LAHOLMS NYA TIDNING

4 oktober 1890

LAHOLMS NYA TIDNING – 4 oktober 1890 LAHOLMS NYA TIDNING – 4 oktober 1890 (forts.) LAHOLMS NYA TIDNING – 4 oktober 1890 (forts.) LAHOLMS NYA TIDNING – 4 oktober 1890 (forts.) LAHOLMS NYA TIDNING – 4 oktober 1890 (forts.)

Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.

Hallandsås ochvattenfallen Enligt min erfarenhet, - och det är väl få, som hafva rest mera till fots i Norge,Sverige, Schweiz, Frankrike, Italien, Österrike, Skottland o. s. v. än jag, - är Sverige det härligaste land att resa i; man ligger godt, kör godt, spisar godt, träffar höfligt, älskvärdt och vänligt folk, som äro till hälften landsmän, öfverallt. Dertill kommer, att Sverige som jag dock blott känner till upp i Dalarne, rymmer alla Europas naturskönheter, kanske i något förminskad måttstock, men dock i mycket tilltalande form. Jag vågar ändock påstå, hvilket måhända torde synas något dristigt,att det till och med i de ofvan nämda länderna finnas få punkter, som i idyliskt och storslaget hänseende kuuna mäta sig med följande tre, som alla kunna besökas hvar för sig på 1 á 2 dagar från Köpenhamn, nemligen 1) trakten omkring Grefvie (på toppen af Hallandsås) och Båstads stationer, 2) trakten kring Laholm och de 6 vattenfallen vid Laholm och Ysby och närmaste omgifningar, 3) Halmstad med omgifningar, speceielt jernvägsturer uppåt Halmstad - Bolmen - Vislanda - Karlshamn-linien. I dag skall jag blott sysselsätte mig med Grevie-, Båstad-, Laholm- och Kassefors-partierna, hvarvid jag hoppas att gifva en åskådlig bild af hvilka sällsynta naturskönheter man på 1½ dags tur pr., vagn eller bicycle kan bese. Egendomliga för alla tre routerna äro de täcka hafsbugterna, den yppiga naturen och de vidsträckta utsigterna. Hallandsås är blott något öfver 700 fot hög, men naturen och vyerna hafva närmast likhet med partierna sydvest om Bodensjön, och så har man ändå hafvet och de sällsamt sköna slätterna kring Halmstad och särskildt Kullaberg. Jag står för öfrigt icke ensam i mitt domslut; jag har tillsammans med arkitekt H. besökt både Italien och Hallandsås och finner, att utsigten från några punkter litet ofvanför Grefvie station bortemot Kullen - när man frånräknar himlens färg – starkt liknar den berömda utsigten från Neapel öfver mot Sorrenthahalfön, med hvilken Kullen, sedd norrifrån i solskensbelysning, har en slående likhet; så har man ändå Halmstadsbugten på köpet. Från Gretvie, första stationen före Båstad, och till Båstad går tåget genom den härliga SinarpsdaIen i skarpa svängningar och kröken, genom klippsprängningar, öfver små åar, förbi fabriker och ljungbeklädda eller skogbetäckta höjder med en ledning af oafbrutet 1 fot på 100, en stigning, som i Danmark blott förefinnes på Gribskovbanan. I förgrunden har man nästan hela tiden Halmstadsbugten djupt nere; omkring halfvägs vid grindvaktarestugan ligger bakom en backknut qvarnen Axelstorp (synes ej från banan), med ett litet täckt 10 fots vattenfall, som störtar ned genom en skogbeklädd fjellklyfta, som är en half fjerdingsväg lång. Man kan passera både nere vid ån och uppe öfver trädtopparne i de härligaste omgifningar; med hafvet som bakgrund och Sinarpsdalen i sin hela längd mot norr och söder. Man ser tåget ila rasslande förbi med ångande fart. Sinarpsdalen bör helst befaras med vagn eller bicycle, änskönt den liksom alla svenska hufvudvägar är temligen god för bicycletter, men ej för tricyler. För folk, som ej vilja gå circa 5 minuter från grindvaktarestugan öfver höjden till vatterfallet går der strax före nämda stuga en sidoväg från chausséen intill vattenfallet; den är längre men kan köras. Forts.

Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI