FÄDERNESLANDET

15 oktober 1892

FÄDERNESLANDET – 15 oktober 1892

Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.

Bref från Halmstad.(Till »Fäderneslandet».) I oktober 1892.Att hafva lust till sin nästas hus eller något annat, som honom tillhörer, är, som vi veta, förbjudet redan i lilla katekesen, och äfven enligt modern lagstiftning anses det höra till god ordning att göra skillnad mellan mitt och ditt; men att detta likväl icke alltid respekteras, derpå hör man dagligen nya exempel, och här ha vi ett från Halmstad. Vid den s. k. Hyltebacke, ett stycke utanför staden, ligger en villa, förr tillhörig framlidne bokhandlaren Sköld, men nu genom köp öfvergången till annan person i staden. På denna villa finnes ett stenbord af omkring 80 krs värde och just på detta stenbord hade stadens apotekare kommit att fasta syndiga blickar, liksom den gamle Judakonungen på Nabots vingård, hvadan han (apotekaren, förstås) under sistlidne månad gjorde ett litet annekteringsförsök, som likväl tog hus i - Ångermanland. En vacker dag i nämnda månad får nämligen villans nuvarande egare helt oförmodadt besők af stenhuggareförmannen Jansson från Söndrum, eskorterad af åtta man bland sina »underhuggare», och hvilka förklarade sig ha i uppdrag att afhemta stenbordet och uppsatta detsamma på apotekaren von Sydows närbelägna villa. Tillfrågad, om han hade någon fullmakt från förra egarinnan, enkefru Sköld, kunde Jansson icke förebringa någonting annat än maktspråk. Han skulle ha bordet utan dom och ransakning, sade han och anslog en rigtig sjelfherrskareton och dito uppsyn, Men naturligtvis måste hr »öfverhuggaren» draga sig tillbaka med oförrättadt ärende och från den dagen gjordes inga förnyade försök att lägga beslag på stenbordet. Nog förefaller historien något mystisk. Icke kunde nämligen Jansson gerna på eget bevåg ha utrustat denna »kapareexpedition., utan alla tecken tyda på, att det verkligen var på anstiftan af hr f. d. Första kammareledamoten, apotekaren och styrelseledamoten i Söndrums stenhuggeribolag m. m. C. F. von Sydow. Så mycket har åtminstone kommit i dagen, att apotekaren von Sydow en åtta dagar efteråt rest ner till Båstad och haft en enskild konferens med enkefru Sköld om inköp af stenbordet; men hon hade förklarat, att enligt köpekontraktet ingen annan än hon skulle ega rättighet att inlösa stenbordet, om hon möjligen skulle önska behålla det som ett minne efter sin aflidne man. Hr apotekaren hade således brännt alla sina kol förgäfves och fick intet stenbord att rulla sina piler på den gången.

Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI