16 april 1895

Båstad. Påskeldar, "påskablos", ända till ett tjogtal kunde man påskafton här ifrån köpingen räkna å nordsluttningen af Hallandsås och längs med halländska landet bort förbi Halmstad. Det var en ståtlig företeelse, som traditionelt åsågs af samhällets invånare under det man i grupper gick "en gata rundt" för att slutligen nere vid hamnen beskåda det lifligt flammande bål af tjärtunnor och andre lättbrända ämnen, som några friska ungdomar hade uppgjort och höra deras muntra hurrande, då vid omrörningen i elden någon eldflaka hotade bränna de närmast stående. Af hvad skäl man i denna ort uppgör dessa eldar påskafton, då man deremot t ex. i östra Skåne brukat tända liknande eldar midsommarafton, torde icke vara lätt att förklara. Emellertid kan detta urgamla bruk icke gerna vara annat än en qvarlefva af en längst försvunnen tids soldyrkan eller som hos oss nordboar dyrkan af Balder den gode, en sinnebild för det klara, rena sommarljuset. Påsken kom i år med vackert, fast något kyligt vårväder, som lockade till promenader ut i skogarne och till hamnen. I går, annandagen, var det rigtigt sommarväder så att endast grönskan fattades för att göra hela taflan fullständig. Koltrast och sångtrast, mesar och finkar låta höra sina mer och mindre melodiska läten från bar qvist.

Båstad.

Påskeldar, "påskablos", kunde man räkna upp till ett tjogtal från köpingen på påskaftonen här längs nordsluttningen av Hallandsås och längs det halländska landet bort förbi Halmstad. Det var en stätig företeelse, som traditionellt betraktades av samhällets invånare under det man i grupper gick "en gata rundt" för att slutligen nere vid hamnen beskåda det livligt flammande bålet av tjärtunnor och andra lättbrända ämnen, som några friska ungdomar hade upprättat och höra deras muntra hurrande, då vid omrörningen i elden någon eldflaka hotade att bränna de närmast stående.

Av vilket skäl man i denna ort upprättar dessa eldar på påskaftonen, medan man däremot till exempel i östra Skåne brukat tända likartade eldar på midsommarafton, torde inte vara lätt att förklara. Emellertid kan detta urgamla bruk knappast vara något annat än ett kvarlevan från en längst försvunnen tids soldyrkan eller, som hos oss nordboar, dyrkan av Balder den gode, en sinnebildlighet för det klara, rena sommarljuset.

Påsken kom i år med vackert, om än något kyligt vårväder, som lockade till promenader ut i skogarna och till hamnen. I går, annandagen, var det riktigt sommarväder så att endast grönskan fattades för att göra hela målningen fullständig. Koltrast och sångtrast, mesor och finkar låter höra sina mer och mindre melodiska läten från bara kvist.