2 maj 1891

Bref från Båstadtill Lah. n. Tidn.Båstad den 28 April 1891. Här skall processas! Båstads församlings röstberättigade medlemmar voro i går kallade till allmän kommunalstämma, dervid följande frågor voro till behandling uppställde: 1:o: Skall hofrättens dom i rättegången Båstads hamnstyrelse och C. F. Neess & C:o. öfverklagas? (Rättegången är af den beskaffenhet, att C. F. N. & C:o genom stämning söktåtervinning af för högt debeterade och betalte hamnumgalder). Hrr Berg m. fl. yrkade, att rättegången skulle fortsättas, synnerligen påpekande orättvisan i att häradsrätten, hvars utslag var till brostyrelsens fördel, endast tillerkänt sagde styrelse ett ersättningsbelopp å 50 kr., men hofrätten som lemnat sitt utslag till Neess & C:os fördel, hade tillerkänt sagde firma ett vida högre belopp i ersättning för hafde besvär vid Häradsrätten. Herr Tilljander påpekade en not i brotaxan, som lemnar aflassaren frihet att sjelf välja mellan gamla och nya rymdmåttet vid erläggande af hamnafgift. Herr von Hauswolff menade, att skulle en räkning öfverklagas, vore det för sent sedan den en gång var betald. Fann för öfrigt besynnerligt att K. Befallningshafvande kunde införa sådana bestämmelser i en taxa. Härmed syntes öfverläggningen i frågan afslutad, hvadan ordföranden ånyo upprepade frågan sådan den från början var uppstäld. Herr Berg, assisterad af meningsfränder, vidhöll sitt först afgifna yrkande, tilläggande, (såsom väl erfaren i rättegngar), att Brostyrelsen ej riskerade mer än revisionsskillingen, som enligt hans förmenande, var för brokassan en bagatell. Jemväl yrkade Berg, att kommunalnämden borde förständigas att med biträde af jurist rättegången till sista instansen fullfölja. Då stämman var fåtaligt besökt blef hr Bergs mening den gällande, så att här skall processas. 2:o: Vore skäl att för medlen i Ahgarska fonden inköpa aktier i Båstads omkringliggande orts folkbank? Kommunalnämdsordföranden, kapten Baumgardt, redogjorde för att han väckt frågan först inom kommunalnämden, som hänvisat till stämman. Motivet, som föranledt honom väcka denna fråga var; att der sagde medel äro placerade, dessa endast draga en ränta af 4½ % , men kunde genom föreslagne förflyttning hafva utsigt till 6 % och möjligen mera, och då folkbanken är en lifskraftig, framåtskridande inrättning, vore ingen risk att befara vid medlens placerande der. Kyrkoherde Grevell sade sig ej minnas lydelsen i det testamente, hvari fonden grundade sig men hade uppfattat det såsom om testators mening vore, att medlen skulle omhanderhafvas af kommunalnämdsordföranden och pastor i församlingen. Kapten Baumgardt hade ej medfört handlingar, men antog, att kommunalnämden kunde öfver medlen bestämma, hvarför han, som nämdt är, först föredragit frågan inför hrr nämdsledamöter. Men då dessa hänvisat frågan till stämmans afgörande, hade han här föredragit samma. Herr Kallenberg upplyste, att bestämmelserna i Ahgardska testamentet ålade pastor och kommunalordförande att bestämma hvem eller hvilka, som skulle åtnjuta understöd af räntan, sedan en tredjedel vore tillagd kapitalet; men att det ålåge sockenstämman (en institution, som fans till före vår nuvarande kommunallagstiftning), att på bästa sätt placera medlen. Herr von Hauswolff ansåg ej stämman berättigad besluta om medlens placerande, då det ju i alla fall äro 'vi", (kommunalnämden), som bära ansvaret. Herr Berg yrkade, att medlen skulle placeras mot god inteckning. Herr Linderberg anmärkte (något ironiskt) att det syntes som dessa medel vore så fast placerade der de innestå att det borde hänskjutas till regeringens afgörande om de finge flyttas och hvar de i så fall skulle placeras. Herr Berg begärde, att saken skulle hänskjutas till kommunalnämdens afgörande och ansåg, att medlen godt kunde stå, der de stå, då kapitalet, ej vore större, än att skilnaden endast utgjorde omkring 10 kr. om året i ränta, - en bagatell, som ej vore något att bråka om. (Alltid liberal, då det ej gäller eget skinn!) Beslutet blef i enlighet med hr Bergs mening. Att justera protokollet utsågs hrr Linderberg och Bergman.

Spanmålspriser i Båstad den 15 April 1891. Råg. . . 14 á 14: 25, Korn 10: 50 à 11: 50, Hafre . 10 á 11 kr.Allt pr 100 kilogram.

Brev från Båstad till Läns- och Västkustdagbladet Båstad den 28 april 1891.

Här ska det bli rättegång! Båstads församlings röstberättigade medlemmar kallades igår till allmän kommunalstämma, där följande frågor skulle behandlas:

1:o: Ska hofrättens dom i rättegången mellan Båstads hamnstyrelse och C. F. Neess & C:o överklagas? (Rättegången är av sådan beskaffenhet att C. F. N. & C:o genom stämning sökt återvinning av för högt debeterade och betalda hamnavgifter).

Herrar Berg m. fl. yrkade på att rättegången skulle fortsättas, särskilt framhävande orättvisan i att häradsrätten, vars utslag var till brostyrelsens fördel, endast tillerkänt nämnda styrelse ett ersättningsbelopp på 50 kr., medan hofrätten som givit sitt utslag till Neess & C:os fördel tillerkänt nämnda firma ett väsentligt högre belopp i ersättning för uppoffringar vid häradsrätten.

Herr Tilljander påpekade en not i brotaxan, som ger aflastaren frihet att själv välja mellan gamla och nya rymdmål vid erläggande av hamnavgift.

Herr von Hauswolff menade att om en räkning skulle överklagas vore det för sent sedan den väl en gång var betald. Han fann för övrigt besynnerligt att K. Befallningshavande kunde införa sådana bestämmelser i en taxa.

Härigenom syntes överläggningen i frågan avslutad, varför ordföranden åter upprepade frågan sådan den från början var ställd.

Herr Berg, assisterad av meningsfränder, vidhöll sitt först givna yrkande, tillagande (såsom väl erfaren i rättegångar) att brostyrelsen ej riskerade mer än revisionsskillingen, som enligt hans förmenande var för brokassan en bagatell. Jämlikt yrkade Berg att kommunalnämden borde förständigas att med biträde av jurist fullfölja rättegången till sista instansen.

Då stämman var sparsamt besökt blev hr Bergs mening den gällande, så att här ska det bli process.

2:o: Vore det skäl att för medlen i Ahgarska fonden köpa aktier i Båstads omkringliggande orts folkbank?

Kommunalnämdsordföranden, kapten Baumgardt, redogjorde för att han väckt frågan först inom kommunalnämden, som hänvisat till stämman. Motiveringen som föranlett honom väcka denna fråga var att dessa medel för närvarande endast bär en ränta på 4½ %, men skulle genom föreslaget flyttande kunna ha utsikt till 6 % och möjligen mer, och då folkbanken är en livskraftig, framåtskridande inrättning vore ingen risk att befara vid medlens placering där.

Kyrkoherde Grevell sade sig inte minnas lydelsen i det testamente vari fonden grundades, men hade uppfattat det som om testators mening var att medlen skulle omhänderhas av kommunalnämdsordföranden och pastor i församlingen.

Kapten Baumgardt hade inte medfört handlingar men antog att kommunalnämden kunde bestämma över medlen, varför han, som nämnts, först föredragit frågan för nämdsledamöterna. Men då dessa hänvisat frågan till stämmans avgörande hade han här föredragit densamma. Herr Kallenberg upplysste att bestämmelserna i Ahgardska testamentet ålade pastor och kommunalordförande att bestämma vem eller vilka som skulle åtnjuta understöd av räntan, sedan en tredjedel varit tilllagd kapitalet; men att det ålade sockenstämman (en institution som fanns före vår nuvarande kommunallagstiftning) att på bästa sätt placera medlen.

Herr von Hauswolff ansåg inte stämman berättigad att besluta om medlens placering då det ju i alla fall är "vi" (kommunalnämden) som bär ansvaret.

Herr Berg yrkade på att medlen skulle placeras mot god inteckning.

Herr Linderberg anmärkte (något ironiskt) att det tycktes som att dessa medel vore så fast placerade där de står att det borde hänskjutas till regeringens avgörande om de fick flyttas och var de i så fall skulle placeras.

Herr Berg begärde att saken skulle hänskjutas till kommunalnämdens avgörande och ansåg att medlen väl kunde stå där de står då kapitalet inte var större än att skillnaden endast utgjorde omkring 10 kr. om året i ränta — en bagatell som inte var något att bråka om. (Alltid liberal när det inte gäller eget skinn!)

Beslutet blev i enlighet med hr Bergs mening.

För att justera protokollet utsågs herrarna Linderberg och Bergman.

Spannmålspriser i Båstad den 15 april 1891.

Råg . . . 14 à 14:25, Korn 10:50 à 11:50, Havre . 10 à 11 kr.

Allt per 100 kilogram.