NORRA SKÅNE
1 augusti 1891
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Rättegångs- och Polissaker.Södra Åsbo och Bjäre Häradsrättden 31 Juli 1891. Tillgrepp af inteckningshandlingar. I dag företogs ransakning med för stöld (rån) af inteckningar från H. P. Kallenberg i Båstad häktade åbosonen John Eduard Gudmundsson från Södertorp. Svar., som är född den 17 febr. 1865, har enligt egen uppgift varit i landtbruksskola å flera ställen samt på sednare tiden vistats i hemmet samt i Bonarp egt ett hemman å 1/8 mtl. Stölden var, enligt hvad det vill synas, väl planlagd. Svar, hade nämligen söndagen den 12 dennes sammanträffat med vittnet Johnsson i V. Karup och hade af honom tillfrågad, hvar han skulle resa svarat: till Båstad. Han väntade vid Grefvie station sin broder från Köpenhamn, hvilken skulle medhafva penningar för inlösning af en del hos K. hypotiserade inteckningar, och som vittnet äfven hade ett ärende till Båstad gick han äfven dit, då de jemte svar:s broder sammanträffade i "Pershög" och på begäran af G medföljde vittnet honom till Kallenherg för att se på uppgörelsen. Då hade svar. till vittnet yttrat: "bry dig ej om hvad jag säger när jag kommer in för att du blifver presenterad som köpare till min egendom; det är endast för att skämta med Kallenberg för vi äro så goda vänner." Då de inkommit i K:s lokal, utgingo såväl K. som G i ett angränsande rum. När de kommo derifrån, öppnade K. en "pulpet" och framtog derur inteck-ningar, en å 1,600, en å 2,000, en å 2,500 och en å 4,000 kr., för att uträkna förfallna räntan. Detta behöfdes för uppgörelse med den som köpt G:s egendom. Emellertid blefvo de ej eniga, utan gingo ännu en gång ut i förutnämnda rum. Då vittnet tyckte det dröjde något länge, gick han ut i förstugan, men strax kom G. ut och bad att han skulle komma in, ty det kom nu ej att dröja så länge. Då vittnet kommit in, öppnade Kallenberg åter igen "pulpeten", hvarvid vittnet vände dem ryggen, men hörde liksom en hand läggas emot ett bord samt hörde K. yttra: "låt bli det". Vittnet ser då åt sidan och observerar, att G. hade en del papper i handen, men då K. ropade på hjelp, aflägsnade vittnet sig, "fast han ansåg det hade varit hans skyldighet att hjelpa K." Vid K:s rop inkom i rummet fru K samt tvenne tjensteflickor och fråntogo G. papperen, som han hade i handen, men hvilka då voro sönderrifna. När K. fick bugt på svar., satte han honom i en soffa medan bud gick efter kronolänsman Elmlund och under tiden ytt-rade svar. att han vore villig betala inteckningarne. Som ej E. var att träffa släppte K. lös svar., hvilken då gick till "Pershög" och återigen sammanträffade med vittnet Johnsson. 'På frågan: "du bär" svarade han: "ja, jag betalade honom något öfver 3,000 kr, men du kan gerna säga att jag betalt honom allt", men det ville vittnet ej ingå på helst han ej sett honom betala ett öre fast han varit inne i rummet under hela tiden. Föröfrigt hade vittnet ej sett svar. innehafva något större belopp innan liqvidation skulle egt rum. Gudmunsson påstod sig hafva betalt K. 3,800 kr. ty han ville helst hafva inlöst alla inteckningarne. Visserligen hade K. tillbjudit honom att få behålla penningarne, men då emot en särskild "villighet" af kontant 300 kr, "ett fett svin", en fläskasida och en half kalf." Uppskof till den 20 aug. kl. half 11. Svar. insattes åter i häkte.
Tillgrepp av inteckningshandlingar. I dag företogs ransakning med för stöld (rån) av inteckningar från H. P. Kallenberg i Båstad häktade åbosonen John Eduard Gudmundsson från Södertorp. Svaranden, som är född den 17 februari 1865, har enligt egen uppgift varit i lantbruksskola på flera ställen samt på senare tiden vistats i hemmet samt i Bonarp ägt ett hemman på 1/8 mtl.
Stölden var, enligt vad det vill synas, väl planlagd. Svaranden hade nämligen söndagen den 12 dennes sammanträffat med vittnet Johnsson i V. Karup och hade av honom tillfrågad, vart han skulle resa, svarat: till Båstad. Han väntade vid Grefvie station sin broder från Köpenhamn, vilken skulle medhafva penningar för inlösning av en del hos K. hypotiserade inteckningar, och som vittnet även hade ett ärende till Båstad gick han även dit, då de jämte svarandens broder sammanträffade i "Pershög" och på begäran av G medföljde vittnet honom till Kallenberg för att se på uppgörelsen. Då hade svaranden till vittnet yttrat: "bry dig ej om vad jag säger när jag kommer in för att du blir presenterad som köpare till min egendom; det är endast för att skämta med Kallenberg för vi är så goda vänner."
Då de inkommit i K:s lokal, utgingo såväl K. som G i ett angränsande rum. När de kommo därifrån, öppnade K. en "pulpet" och framtog därifrån inteckningar, en på 1 600, en på 2 000, en på 2 500 och en på 4 000 kr., för att uträkna förfallna räntan. Detta behövdes för uppgörelse med den som köpt G:s egendom. Emellertid blev de ej eniga, utan gingo ännu en gång ut i förutnämnda rum. Då vittnet tyckte det dröjde något länge, gick han ut i förstugan, men strax kom G. ut och bad att han skulle komma in, ty det kom nu ej att dröja så länge. Då vittnet kommit in, öppnade Kallenberg åter igen "pulpeten", varvid vittnet vände dem ryggen, men hörde liksom en hand läggas emot ett bord samt hörde K. yttra: "låt bli det". Vittnet ser då åt sidan och observerar, att G. hade en del papper i handen, men då K. ropade på hjälp, aflägsnade vittnet sig, "fast han ansåg det hade varit hans skyldighet att hjälpa K." Vid K:s rop inkom i rummet fru K. samt två tjänsteflickor och fråntogo G. papperen, som han hade i handen, men vilka då voro sönderrifna. När K. fick bukt på svaranden, satte han honom i en soffa medan bud gick efter kronolänsman Elmlund och under tiden yttrade svaranden att han vore villig betala inteckningarne.
Som ej E. var att träffa släppte K. lös svaranden, vilken då gick till "Pershög" och återigen sammanträffade med vittnet Johnsson. På frågan: "du bär" svarade han: "ja, jag betalade honom något över 3 000 kr, men du kan gärna säga att jag betalt honom allt", men det ville vittnet ej ingå på helst han ej sett honom betala ett öre fast han varit inne i rummet under hela tiden. Förövrigt hade vittnet ej sett svaranden innehafva något större belopp innan likvidation skulle ägt rum. Gudmundsson påstod sig hafva betalt K. 3 800 kr. ty han ville helst ha inlöst alla inteckningarne. Visserligen hade K. tillbjudit honom att få behålla penningarne, men då emot en särskild "villighet" av kontant 300 kr, "ett fett svin", en fläskasida och en halv kalf."
Uppskov till den 20 augusti kl. halv 11. Svaranden insattes åter i häkte.
Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI
