kronor och den förra för 5 000 kronor som inteckning i nummer 23 och 24 i Båstad.

Den 13 februari inträffade brand hos L. under misstänkta omständigheter. Brandförsäkringsbolaget "Swea" vägrade att betala beloppet, eftersom S. saknade policerna. Dessa var förvarade i banken. Lindberg väckte åtal men mot fel personer. Målet gick ända till kunglig majestät, men utan önskat resultat. Lindbergs egendom såldes på exekutiv auktion och köptes av Berg. Sparbanken blev därigenomgodtgjord och L. fick sin revers tillbaka men inte policerna. För att Lindberg inte skulle totalt ruineras tog svärssonen saken om hand, men också med otur att vända sig till fel person.

Först i år säger Lindberg sig ha fått reda på att Berg lyft beloppet i Göteborg med 4 600 kronor utan L:s medgivande eller vetskap.

B. anförde att över 10 år förflutit och att enligt kunglig förordning preskription inte kan komma i fråga, men för det fall detta inte kan accepteras yrkade han att åtalet ogillas.

B. säger att han för 4 000 kronor köpt ifrågavarande police och att L. givit fullmakt för B. att uppbära och kvittera det belopp som kunde erhållas. Under fullmakten hade L. satt sitt namn och sigill och dessutom hade D. Wesström skrivit under sig som vittne.

Käranden uppgav att denna transaktion väckt banken stora förluster utan att B., W. eller någon tredje direktör framfört att policerna fanns hos B.

Svarandens ombud W. medgav att banken fått widkännas stora kostnader.

Käranden yrkade åtal mot den sistnämnde svaranden W. för att han bevittnat en falsk handling och således är delaktig i förfalskningen.

Både B. och W. yrkade åtal mot Lindberg.

Parterna begärde uppskof, B. för att i Göteborg återfå originalfullmakten och käranden för vidare bevisning.

Målet uppskjöts till första rättegångsdagen av tredje sammanträdet, då parterna ska personligen inställa sig vid laglig vite.

Berg var inte själv närvarande.